Nivaa-2-D69-2.jpg

Slideväxter

Örter med strödda helbräddade blad. Stipelslidor vid varje led. Vind eller insektspollinerade.

Skräppor

Fleråriga höga örter med blad i basal rosett. Blommor med 6 ståndare och 3 märken. Många arter hybridiserar och får då dålig fruktsättning.

Dikesskräppa

IMG_9562-Dikesskraeppa-1024--2.jpgIMG_9564-Dikesskraeppa-1024-.jpgIMG_9563-Dikesskraeppa-1024--2.jpg

Dikesskräppan gör verkligen skäl för namnet på bilden ovan. Den växer i ett dike strax öster om Ystad. Detta är en sällsynt växt som är rödlistad (EN). Finns på ett 20-tal lokaler i Skåne. Den vill ha fuktig näringsrik jord. Eutrofa sjöstränder, åar och diken, men även på ruderatmark. Från stjälken växer oftast utstående grenar. Basalbladens skivor är tunna och nästan platta. Blomkransar med stödblad. Blommorna är tvåkönade. Hylleblad 2 - 3 mm tunglika bruna - rödbruna, alla med ett stort, något avlångt gryn.

4433-Fjaellsyra-1024-Dia--2.jpg

Fjällsyra

Vi befinner oss i fjällvärlden kring Abisko. Det var ett utmärkt ställe att tillbringa ett par sommarveckor när man hade små barn. Det var lättgånget och mycket att se på och göra för de små. För oss vuxna hade en spännande värld öppnats och den ville vi veta mer om. Fjällsyran på bilden växer nere vid Abiskojåkka. Ett exempel på fjällväxter med lite extra av färg. Som ni ser så är det en kal ört med njurformade långskaftade rosettblad. Stjälken som blommorna/frukterna sitter på saknar blad. Blommar gör den i juli - augusti. Exemplaret på bilden sitter på ett ställe med ett särskilt gott mikroklimat för den står i frukt redan vid midsommar. Blommorna är hängande grönaktiga till färgen. Frukterna är platta med en bred hinnkant som ofta är röd som på bilden.

Den är vanlig på lite fuktigare mark i hela fjällkedjan men den finns mera sällsynt även i skogslandet. Växtplatserna är fuktängar, källflöden, snölegor, klippor, stränder vid bäckar, älvar eller sjöar. Även på störda biotoper som vägkanter finner den sig tillrätta. När jåkkarna dragit sig tillbaka efter snösmältningen bildas deltan med grus och sten. Kommer man fram mot sommaren så brukar fjällsyran vara en av de växter som slagit sig ned där.

Ormrot

Ormrot

IMG_8472-Ljungdalen-Ormrot-1920.jpgIMG_8473-Ljungdalen-Ormrot-1920.jpg

När man befinner sig i norra Sverige, särskilt i fjällen, så är det svårt att missa växten på bilderna. Den växer ofta i vägkanter eller  diken. Dock är det kanske på fuktigare ställen på fjällheden eller i fäbodarnas betesmarker som man vill se den. Flerårig med en grov jordstam som klarar fjälltrakternas hårda klimat. Blomningen infaller i juni - augusti. Då har stjälken vuxit till en höjd av 15 - 30 cm. Själken har ett par smala strödda blad. Basalt sitter ytterligare ett par blad som är skaftade och med en något bredare bladskiva.

Blommorna sitter i stjälkens topp. De sitter tätt i ett några cm långt ax. Under blomaxet fortsätter något som liknar frukter från blommor som blommat över. Det är emellertid något helt annat. Blommorna lyckas sällan sätta frö, så därför har växten en uppsättning groddknoppar längre ner på stjälken. Groddknopparna gror till nya plantor när de hamnar på jorden. På så vis har växten ordnat sin fortlevnad.

Sådan vegetativ förökning verkar väldigt praktisk men varför har inte fler växter ett sådant förökningssätt? Ja. Det finns en hel del växter som på olika sätt förökar sig vegetativt, men det är en hake i det hela. Vid vegetativ förökning blir alla avkomlingar lika. Det betyder att en ändring i miljön kan slå ut alla i denna gruppen.

Vid könlig förökning får avkomman anlag från båda föräldrarna. Alla blir inte helt lika. Här blir det kanske så att miljöförändringen skadar en del av populationen medan en annan del överlever eller kanske gynnas av förändringen.

Ormroten förekommer vild i nästan hela landet. Det är bara de sydligaste landskapen Skåne, Blekinge samt kanske Halland där den saknas. För att vara vanlig i norr och i fjällen, så blir förekomsten glesare ju längre söderut man kommer.

Ett tips för fjällvandraren: Man kan repa av några av groddknopparna, stoppa dem i munnen och känna en god nötsmak som kanske friska upp.

Stor ormrot

Den stora ormroten är, liksom den mindre släktingen, flerårig med en grov vriden jordstam. Stjälken är betydligt mycket längre än släktingens, upp till 50 cm. De basala bladen har ett vingat bladskaft och en bred bladskiva. Stjälkbladen har hjärtlik bas. Blomaxet är 2 - 7 cm, tjockt, tätt, med rosa blommor. Den har inga groddknoppar.

Detta är en art som ursprungligen är odlad. Från odlingen förvildad och slutligen och naturaliserad. Den trivs på frisk - fuktig mark, parker, gamla trädgårdar, grässlänter eller glesa skogar.

Jag har träffat på Stor ormrot i Alperna. Då har den kunnat växa på ängar som vintertid används som utförsåkarnas pister.

