Delar av nya Knipan har fått ny layout. Hoppas att läsbarheten ökats.

IMG_1030-Morgon-Magle-Knipa-Huvudbild-1200-2.jpg

Aktuellt i naturen.

Två vita dagar och lite grönt i januari.

Torsdag den 14 januari.

Snövädret har dragit förbi och solsken väntas vid middagstid. Det blev två timmars snöpuls vid Hovdala.

IMG_5380-Hovdala-snoepuls-1024-.jpgIMG_5383-Hovdala-snoepuls-1024-.jpg

Start vid Broslätt. Dagens gröna är en träjon.

IMG_5385-Hovdala-snoepuls-1024-.jpgIMG_5388-Hovdala-snoepuls-1024-.jpg

Vägen ner mot Möllevången.  Ett oskrivet blad.

IMG_5390-Hovdala-snoepuls-1024-.jpg

Hovdalaån forsade som aldrig förr.

IMG_5392-Hovdala-snoepuls-1024-.jpg

Så visade sig solen!

IMG_5395-Hovdala-snoepuls-1024-.jpgIMG_5396-Hovdala-snoepuls-1024-.jpgIMG_5400-Hovdala-snoepuls-1024-.jpg

Hammarmölle damm.

IMG_5397-Hovdala-snoepuls-1024-.jpgIMG_5398-Hovdala-snoepuls-1024-.jpgIMG_5400-Hovdala-snoepuls-1024--2.jpg

IMG_5403-Hovdala-snoepuls-1024-.jpgIMG_5404-Hovdala-snoepuls-1024-.jpgIMG_5405-Hovdala-snoepuls-1024-.jpg

Så bröt solen igenom riktigt. Då blev det en annan färgton på ljuset.

IMG_5408-Hovdala-snoepuls-1024-.jpg

Så här brukar man inte se biblioteksruinen. Annorlunda!

IMG_5410-Hovdala-snoepuls-1024-.jpgIMG_5412-Hovdala-snoepuls-1024-.jpgIMG_5413-Hovdala-snoepuls-1024-.jpg

Motljus.

IMG_5419-Hovdala-snoepuls-1024-.jpg

Slottet.

IMG_5420-Hovdala-snoepuls-1024-.jpg

Bokskog.

Onsdag den 13 januari.

Denna dag när snön bara vräkte mer i flera timmar. Vi fick ett rejält snötäcke. Häligt stärkande snöskottning och en timmes snöpuls på detta.

Här kommer några bilder:

IMG_5355-Sirius-foersta-snoen-1024-.jpgIMG_5358-Sirius-foersta-snoen-1024-.jpgIMG_5359-Sirius-foersta-snoen-1024-.jpg

På stigen under kraftledningen hade ett delvis tjockt lager fluffig snö lagt sig. Björkarna bågnade av snötyngden.

IMG_5360-Sirius-foersta-snoen-1024-.jpgIMG_5361-Sirius-foersta-snoen-1024-.jpgIMG_5363-Sirius-foersta-snoen-1024-.jpg

Inne i skogen var stigen mera lättgången, men vad vacert där var!

IMG_5364-Sirius-foersta-snoen-1024-.jpgIMG_5366-Sirius-foersta-snoen-1024-.jpgIMG_5367-Sirius-foersta-snoen-1024-.jpg

Snötyngda grenar.

IMG_5365-Sirius-foersta-snoen-1024-.jpgIMG_5370-Sirius-foersta-snoen-1024-.jpgIMG_5371-Sirius-foersta-snoen-1024-.jpg

På mossens vallar var  det torrt, granskogens mörker kontrasterade mot lövskogen och sist snöfallet över betesmarken.

IMG_5373-Sirius-foersta-snoen-1024-Revlummer-.jpg

Dagens gröna bild: Revlummern sticker upp i tallskogen.

Här kommer december månads händelser och notiser.

Vinterturen på cykel.

Det kan vara skönt att cykla även på vintern. En förutsättning är då att det inte är för kallt och blåsigt. Det skall inte heller vara halka på vägen. Vi har en runda runt Hässleholm. Den körde vi igår den 25:e, juldagen. Det var lugnt väder och mestadels sol. Temperaturen var -3° när vi startade och strax över 0 när vi kom hem. Vi frös men bara om fötterna. Turen är sådan att man kan hoppa in på ett flertal ställen och likaledes hoppa av på ett annat ställe utan att avverka hela turen. Kortaste turen är ca. 15 km och hela rundan är 52 km. Jag tog några bilder längs vägen så att den som vill kan lista ut sträckningen. Annars kommer sträckningen här på sidan om ca. 2 veckor. Här kommer några bilder från turen.

Här kommer vinterturens sträckning:

Ljungdala - Stoby - Kvistalånga - Grantinge - Attarp - Ignaberga - Gamla 21an - Österås - Magle våtmark - Tormestorp - Björkviken - Hässleholmsgården - Venaparken - Skansabron - Vankiva - Vankiva skola - Ballingslöv - Stoby - Ljungdala.

IMG_5265-Vinterrundan-Stoby-1024-.jpgIMG_5266-Vinterrundan-Skea-gaard-1024-.jpgIMG_5267-Vinterrundan-1024-.jpg

IMG_5268-Vinterrundan-Grantinge-1024-.jpgIMG_5269-Vinterrundan-Attarp-1024-.jpgIMG_5270-Vinterrundan-Ignaberga-1024-.jpg

IMG_5271-Vinterrundan-Oesteraas-1024-.jpgIMG_5272-Vinterrundan-Magle1024-.jpgIMG_5274-Vinterrundan-Finjasjoen-1024-.jpg

IMG_5275-Vinterrundan-Haessleholmsgaarden-1024-.jpgIMG_5277-Vinterrundan-Vena-kaerr-1024-.jpgIMG_5278-Vinterrundan-Skansabron-1024-.jpg

IMG_5279-Vinterrundan-Vankiva-1024-.jpgIMG_5281-Vinterrundan-Vankiva-1024-.jpgIMG_5282-Vinterrundan-Ballingsloev-1024-.jpg

IMG_5283-Vinterrundan-Stoby-1024-.jpg

Vi kom hem utan frostskador, men vi var klädda för utevistelsen. Dock skall sägas att vindens köldeffekt är något att räkna med.

En rolig upplevelse var att känna doften av tändvätska och att se familjer som träffades ovh lagade mat/fikade ute.

2020-12-25

Vandring vid Hässleholmsgården (Blå spåret. 10 km)

IMG_5225-Haessleholmsgaarden-blaa-spaaret-.jpgIMG_5226-Haessleholmsgaarden-1024-.jpgIMG_5227-Haessleholmsgaarden-1024-.jpg

IMG_5228-Haessleholmsgaarden-julgran-1024-.jpgIMG_5229-Haessleholmsgaarden-1024-.jpgIMG_5230-Haessleholmsgaarden-bokfoeryngring-1024-.jpg

Ännu en "Coronavandring" även denna gång i hemmamarker. Här var det orienteringsträning varje torsdag, för både gammal och ung. Numera är det sällan vi kommer hit. Blå spåret på 10 km är nytt för oss och det skall vi gå idag. Skylten vid spårcentralen kunde varit mer välkomnande, men när den lämnats bakom så var det samma trevliga spår som förr. Hedbokskog väl gallrad med stenmurar lysande som smaragdgröna halsband. Nu vid juletid var vissa träd pyntade med kulor och annat. På några ställen finns nu bokföryngring där granskogen tidigare stod tät.i

IMG_5231-Haessleholmsgaarden-svamp-1024-.jpgIMG_5232-Haessleholmsgaarden-ostronmussling-1024-.jpg

IMG_5234-Haessleholmsgaarden-1024-.jpg

Där fanns döende eller döda träd som höll på att mineraliseras av vackra svampar. Ett okänt "skinn" och en som kanske är en ostronmussling.

Det blev revor i molntäcket och det dröjde inte länge förrän solen kunde skina från en nästan molnfri himmel.

IMG_5235-Haessleholmsgaarden-1024-.jpgIMG_5236-Haessleholmsgaarden-1024-.jpg

IMG_5238-Haessleholmsgaarden-1024-.jpgIMG_5239-Haessleholmsgaarden-1024-.jpg

Där P2:s grindar förr stängde vägen för oss lämnade vi motionsslingan och gick ner mot sjön. Fågelplattformen "Slingra dig" besöktes. Där låg en hel del vitfågel på vattnet, fiskmås hördes. En sångsvanfamilj låg långt borta i en vik. Där låg även en mindre andflock. Två ägretthägrar sågs flygande. En ensam trana flög ner mot vassarna.

IMG_5242-Haessleholmsgaarden-Ek-1024-.jpgIMG_5243-Haessleholmsgaarden-ek-1024-.jpgIMG_5241-Haessleholmsgaarden-Vaatarv-2-1024-.jpg

En frusen hand plockade upp en blommande våtarv. Även rödplistret blommade på sina ställen. Den stora attraktionen vid Mölleröds kungsgård är annars de stora ekarna. Några av dem är riktiga resar med en ålder på ett par hundra år.

IMG_5246-Haessleholmsgaarden-rastplats-1024-.jpgIMG_5247-Haessleholmsgaarden-1024-.jpg

IMG_5249-Haessleholmsgaarden-Alkaerr-1024-.jpgIMG_5250-Haessleholmsgaarden-Granskog-1024-.jpgIMG_5251-Haessleholmsgaarden-Gran-mossa-1024-.jpg

Nära Mölleröds kungsgård finns ruinen av slottet som en gång i tiden var en ståtlig byggnad. För ett tag sedan blev barnbarnen lurade när vi sade att vi skulle åka till ett slott och så var det bara en ruin. Det dröjde emellertid inte länge förrän det var roligt att klättra på murarna.

Förr rann Almaån i en slingrande fåra. I samband med sänkningarna av Finjasjön grävdes en rak kanal. Resterna av den gamla åfåran har restaurerats och ett par rastplatser har placerats på lämpliga ställen.

Nu går vägen åter mot Hässleholmsgården. Man kommer ut på motionsslingan igen.

IMG_5256-Haessleholmsgaarden-Bokskog-1024-.jpgIMG_5257-Haessleholmsgaarden-Sidenticka-1024-.jpgIMG_5259-Haessleholmsgaarden-Judasoera-1024-.jpg

Vägen tillbaka till Hässleholmsgården bjuder på en hedbokskog som är vacker att se på. Bilden i mitten visar sidenticka på en stock och några små exemplar av judadöra.

2020-12-24

Vandring i Vedema.

IMG_5200-Vedema-1024-tickor-.jpgIMG_5201-Vedema-bro-1024-.jpgIMG_5202-Vedema-1024-.jpg

IMG_5204-Vedema-granskog-1024.jpgIMG_5205-Vedema-granskog-1024.jpgIMG_5206-Vedema-husmossa-bjoernmossa-1024.jpg

En vandring på Luciadagen. Vi gick på måfå genom reservatet. Vägvisaren som var med var väl bekant med terrängen så någon risk att gå vilse var det inte. Rökeån hade en god vattenföring. Det betyder att grundvattenreserverna fylls på. Den relativt nya bron över ån var bra att gå på. Inte hal! När Barsjön, och rastplatsen med grillmöjlighet passerades noterade vi att där fanns inte ett skräp! Det måste vara något alldeles extra att slå sig ner på en plats som inte är nedskräpad. Vidare på skogsväg och stig. De små dammarna i skogen är extra vackra på hösten. Färger och speglingar ger en särskild känsla av stillhet.

IMG_5207-Vedema-granskog-1024.jpgIMG_5208-Vedema-granskog-1024.jpgIMG_5209-Vedema-Loevskog-1024.jpg

Det gick vidare, ibland över stock och sten, till Aggarp där vi vände söderut. Det blev ett annat stråk tillbaka mot bilarna. Mossorna växte fint och var både små och stora färgklickar i allt det vissna.

2020-12-13

Nytt från Evas Hemslöjd.

IMG_5187-Evas-hemsloejd-Albin-och-Bea-1024-.jpgIMG_5189-Evas-hemsloejd-kudde-1024-.jpg

Albin och Bea har fått nya kläder. Bea är ju rufsig i håret och kaninen har fått förband på låret.

En av kuddarna ett nytt vackert överdrag. Den virkade spetsen pryder sin plats!

2020-12-06

IMG_5185-Stuga-vid-sjoen-1024.jpg

"I en röd liten stuga invid sjön vill jag bo".

Vackert och rofullt så det förslår!

2020-12-02

IMG_5179-Morgon-rodnad-bjoerk-1024-.jpgIMG_5181-Morgon-rodnad-1024-.jpg

Hässleholm 30 november 2020.

Morgonrodnadens gudinna Aurora verkade rodna lite extra i månadsskiftet november - december.

I Evas Hemslöjd har det arbetats med Temaribroderi den senaste tiden.

Bollar med vackra komplicerade mönster har färdigställts.

Här kommer ett par exempel, men mer finns på "Evas hemslöjd"

under fliken japanska broderitekniker.

IMG_5071-Temari-1024-.jpg

IMG_4910-Temari-1024-.jpgIMG_4909-Temari-1024-.jpgIMG_4905-Temari1024-.jpg

Hitta Uddbräken.

IMG_0094-Uddbraeken-1024.jpg

Uddbräken är en ormbunke som på rödlistan står som sårbar. Bohuslän, Dalsland och Gotland är landskap där den står att finna. I Skåne har vi ett exemplar och det finns i ett odlingsröse inne i en granplantering.

Efter vissa besvär fann vi röset och då även plantan vi sökte. Den visade inte så särskilt stor vitalitet. Den hade 5 blad där två var större och friskare än de andra. Här kommer några bilder:

IMG_5160-Uddbraeken-1024-.jpg

IMG_0090-Uddbraeken-.JPGIMG_5162-Uddbraeken-1024-.jpgIMG_5164-Uddbraeken-1024-.jpg

Vi får hoppas att vi kan vårda den för Skåne så sällsynta ormbunken.

Nu flyger "Knipan" igen efter en månad i stillhet.

  När tiderna är som de är nu med Coronarestriktioner gäller det att fylla tiden med någon meningsfull sysselsättning. Vi passar på att besöka naturområden som vi annars inte skulle hinna med att besöka. Vi motionerar för att det känns bra för kroppen att röra sig. Det främjar även tankeverksamheten. Vi lagar mat med något som kan kallas omsorg. Det känns skönt att efter varje måltid kunna säga: "Det här smakade gott".

Söndag den 8 november.

En promenad på Åhusfältet.

Vid middagstid klarnade det upp och vi tog cyklarna bort till Åhusfältet. Vi var intresserade av hur växterna hade det i den milda fuktiga väderleken. Längs vägen såg vi några stensötor som hade intagit ett par trädkllykor. Där måste de ha fått bra näring och tillräckligt med vatten, för de såg välmående ut. Ute på övningsfältets grusplan hade hedlaven svällt upp i den fuktiga luften. Dvärgserradellan såg ut att må ypperligt i det milda höstvädret. En mindre rödek hade inte fällt bladen ännu. Den gör verkligen skäl för namnet. 

IMG_0064-Stensoeta-1024-.jpgIMG_0067-Hedlav-1024-.jpgIMG_0070-Dvaergserradella1024-.jpg

IMG_0072-Roedek-1024-.jpgIMG_0073-Roedek-1024-.jpg

Här kommer bilder  från några "Coronautflykter" de senaste veckorna.