Databas 18 Växter 18

Bindor

Parkslide

IMG_4495-Parkslide-800.jpg

Parkslide är en 2 - 3 m hög växt. Den kan sprida sig över stora områden. Då är det främst rotskott som söker sig fram under jord. Det friska bladverket och en vacker blomning under höstmånaderna har gjort att många tagit in den i sina trädgårdar. Blommorna sitter i klasar från bladvecken. Likheten med jätteslide är stor. Det är emellertid ganska enkelt att skilja arterna åt om väl utvecklade blad finns. Parkslide har en rak bladbas medan jätteslide har en hjärtlik bas.

Trädgårdsägarnas värsta mardröm stavas parkslide.

Problemet med båda arterna är att de sprider sig våldsamt under jord. De kan tränga in under husgrunder, i vattenledningar och genom asfalt. Bekämpning av små bestånd med enstaka plantor kan grävas upp med rötterna. Man måste vara noga med att alla växtdelar kommer upp. Destruktion av växtmaterialet är viktig för rotdelar eller skott kan lätt ger upphov till nya plantor. Större bestånd som funnits på platsen i många år måste grävas upp ned till 3 - 5 m djup. Eventuellt kan man bekämpa med duk, men då måste man ha kvar duken i flera år.

IMG_4497-Parkslide-800.jpgIMG_7265-Parkslide-1024.jpgIMG_8076-Parkslide-Jaetteslide-blom-1024.jpg

På bilderna ovan syns den raka bladbasen tydligt. En blommande parkslide kan vara mycket vacker på hösten, men när skotten kommer överallt så övergår trädgården kanske till något annat, en skog av parkslide. Då minskar kanske skönhetsvärdet för de flesta.

IMG_9826-Parkslide-1024.jpg

IMG_3445-Parkslide-1024-3.jpg

Den här bilden ger en bättre uppfattning om plantans storlek. Jag har placerat min cykel som referens framför beståndet

som växer i Galgbackenområdet och härrör från ett trädgårdsutsläpp för mer än 20 år sedan.

Beståndet besöktes årligen med gymnasieklasser från Linnéskolan. Främmande arter i svensk natur diskuterades.

Databas 18 Växter 18

Jätteslide

IMG_1258-Jaetteslide-1024.jpg

Jätteslide är en flerårig ört. Stjälken är grov och den kan bli mer än 3 m hög. De underjordiska utlöparna gör att bestånden kan bli mycket stora. Som bilderna nedan visar, kan bladen bli 2 - 3 dm långa. Lägg märke till bladbasen. Den är urnupen, ett bra kännetecken om man skall skilja den från släktingen parkslide. Jag har aldrig sett hybriden mellan dessa två arter, men man kan misstänka att bladbasen i det fallet kan vara ett mellanting. Precis som hos parkslide sitter blommorna i bladvecken.

Jätteslide är odlad, men den har spritt sig på ett flertal ställen och bildat naturaliserade bestånd. Den kommer liksom 

parkslide från östra Asien.

När det gäller bekämpning av den gäller samma åtgärder som för parkslide.

Problemet med både jätteslide och parkslide är att de sprider sig våldsamt under jord. De kan tränga in under husgrunder, i vattenledningar och genom asfalt. Bekämpning av små bestånd med enstaka plantor kan grävas upp med rötterna. Man måste vara noga med att alla växtdelar kommer upp. Destruktion av växtmaterialet är viktig för rotdelar eller skott kan lätt ger upphov till nya plantor. Större bestånd som funnits på platsen i många år måste grävas upp ned till 3 - 5 m djup. Eventuellt kan man bekämpa med duk, men då måste man ha kvar duken i flera år.

IMG_1256-Jaetteslide-Finjasjoeleden.JPGIMG_1260-Jaetteslide-blad-1024.jpgIMG_4921-Jaetteslide-800.jpg

Framåt hösten faller  bladen och beståndet ser lite glesare ut. Jämför med bilden till höger. Bilden i mitten visar jämförelse blad av jätteslide och asp.

IMG_4922-Jaetteslide-800.jpgIMG_4923-Jaetteslide-1024.jpg

Tidig höst och jätteslidet blommar. Fotodatum 3 oktober 2015.

IMG_4925-Jaetteslide-800.jpg

Ovanstående bilder är tagna från ett bestånd vid Finjasjön mellan Finjasjöpark och Mölleröd. Det har funnits där länge och är under spridning.

När jag kör bil på RV 21 mellan Stoby och Ignaberga så ser jag ett bestånd av slide. Beståndet har som det verkar ökat sin utbredning ganska snabbt.

Jag gjorde ett besök 2018 08 03.

IMG_3453-Jaetteslide-1024--2.jpgIMG_3454-Jaetteslide-1024--2.jpg

Svårt att tränga sig igenom. Beståndet verkar ha spridit sig snabbt på senare tid. Eftersom inga tidigare besök gjorts kan jag inte vara helt säker på hur beståndet utvecklats.

Titta på bilden nedan till höger. Du ser små grupper och enstaka plantor som sticker upp här och var. Här finns stor potential för spridning.

IMG_3451-Jaetteslide-1024--2.jpgIMG_3447-Jaetteslide-1920-.jpg

Databas 18 Växter 18

Trampörter

Pilörter

Bindor

Bovete

Tillbaka till:

Startsida 18 Resor Bloggen Databas 18 Veckans bild Äldre notiser Evas Hemslöjd

Utgivare: Ole Tryggeson

Kontaktuppgifter:

Tel: 0451-12479

e-post: evolt@telia.com

Alla bilder © Ole Tryggeson