Först ut FK Göingarnas klubbstuga.

IMG_5054-Vit-svamp-1024-.jpgIMG_5052-Bjoerkpyrola-1024-.jpgIMG_5056-Vildsvinsspaar1024-.jpg

En motionsslinga fylld med naturupplevelser. Till vänster. Nu är det ju svamparnas tid. Mitten Björkpyrolans vintergröna blad. Till höger. Spår av vildsvinens bökande.

IMG_5057-Stenmur-1024-.jpgIMG_5058-Stenmur-1024-.jpg

Minnen av forna lantbrukares mödosamma arbete. Stenmurarna är väl lavade.

IMG_5059-Snigel-vit-1024-.jpgIMG_5060-Oernbraeken-1024-.jpgIMG_5062-Tvillingbok-1024-1024-.jpgIMG_5063-Tvillingbok-1024-.jpg

Från vänster: En liten skogssnigel. Kraftledningsgata med vissnad örnbräken och "Tvillingbokarna" - lika som bär.

IMG_5064-Blandskog-1024-.jpgIMG_5065-Barrskog-1024-.jpgIMG_5066-Bok-i-Granskog-1024-.jpg

Olika typer av skog: Blandskogen blir ljusare efter lövfällningen. Den täta planterade granskogen. Bokplantan utgör en färgklick i granskogen.

IMG_5069-Granskog-mossa-1024-.jpgIMG_5070-Sten-Goeinge-1024-.jpg

Sist har vi de steniga partierna. Svåra att ta sig fram i .

Nästa är kustleden vid Edenryd (mina hemtrakter).

IMG_5073-Edenryd-1024-.jpgIMG_5075-Edenryd-1024-.jpgIMG_5077-Edenryd-1024-.jpg

Kustbandets stränder är grunda och stenarna kan räknas i hundratusenden.

IMG_5078-Edenryd-Kal-stenros-1024.jpgIMG_5080-Edenryd-1024-.jpgIMG_5085-Edenryd-1024-.jpg

Stenrosens blad är fortfarande gröna på vissa buskar. De små nyponen lyser klart rött. Stigen har lett oss genom "Allet" och nu kommer vi ut mot stranden där solen

håller på att smälta nattens frost.

IMG_5086-Edenryd-1024-.jpgIMG_5087-Edenryd-1024-.jpgIMG_5088-Edenryd-1024-.jpg

Hasselns löv fångades upp av en  berberistagg. Den stora eken var stor redan när jag såg den för 50 år sedan. Kärleksstigen var inget som berörde mig vid denna tid.

IMG_5089-Edenryd-1024-.jpgIMG_5090-Edenryd-1024-.jpg

Strandängarna betas inte av så många nötkreatur. Höga örter och framför allt buskar har gjort stora delar av strandängarna oframkomliga..

Vi fann en nykomling ute vid strandlinjen. Kotulan är en invasiv växt som kommer från Sydafrika. Den kan bli ett hot mot vår inhemska flora.

Nästa tur gick till Sporrakulla i Sibbhultstrakten.

IMG_5102-Sporrakulla-1024-.jpgIMG_5097-Sporrakulla-1024-.jpgIMG_5099-Sporrakulla-1024-.jpg

Busväder vid Sporrakullagården. Tidvis dramatisk himmel. Askarna i mittbilden har hamlats åtskilliga gånger.

IMG_5100-Sporrakulla-1024-.jpgIMG_5126-Sporrakulla-1024-.jpgIMG_5096-Sporrakulla-1024-.jpg

Gamla byggnader och en fin omgivande miljö. Ser du ansiktet i högra bilden?

IMG_5106-Sporrakulla-1024-.jpgIMG_5108-Sporrakulla-1024-.jpgIMG_5110-Sporrakulla-1024-Granbarkborre-.jpg

Göingenatur med mycket sten. Stora barkborreangrepp på granbestånden.

IMG_5115-Sporrakulla-1024-.jpgIMG_5116-Sporrakulla-1024-.jpg

Odlingsrösen på en gammal åker. En fin fägata.

IMG_5118-Sporrakulla-1024-.jpgIMG_5120-Sporrakulla-1024-.jpg

Väl markerade vandringsstigar.

IMG_5125-Sporrakulla-1024-.jpg

Solen visade sig under slutet av vår tur. Det vackra vädret lockade många besökare. Antalet bilar steg från 3 till full parkering.

Besök vid Taxås klint vid sjön Möckeln.

IMG_5178-Moeckeln-1024-.jpg

Soligt men kallt väder när vi möttes på halva vägen. Utsikten var vid ut över sjön.

IMG_5176-Stenblock1024-.jpgIMG_5174-Vril-1024-.jpgIMG_5170-Vril-1024-.jpg

Stenblock spräckt på typiskt vis för platsen. Två vrilar. En stor och en vacker.

IMG_5172-Svamp-1024-.jpgIMG_5165-Svamp-1024-.jpg

Alla dessa svampar som är svåra att sätta namn på.

Nu flyger "Knipan" igen efter en månad i stillhet.

Onsdag den 4 november.

Besök i Åsnens Nationalpark.

På väg hem från ett besök i Växjö stannade vi till vid Trollberget. Fö ett par år sedan, innan området blev nationalpark, hade vi en trevlig familjeträff vid Trollberget. Nu var vi nyfikna på hur där är ordnat för att möta besökarna. Vår först reflektion var. Så liten parkeringen är. Det går väl ingen kollektivtrafik till platsen. Det kunde skyltas bättre ner mot områdets centrum. Nog med negativ kritik. Vi bestämde oss för att gå en 2 km stig. Denna var väl markerad och skyltar som beskrev de olika biotoperna och dess inånare. Skyltarna var innehållsrika och kan säkert ge både vuxna och barn ökad förståelse för hur naturen fungerar. Stigen gick över rötter och sten. Säkert roligt för barn i rätt ålder för att hoppa sig fram. Kanske kan slingan vara i längsta laget för barn som inte har naturvana, men stigen passerar den gamla banvallen som går rakt genom området. Det går bra att vända där och ta den enkla vägen tillbaka till centrum. 

Men med en fikapaus kan man säkert samla krafter för resten av slingan. Här kommer några bilder:

IMG_5026-Skylt-1024-.jpgIMG_5028-Korallav-1024-.jpgIMG_5030-Korallav-1024--2.jpg

Till vänster en av de vackra informationsskyltarna.

Här ovan och till höger ser du den gråvita korallaven som satt på en trädstam. Idag regnade det till och från. Mossor och lavar som tar sin näring genom att suga upp regnvatten är som vackrast i detta vädret.

IMG_5027-Faerglav-ev.-1024-.jpgIMG_5023-Aasnen-1024-.jpgIMG_5024-Aasnen1024-.jpg

Det är konstigt. Jag tittade som hastigast på den här stora laven. Väl hemma såg jag att jag sett fel i regnet och nu vet jag inte säkert vad det är.

Bilderna nerifrån sjön visar ett stilla vatten. Det blir vackert när sjön ligger stilla. Idag när dis och dimma suddar ut sådant som ligger på lite avstånd. Här är inga fåglar på bilderna, men flera sågs simma och dyka ute på vattnet. På stenarna på högra bilden sitter ofta en del fåglar och vilar. Det ser man på att det växer lavar på stenen. Fåglarnas avföring är bra gödsel för lavarna.

IMG_5021-Tallskog-1024-.jpgIMG_5019-Renlavar-paa-Berghaell-1024.jpgIMG_5020-Renlavar-paa-Berghaell-1024.jpg

Vi kom till en tallskog. Där fanns höga tallar som saknade grenar på nedre delen. Det var ganska ljust i tallskogen. Där fanns också berghällar som det växte mycket lavar på. De flesta lavarna var renlavar. Du ser de ljusa lavarna. Där det fanns lite jord  växte olika sorters ris. Det kunde till exempel vara ljung eller lingonris.

IMG_5012-Gelelav-ev.-1024-.jpgIMG_5015-Mossa-1024-.jpgIMG_5014-Gnag-paa-gran-1024--2.jpg

Dessa tre bilder är från granskogen. Där är det mycket mörkare än i tallskogen. På marken växer mest blåbärsris, kanske lite lingonris och så mossor. Se på den fina mossan på stubben. Träden just här mår inte särskilt bra. På bilden till höger ser man hur insektslarver ätit sig fram under barken och dödat trädet. En sådan insekt är barkborren. Till vänster kommer något svart ut genom granens bark. Svampar som växer in i trädstammen kommer förr eller senare att döda trädet. Lavar växer bara på ytan av barken och de är inte farliga.

IMG_5011-Mannagraes-1024-.jpgIMG_5007-Svamp-paa-laaga-1024-.jpg

Vissa diken är inte bara fyllda med vatten. Här är det ett gräs som växer i vattnet. Gräset heter mannagräs. Till höger ser du en trädstam som ligger på marken. Det ljusa under stammen är en svamp som nu lever av träet. Efter ett några år har har svampen ätit upp det mesta av träet. och svampen har blivit näring för växter och djur.

IMG_5009-Bokskog-lavar-1024-.jpgIMG_5008-Bokskog-lavar-1024-.jpg

Här närmar sig vår tur sitt slut. Vi har kommit till en bokskog med höga stammar. På marken under träden syns inte många växter. Under sommaren täcker löven himlen så att ljuset inte kommer ner till marken. Annat är det på våren innan löven har slagit ut. Då kan det kanske blomma vitsippor och andra vårblommor i bokskogen. Träden på högra bilden har mossor och lavar på stammen. Det finns de som tycker att det ser fult ut, men den är någfot som är bra. Mossor och lavar är ett tecken på att luften är bra. På en del ställen kommer det giftiga ämnen med vinden och regnet. Särskilt lavar är känsliga för gifterna och dör. Då blir trädstammarna rena från växtlighet och detr är inte särskilt bra.

Lördag den 31 oktober.

En tur till Mölleröds kungsgård med barnbarnen.

Det var tvunget att komma ut och få röra på benen ett tag. Hela fredagen var en innedag. Slottsruinen bjuder på många klättermöjligheter, så det blev mycket spring och hopp. Emellanåt fick man stanna till vid en konstig svamp eller något annat. Det var en av lövfällardagarna så det singlade löv av olika slag från träden. Vitplistret blommade vid slottsruinen och mossorna lyste gröna på stenarna. Här kommer några bilder. Det är synd att man inte ka få namn på svamparna.

IMG_0046-Blaecksvamp-1024-.jpgIMG_0047-Snaerjmaara-1024-.jpgIMG_0048-Gulplister-1024-.jpg

 En bläcksvamp, men vad heter den? Dunfotad bläcksvamp.                                  Snärjmårans frukter fastnar lätt i djurens päls.                                                      Brokiga blad har gulplistret.

IMG_0049-Loev-1024-.jpgIMG_0053-Svamp-1024-.jpg

Det ser ut som två ögon som tittar på dig. Titta så tydligt man ser bladnerverna.

Den här svampen står så fint i mossan. Den har skivor på hattens undersida.

IMG_0054-Loenn-frukt-.jpgIMG_0055-Fika-1024-.jpg

Lönnen har gula löv och de skall snart falla till marken.

Frukterna kallar jag "näsor". De har ett klister där fröna sitter. Öppnar man där så kan man sätta "näsan" på sin egen och få en extra lång näsa.

När man är ute och leker på så fina lekplatser blir man hungrig och törstig. Som tur är finns vetebröd och kakao i ryggsäcken. Det smakar gott.

Lite av bordsdekorationen har kommit med på bilden. Det ser ut att vara ek och bok bredvid bordet.

IMG_0057-Svamp-1024-.jpgIMG_0058-Svamp-1024.jpg

Nu vid Halloween-tid är det aktuellt med bland annat häxor. De vita svamparna växer i en ring. Du ser en liten del av ringen på bilden. En sådan ring av svampar kallas en häxring.

Förr trodde man att häxringarna bildades när älvor dansade  på marken. Älvorna dansade i ring på ängsmarker och öppna fält. Kom man för nära älvornas dans kunde man bli svårt sjuk. Kissade man i en häxring kunde man också drabbas av sjukdom och olycka.

Nu vet man att ringarna bildas när vissa svampar växer som en ring. Så om du känner för att kissa i en häxring så kan du vara säker på att du inte blir sjuk av det.

Onsdag den 21 oktober.

Bokhultet i Växjö.

Vi hade varit på besök hos flickorna i Växjö. På hemväg stannade vi för en liten promenad i höstvädret. Lagom temperatur, dis och dimma. Höstfärgerna hade gett sig tillkänna. Bokhultet är ett naturområde med mycket skog och många markerade vandringsleder. Där är också anordnat ett område som gynnar insektslivet (Biparadiset). Det kan man kanske säga att det har stängt för säsongen. Under vår och sommar är det ett myller av steklar, fjärilar och skalbaggar.

IMG_4987-Bokhultet-1024--2.jpgIMG_4988-Bokhultet-1024-Bokloev-.jpgIMG_4991-Bokhultet-1024-Koralltaggsvamp-.jpg

IMG_4994-Bokhultet-1024-Koralltaggsvamp-.jpgIMG_4995-Bokhultet-1024-.jpg

                       Den sällsynta koralltaggsvampen växte på en låga.                                                                 Högstammig bokskog.

IMG_4998-Bokhultet-1024-Tjur--2.jpgIMG_4999-Bokhultet-1024-.jpg

                  Naturvårdaren "Ferdinand" tillsammans med kollegorna.                                                         Biparadiset stängt för säsongen.

Fotoklubben var ute i kvällskylan och idkade nattfotografering.

IMG_4833-Natt-poster-1024.jpgIMG_4827-Nattfjaerilar.jpg

Nytt i Evas hemslöjd.

Nålkuvert, broderi.

IMG_4802-Evas-hemsloejd-naalkuvert-1024-.jpgIMG_4803-Evas-hemsloejd-naalkuvert-1024-.jpg

Bilder från vårt besök i Dalarnas fjällvärld

finns nu under fliken resor

Söndag den 18 oktober.

Naturområdet Grytåsa sydväst om Örkelljunga.

Vi var sugna på att prova på ett nytt naturområde idag. Grytåsa är ett område som sköts av Skgssällskapet. Det finns dlera sådana områden i Skåne. För oss hässleholmare är ju Vedema mycke uppskattat. Vädret var fint. Vi gick en av stigarna som visade sig gå mestadels genom planterad granskog. I ett soligt väder kan det vara vackert att se ljusspelet mellan träden. Tyvärr var en el granar angripna av barkborre, som på många andra ställen. Där var en "getrygg"- en rullstensås med branta sidor. För mig var det inte särskilt roligt. Ryggen sade ifrån. Vi åt den medhavda lunchen i solsken och lä.  Här kommer några bilder:

IMG_0026-Gytaasa-1024.jpgIMG_0029-Gytaasa-1024.jpgIMG_0033-Gytaasa-1024-.jpg

IMG_0039-Gytaasa-1024.jpgIMG_0040-Gytaasa-1024-.jpg

IMG_0025-Faagelavtryck-1024-.jpg

Två fågelhändelser från veckan som gått.

"Magplask på rutan". Vid frukost i måndags kom en duns från köksfönstret. En fågel större än en småfågel hade flugit mot rutan. Av fågeln syntes inget, så den hade klarat sig helskinnad. När solen sedan hade kommit längre upppå himlen såg vi....vad det var för en. Vår koltrast hade glömt att där var en ruta. inbromsningen hade kommit för sent. Man ser ju tydligt att bromsen var på för fullt och att landningsstället var ute.

Vi fick oväntad hjälp med bekämpningen av trädgårdsborrar. En gröngöling satt på gräsmattan och borrade näbben ner i gräset och det blev napp titt som tätt. Vi blev glada att få se spetten arbeta frenetiskt och hoppades att han var riktigt hungrig. Han lämnades helt ifred  så länge han ville.

Torsdag den 1 oktober.

Vandring vid Ljungdala mosse med syftet att se hur många arter som finns längs två km stig.

Bild4.JPGBild1.JPGBild2.JPG Bild3.JPG

19 september - 27 september.

Ett besök i Dalarnas fjällvärld.

Denna vecka var något vi sett fram emot nu ett tag. att få lämna de invanda rutinerna och göra något, jag kan inte säga mycket skilt från vad vi gör hemma, men att göra det på annat ställe och att träffa andra människor.

Först fyra dagars vistelse på Storsätra fjällhotell med helpension och vandring i omgivningarna.

IMG_9665-Groevelsjoen-tuvsaev-1024--2.jpgIMG_9674-Groevelsjoen-1024--2.jpgIMG_9682-Groevelsjoen-roed-1024--2.jpg

Stigar vi gick på.

IMG_9684-Groevelsjoen-roed-1024-.jpgIMG_9713-Groevelsjoen-ver-2--2.jpgIMG_9751-Groevelsjoen-roed-1024--2.jpg

Därefter tre dagars vistelse, tillsammans med några vänner i Biofoto på, Mörkrets vandrarhem vid Fulufjälls nationalpark.

IMG_9804-Njupeskaer-roed-1024-.jpgIMG_9830-Njupeskaer-1024-.jpgIMG_9895-Stubbe-1024-.jpgIMG_9912-Lavskrika-1024-.jpg

Söndag den 6 september.

Efter ett månadslångt uppehåll på grund av tekniskt problem flyger "Knipan" förhoppningsvis igen.

Mycket har hänt under uppehållet. Delar av detta kommer att fyllas på efter hand.

Mikroskopering av Finjasjövatten 25 augusti.

Bilderna här har jag bara lagt in för att visa vad som kan finnas i Finjasjön en blåsig augustidag. Framöver kommer kopior att läggas in i databasen. Där blir det namn på organismerna i den utsträcknig jag kan få fram sådana. Jag kan säga att jag får god hjälp av vännerna i facebook (Marina och limniska fiskar, smådjur, alger och vattenväxter).

IMG_4672-Musselkraefta-1024-.jpgIMG_4674-Kellicottia-longispina-1024-.jpgIMG_4676-Ceratium-Pediastrum-Melosira-med-flera-1024-.jpg

IMG_4677-Skaloeaamoeba-1024.jpgIMG_4682-Musselkraeftor-1024-.jpgIMG_4683-Okaend-1024-a-.jpg

IMG_4689-Groenalg-1024-.jpgIMG_4694-Traengsel-1024-.jpgIMG_4707-Melosira-Oscillatoria-1024-.jpg

IMG_4708-Actinoshaerium-Microcystis-1024-.jpgIMG_4713-Closterium-m-fl-1024-.jpgIMG_4722-Pandorina-GroenalgMicrocystis.jpg

IMG_4727-Pediastrum1024-.jpgIMG_4786-Okaend-1024-.jpgIMG_4796-Hinnkraefta-1024-.jpg

Floraväktarträff i Ystad 22 augusti.

Vi var drygt 10 floravänner som ägnade lördagen åt att räkna rödlistade växtarter i trakterna runt Ystad. Utöver våra målarter sågs ett antal andra arter.

IMG_9559-Backilja-1024-.jpgIMG_9553-Backilja-1024-.jpgIMG_9555-Backilja-1024-.jpg

Backsilja.

IMG_9562-Dikesskraeppa-1024-.jpgIMG_9563-Dikesskraeppa-1024-.jpgIMG_9565-Dikesskraeppa-1024-.jpg

Dikesskräppa.

IMG_9576-Skaerblad-1024-.jpgIMG_9578-Skaerblad-1024-.jpgIMG_9579-Skaerblad-1024-.jpg

Skärblad.

Kotula i Åhus 18 augusti.

IMG_7550-Kotula-1024-.jpg

IMG_7554-Kotula-1024-.jpg

Jag cyklade ner till Åhus (Äspet) förra året. Bara för att bekanta mig med den invasiva växten. Eftersom det blev lämpligt cykelväder nu i augusti så gjorde jag en ny tur ditut. Där var många plantor, men om de hade brett ut sig så våldsamt kan jag inte säga. Förekomsten är koncentrerad till lagunerna och beträdnadsförbudet i fågelskyddsområdet gör att man inte kommer åt att med någon större noggrannhet uppskatta utbredningen.

IMG_7553-Kotula-1024-.jpgIMG_7548-Kotula-1024-.jpgIMG_7549-Kotula-1024-.jpg

Floraväktarläger i Gnosjö 12 - 16 augusti.

Det var fyra dagars intensivt inventerande av rödlistade arter kring Gnosjö.

Eva och jag tog oss an många klockgentianalokaler. Det var väldigt vackert kring de småländska sjöarna.

IMG_4899-Ettoe-karta-1024-.jpgIMG_4901-Ettoe-1024-.jpgIMG_4902-Klockgentiana-Ettoe-1024-.jpg

Här är Ettö naturreservat, betat med nötkreatur, med Isaberg i bakgrunden. Det var strålande väder lägrets alla dagar.

IMG_9460-Klockgentiana-Ettoe-1024-.jpgIMG_9461-Eva-Ettoe-klockgentiana-1024-.jpgIMG_9465-Aengsvaedd-Ljung-1024.jpg

Många plantor var tillbakatryckta av betet. Där fanns plantor dels nära strandlinjen och sedan i områden något längre upp på land bland exempelvis ljung och krypvide.

IMG_9466-Klockgentiana-krypvide-1024.jpgIMG_9468-Naeckros-1024.jpgIMG_9474-Vattenpiloert-1024.jpg

                                                                                                                                      Det gick inte att undvika att se lite av vattnets övriga växter.

IMG_9476-Isaberg-badplats1024-.jpgIMG_9478-Smaasileshaar-1024-.jpgIMG_9479-Haarslinga-1024-.jpg

  Vid Isabergs friluftscenter besökte vi stränderna bredvid den konstgjorda sandstranden. Där växte småsileshår, en följeväxt till klockgentianan i sjöarna mellan Vittsjö och Osby.

IMG_9481-Isaberg-1024-vacker-vaextplats-.jpgIMG_9482-Ljung-vitblommig-1024-.jpg

Vi fann också små bestånd här och var längs stranden. Här fanns ett par riktigt vackra platser.

Vitblommig ljung är inte unikt, men sällsynt.

IMG_4904-Klockgentiana-1024-.jpgIMG_4905-Klockgentiana-1024-.jpgIMG_4906-Klockgentiana-1024-.jpg

Vidöstern var en långt större sjö än jag anat. Vid nordändan var badstrand och en gentianalokal en bit från stranden. Strandängen här är igenväxande och skulle behöva någon form av skötsel för att klockgentianorna skall trivas i fortsättningen. Ett 20-tal stänglar räknades in här.

IMG_9489-Badplats-1024-.jpgIMG_9492-Klockgentiana-1024-.jpgIMG_9488-Klockgentiana-vit-1024.jpg

Vidare besöktes flera lokaler vid Vidöstern och andra sjöar i området. Flera av lokalerna var i närheten av badstränder. Något samband? Här är en sådan lokal. Sand precis vid badet och sedan...blåtåtel, pors, strandlysing och ytterligare buskar och gräs. Jag gick ute i vattnet och använde en krycka att böja undan vegetationen med för att kunna se gentianorna.

IMG_9493-Soloegat-1024-.jpgIMG_9494-Klockgentiana-1024-.jpgIMG_9496-Klockgentiana-1024-.jpg

Ibland var det skugga och kanske hände det att en solstrimma kom ner till det kristallklara vattnet. Ibland stod gentianorna i fullt solsken.

IMG_9514-Klockgentiana-1024-.jpgIMG_9515-Klockgentiana-1024-.jpgIMG_9521-Klockgentiana-1024-.jpg

Enstaka blommor var vita men det var bara en på cirka tusen. Sjön var spegelblank även mitt på dagen. Eva visar inventeringsteknik. Pinnen är ett bra hjälpmedel.

IMG_9522-Klockgentiana-1024-.jpgIMG_4918-Klockgentiana-1024-Evaraeknar-minst-22-staenglar-.jpg

Man tycker att det skulle vara lätt att få syn på de stora blå blommorna, men det är svårare än man tror. Särskilt när de växer i högt gräs. 22 blommande stänglar finns på bilden till höger.

IMG_9459-Kantareller-gula.jpg

11 augusti.

Det är så trevligt att hälsa på i Småland. I Lädja finns en som gärna tar en liten motionsrunda och då finns det ofta ett par liter gult med hem i en påse. För oss som inte hittar så mycket av den varan är det riktig fest att få frossa.

IMG_4893-Italiensk-omelett-1024.jpg

8 augusti.

Hemma på altanen efter en ansträngande men mycket trevlig dag med tryckande värme var det gott att laga en enkel men god måltid och avnjuta den sakta med mycket vätskeintag.

Gängessjön 8 augusti.

IMG_4887-Gaengessjoen-100m-N.jpg

Vi har varit ute på floraväktaruppdrag i sommar. Det har till största delen rört sig om klockgentiana. Det är en växt som står att söka i ganska otillgänglig biotop. I detta fallet  som bilden visar sökte  vi igenom ett område norr om Gängessjön väster om Vittsjö. Det var starr och gräs, pors och vide. Allt som kunde göra det jobbigt att ta sig fram. Trots idogt sökande fann vi inte en enda planta här, men flera svettdroppar trilladed från nästippen i värmen.

Belöningen kom när vi åter kom på fastare mark. En beteshage där ett stort bestånd av ängsvädd bredde ut sig. Där surrade det från bin och flugor och flaxande fjärilsvingar fanns överallt. Vad vackert!

Varmkomposten hemma 4 augusti.

IMG_4654-Kompostoedlan-Kopparoedla-(.jpg

Välkommen gäst!

Till vår stora glädje  visade sig kompostödlan igen. Den måste hållit sig nere i botten av komposten. Jag har hela året varit försiktig när kompostmaterialet rörts om. Den ser väldigt välmående ut och det är inte att undra på när den får trängas med gråsuggorna, som antagligen utgör en stor del av födan.

Åraslövs mosse  den 2 augusti.

IMG_4644-Aarasloevs-mosse-Knipprot-2.jpgIMG_4637-Aarasloevs-mosse-Knipprot.jpgIMG_4633-Aarasloevs-mosse-Blaecksvamp.jpgIMG_4634-Aarasloevs-mosse-roedgul-trumpetsvamp.jpg

Vi cyklade en tur till Åraslövs mosse. Ärendet var att räkna skogsknipprot, vilket vi gör längs en slinga. Årets resultat var 17 sterila och 5 blommande. Det verkar som om antalet minskar för varje år och det är inte helt förvånande när man ser hur blommorna ser ut.

Svampar hade börjat visa sig. Både vackra och goda svampar fanns längs stigen.

Kärret var slåttrat. Man har tagit så hårt på tuvorna att tranbären har nästan försvunnit och tidpunkten för slåttern är olämplig för slåtterblomman.

Enligt artportalen är det enda lokalen i Hässleholms kommun. Tidigare har flera hundra blommor räknats. Efter att slåttern påbörjats har antalet minskat till två exemplar i år 2020.

IMG_4640-Aarasloevs-mosse-Kaerret.jpg

Söndag den 2 augusti.

Den gångna veckan har bestått av en del arbete på hus och i trädgård. Vi har köpt färg och det är märkligt vad de nya färgerna är dyra. Väntan på att bilverkstaden skall bli klar med vår bil börjar bli påfrestande. Nu till det roliga. Vi har cyklat till Bromölla och hälsat på släkten. En långrunda på 13 mil.  Vi har ätit god mat denna veckan. Inte bara god utan mycket god. Veckans botaniserande har hållit sig till "torsdagsträffen" vid Skuddarp och lördagens floraväkteri på klockgentiana kring Vittsjö. Här kommer några illustrationer:

IMG_4837-Stekt-torsk-rostad-blomkaal-1024.jpg

IMG_4841-Strimsporre-1024-2.jpgIMG_4843-Aengsvaedd-fluga-1024-2.jpgIMG_4850-Blekbalsamin-1024-2.jpg

  Några växter fråm Skuddarp. Strimsporre - en växt som tar plats i den svenska floran. Ängsvädd. Blekbalsamin - även den en som breder ut sig.

   Kamomill - lik baldersbrå men med toppig hatt. Hårig gängel - en sentida invandrare.

IMG_4855-Kamomill-1024-2.jpgIMG_4854-Kamomill-1024.jpgIMG_4858-Haargaengel-1024-2.jpg

IMG_4859-Lillasjoe-1024.jpgIMG_4860-Blaaklkocka-1024.jpg

Det är vackert vid Göinges skogsomgärdade sjöar. Särskilt när vinden är obefintlig och dofterna dröjer kvar. Vi sökte klockgentianor, men vad fann vi. Blåklockor i mängd.

Skeingesjön har en god population gentianor kring sina stränder. Den ena lokalen som besöktes var en strand. Där var mycket av doftande pors och blåtåtel. Frossörten lurades genom att växa där gentianan gärna vill stå. När följeväxter som småsileshår och grönstarr visade sig då fick vi en träff, den enda på lokalen. Nästa lokal var en strandäng bevuxen med pors, blåtåtel och ett antal andra graminider. Det var vårt hittills mest fysiskt krävande floraväktaruppdrag. Tuvigt och gropigt! Det måste erkännas att vi var nära att ge upp, men så kom de första gentianorna och då återkom också krafterna. Vi lyfte på porsgrenar och flyttade lite på blåtåtelns plymer. De, gentianorna, stod där i grupper. Till slut var antalet uppe i 68.

IMG_4868-Skeingesjoen-1024.jpgIMG_4865-Frossoert-1924.jpgIMG_4869-Smaasileshaar-1024.jpg

IMG_4873-Klockgentiana-1024.jpg

Lördag den 25 juli.

Cykeltur söderut.

Förutsättningarna för en god cykleltur var goda. Den sydvästliga vinden skulle enligt Yr vrida mot sydlig. Startade vid 10-tiden under en himmel som nästan saknade moln, förutom kondensstrimmor från alla flygplan som var på väg mot långväga destinationer. Det var inte varmt. Därför var det skönt att ha en R 90 på. Jag tänkte mig att använda kameran lite idag. Tanken var att fotografera några platser längs vägen med någon växt i förgrunden. Bilderna publiceras på fb och här på Knipan några dagar senare, så kan den som vill få något att tänka över. Här kommer redovisningen.

IMG_4813-1024.jpgIMG_4814-1024-2.jpgIMG_4816-1024.jpgIMG_4818-1024.jpg

             Starten från Ljungdala.                                    S. Kringelvägen vid Magle våtmark.                  Söder om Tormestorp över järnvägen.                N. Mellby enbart spiran på kyrktornet sticker upp.

Växter:                                                                                       Krustistel                                                         Jätteloka                                                          Åkertistel

IMG_4819-1024.jpgIMG_4820-1024.jpgIMG_4821-1024.jpgIMG_4822-1024.jpg

                  Torvfabriken i Röslöv                                                 Häglinge                                                    Badplatsen vid Bosarpssjön                                          Äsphult

                        Ängssyra                                                        Baldersbrå                                                                                                                           Vild palsternacka

IMG_4824-1024.jpgIMG_4825-1024.jpgIMG_4826-1024.jpgIMG_4827-1024.jpg

              Bron över Vramsån.                                               Lanthandeln i Rickarum.                                            Nävlinge kyrka.                                                 Dammhuset vid Vinne å.

                 Vattenmärke                                                                                                                                  Knylhavre                                                                Kåltistel

IMG_4828-1024.jpg

         Ignaberga Kyrkan som jag ville ha med gömde sig bakom en brännässla.

Vid deta laget börjar man känna sig lagom trött i låren.

Det är bara en liten bit hem

Torsdag den 23 juli.

Cykeltur österut.

Väderutsikterna var goda, så städningen fick uppskov till i morgon. Redan under frukosten var det ett väder som bådade gott för resten av dagen. Vi cyklade i medvind större delen av sträckan  till Kristianstad. Drickapaus ungefär var 8-10e km. Sträckan Lommarp till Nävlinge är ju ganska tung, men den gick förhållandevis bra idag. Floran längs vägen är ju frodig och artrik. Det var mycket att se på som t. ex. massor av kåltistel. Slående var också den friska grönskan i väggopen och längre in i naturen. Var är torkan som många klagar över? Jag börjar tro att det är på de ställen där det är täckdikat. Skulle man kunna fäppa igen dräneringsrören efter vårregnen, så skulle kanske fukten hålla sig bättre på åkern. Uppe i Nävlinge var intagningen av vallskörden i full gång. Det är stora maskiner som används. I Rickarum var det tre cyklister som pausade vid lanthandeln. Vi cyklade förbi. Nu var vi uppe på Nävlingeåsen och medvinden gav oss bra fart. I Djurröd hade man piffat upp teaterlokalen och satt upp en ny fin skylt. Nedförbacke och medvind är nästan för bra. Man hinner inte se så mycket bredvid vägen. Efter Träne tog vi av mot Ovesholm här är vägen extra fin att cykla på. Lagom kurvig och med en kupering som låter låren få anstränga sig lite. Vi var för tidiga till Skepparslövs golfrestaurang. Där får vi ta lunchen en annan gång. Sedan var det brant utför ner till byn. Vi tog sedan cykelvägen in till Kristianstad.

Var skulle lunchen intas?  Vår lilla italienska restaurang, Martini, var öppen och där fanns ett ledigt bord för två. Även om de 5 milen vi kört hittils inte upplevts som jobbiga, så var det skönt att sätta sig ner en stund. Maten som serverades var god och personalen trevlig. Kan misstänka att det blir fler besök där. Efter ett par goda koppar kaffe tog vi oss an hemfärden. Den gick via Näsby, Torsebro, Bjärlöv till Norra Strö. Sträckan Torsebro - Bjärlöv är inte rolig. Cykelväg saknas vid den ganska kraftigt trafikerade vägen. Väl inne på vägen mot Vinslöv var det lugnt igen. En fikapaus smakade gott nästan 2 mil efter lunchen. Där var en bra sten att sitta på och bilister som körde förbi vinkade glatt till oss. Stärkta av kaffet och kexen gick resten av turen galant i motvinden.

Efter 5 timmars cyklande var vi tillbaka vid utgångspunkten förvånandsvärt fräscha efter ett par timmar i motvinden. Cykeldatorn visade 95 km.

Kameran var med men användes inte.

Tisdag den 21 juli.

Jag sitter inne en stund i det fina vädret. Den senaste veckan har bjudit på omväxlande väder. Ibland regnområde med duggregn som har förbytts till solsken och blåst. Plötsligt har det kommit en skur och med den lite kyla. Trots att det regnat har pollenallergin besvärat mig med svidande och rinnande ögon. Nysningarna, de kraftiga som kommer utan förvarning, har ställt till det ibland. Det har ändå varit mycket uteliv. Då är det väl någon som tänker restaurangbesök och dylikt, men nej vi tog inte Snöarp igen. Nu senast blev det picknick vid Hörlinge ängar. Vi har också haft användning för grill och kokplattor på "udeköckenet".

Kameran har under de senaste veckorna krånglat. Ibland har jag därför använt en gammal kompaktkamera.

Onsdag den 1/7.

IMG_4442-Utekoeket-3-1024.jpgIMG_4443-Matsalen-1024--2.jpg

Idag blev det fläskytterfilé på grillen med stekt färskpotatis, en god sallad, mosarella och tomat i marinad. En kall öl smakade gott i värmen.

Måndag den 13/7

IMG_4527-Holkar-1024-.jpgIMG_4525-Holkar-1024-.jpgIMG_4624-Inventering-1024-.jpg

Det har gallrats i skogen längs Belevägen där vi har 25 fågelholkar uppsatta. En del har fått det bättre och andra har hamnat på marken eller försvunnit. Vi kommer att ersätta flertalet försvunna.

                                                                                     Det har varit fortsatt inventering i Skuddarp.Vi kör med egna bilar och

                                                                                     håller "Coronaavstånd" där ute.

Fredag den 17/7.

IMG_4599-Aarasloevs-mosse-1024--2.jpgIMG_4602-Aarasloevs-mosse-1024-.jpg

IMG_4609-Aarasloevs-mosse-1024--2.jpg

Här kommer några bilder från ett besök vid Åraslövs mosse.

Hösten närmar sig. Gräsen har mognat. Svampar av olika slag sticker upp. Det är fortfarande mycket fukt i marken. På lite sankare ställen står vattnet högt. Man kan undra över dem som klagar över den rysliga torkan i år. Gräsmattan hemma står fortfarande grön och man ser trädor där det står vatten.

IMG_4604-Aarasloevs-mosse-1024-svamp-.jpgIMG_4611-Aarasloevs-mosse-1024-Vatten-.jpgIMG_4617-Aarasloevs-mosse-1024-Stenbaer-.jpgIMG_4615-Skogsknipprot-2.jpg

Små svampar kommer upp ur den fuktiga jorden. Dessa vita är ungefär centimeterstora.

Ute i sumpskogen står vattnet högt på många ställen. Här har man stor glädje av spängerna. Jag minns när jag innan det öppnades upp för fler människor. Då hade man inte bara vätan att kämpa mot. På de tiden var det urskogslikt här.

Stenbären har börjat mogna. De är vackra att se på och vissa som gillar att använda nästan allt ätbart i naturen tycker om sylt på stenbär.

Skogsknipproten är den femte av områdets orkidéer som vi brukar räkna. Den växer inne i sumpskogen och vi går längs stigen runt kärret och räknar de knipprötter vi kan se. Det brukar bli 40-60 plantor. I år verkar det emellertid inte bli så många.

Tisdag den 14/7

IMG_4589-Stor-kaeringtand-1024-.jpgIMG_4593-Stor-kaeringtand-1024-.jpgIMG_4592-Stor-kaeringtand-1024-.jpg

 I vägrenen vid Belevägen finns en gul bård av den vackra växten Stor Käringtand. Kommer du förbi så ta en titt!

IMG_4593-Stor-kaeringtand-1024--2.jpg

Barnen kom till Hässleholm på morgonen med sina cyklar. De cyklade sedan till Osby medan vi tog våra cyklar på deras bil och körde upp till vår ruta. Vi tog kontakt på eftermiddagen och bestämde mötesplats. Där hade vi vår picknick sedan tog barnen sina cyklar på bilen och körde norrut medan vi styrde söderut med en härlig kvällstur på 3,5 mil.

Den här dagen besöktes Kulhultsrutans norra del. Där var en skogsväg, lite öppen mark och en bäck förutom gården där vi parkerade. Vi hade sådan tur att ägaren såg oss komma. Hon gick oss till mötes och frågade om vårt ärende. När vi hade förklarat vad vi var ute efter så fick vi en hel del värdefulla upplysningar och lycka till. Det är trevligt att prata med dem som bor på och i vissa fall brukar den jorden vi tittar på. Många är också intresserade och ger upplysningar om var vi kan hitta något speciellt.

IMG_2625-Fingerborgsblomma-1024-.jpgIMG_2626-Baecknate-omr-4-.jpg

                                                       Fingerborgsblomma, Digitalis                                                                               Skogsdike med bäcknate.

IMG_2631-Flockfibbla-1024-.jpgIMG_2636-Flockfibbla-1024-.jpgIMG_2634-Huggorm-1024-.jpg

Den här huggormen solade sig på en skogsväg. Den var inte glad för vår närvaro men var inte så pigg på att flytta sig. Ser ut att vara ganska mätt.

Fibblorna är många och arterna är ibland svåra att skilja åt. Här är en som har ett så speciellt kännetecken så den är mycket lätt att känna igen. Det rör sig om flockfibblan. En ibland närmare metern hög planta som har blomkorgarna i toppen. Titta på den vänstra bilden. Där ser du tydligt hur korgens holkfjäll spretar utåt. Det är det speciella som inga andra har. Andra bilden är mindre bra. Tagen uppifrån. Om du tittar noga så ser du spretande holkfjäll på knoppar och överblommade korgar.

 Torsdag den 16/7.

Vad sägs om den här orkidéen?

25 blommor och flera på gång.

IMG_4596-Orkide-1024-.jpg

Onsdag den 8 juli.

Inventering i Snöarp.

Det var ett par veckor sedan förra besöket. De senaste dagarnas blåst höll i sig. Växter högre än 5 cm kan man väl glömma att fotografera. Vi hade gått igenom pricklistan och noterat växter som vi missat och borde finna. Startade nere vid Eskilstorpasjön. Där var svårt att komma till. Vi kom bara åt en liten del av stranden. Därefter drog vi oss upp mot byn. Alla vägrenar var slagna med slaghacka, så där var inget att hämta. Vi hade väntat oss finna flera arter där. Längs en traktorväg växte en del intressant. Stenmurarna som inte huggits gav en del nya arter. En betesmark där det gick får vid senaste besöket gav ytterligare ett par nya arter, men det som var mest anmärkningsvärt för mig var mängden stjärnstarr. Starren nästan dominerade. En händelse värd att nämnas var. En labyrintspindel hade ett ganska stort fångstnät i gräset. Jag såg spindeln sitta i nätets tratt. En gräshoppa hade oturen att fastna i nätet och spindeln var snabbt framme och säkrade byten med ett par trådar. Sedan fick bytet den dödande sprutan och spindeln satte sig att vänta in tillagningen av offret.

Vi började känna oss hungriga, så vi  tog bilen till Denningarums gård. Där åt vi deras buffé. Mätta och nöjda tog vi oss an eftermiddagens runda på skogvägar. Det blev en ganska givande tur. Avvikningar gjordes till skogskärr  och på släpspår. Ett par hyggen undersöktes lite närmre, men det var väldigt vad dånen har svårt att blomma i år. Stora plantor men inga blommor. Vinden hade tilltagit under dagens lopp, så kruståteln vajade så vackert på hyggena. Det blev  en del fina observationer av spindlar, insekter och kantarellerna de gula lämnade vi inte kvar. De blev en del av kvällsmåltiden.

IMG_4479-Svamp-okaend1024-.jpgIMG_4481-Rundsileshaar-1024-.jpgIMG_4484-Videoert-1024-.jpg

                          Vaxskivling .                                                               Rundsileshår.                                                               Strandlysing (förr Videört).

IMG_4483-Vy-1024.jpgIMG_4487-Vy-1024-.jpg

                Två vyer på landskapet dit inga motorvägar når. Här ser man de grödornas olika färg i små åkerlappar. Det böljande landskapet omringas av trädridåer eller solitärer.

                Hit har inte stordriften som annars dominerar jordbruket kommit.  De smala vägarna tillåter möte, men ofta bara på mötesplatser.

IMG_4488-Aengssmygare-1024-.jpgIMG_4490-Spindel-okaend-graeshoppa-1024-.jpgIMG_4499-Flenoertkapuschongfaeltmaetare-1024-.jpg

   Ängssmygare Är namnet på denna fjäril.                          Spindeln är eb labyrintspindel. Mer om händelsen ovan.                 Flenört kapuschonflyet gömmer sig inte. Signalerar: Jag är

                                                                                                                                                                                           giftig och smakar illa!

IMG_4501-Blaataatel-1024-.jpgIMG_4503-Straetta-1024-Laanghorning--2.jpgIMG_4506-Liten-flaeckmaetare-.jpg

   Längs skogsväg i granskog.

​Det ser nästan ut som i en tropisk regnskog när man kommer ner i grodperspektiv.

  Strättans blomflock är matbord för många djur. Här är det ett par långhorningar som förser sig.

Fjärilen på bilden känner jag igen men ändå inte. En liten fläckmätare kan tydligen variera i utseende.

IMG_4508-Talloert-1024-.jpg

Alldeles naken står hon där i granskogens mörker. Hon ser frusen ut när det gröna, som de flesta andra växter är försedda med, saknas. Hon är de näringsfattiga markernas blomma. Tallhedar, blåbärsgranskogar och blandskogar är hennes hemvist. Den bleka uppenbarelsen saknar klorofyll och därmed grön färg. Då tror du kanske att hon är en parasit, men där har du fel. Tallörten är en saprofyt som, liksom många svampar, lever av döda växtdelar i marken. Kanske inte så vacker, men en nyttig medspelare i det ekologiska samspelet.

Lördag den 4  juli.

Idag skall jag ge mig tid att skriva lite.

Torsdag den 2 juli.

Vi gjorde vår lilla utflykt till Stora Skuddarp. Det var tänkt en lite större förflyttning till Svale mosse, så cyklar medtogs. Tanken var att vi skulle hitta större delen av de växter som kan tänkas på en sådan tallbevuxen mosse. På vägen dit gjorde vi en del stopp och när vi sedan sammanfattade så var ca 15 av de nya arterna sådana som växt på eller vid skogsvägen vi kört på. Jag hade krycka så det  blev inte så mycket fotograferat och kvaliteten på bilderna ej heller så god. Ute på mossen såg det nästan komiskt ut när jag tog mig fram mellan tuvor och höljor. Mossen var till största delen bevuxen med tall. Där var torrt även i höljorna. Vi upptäckte något som skulle kunna kallas ett dråg. Där var lite fuktigare och blev genasr mer intressant.

IMG_4445-Bladsteklar-Saagsteklar-tenthredinidae-alany-paa-klibbal-1024.jpgIMG_4446-Knaegraes-1024-.jpgIMG_4447-Knaegraes-1024-.jpg

                          Sågstekellarver på blad av klibbal.                                                            Vid en damm växte flera tuvor knägräs. Gräset med de stora axen.

IMG_4453-Mossen-1024-.jpgIMG_4455-Klockljung-1024-.jpg

                                          Mossen. Främst bevuxen med tall och björk.                                                                Den vackra klockljungen växte lite varstans.

IMG_4459-Tuvsaev-1024-.jpgIMG_4462-Vitag-1024-.jpgIMG_4465-Hjortron-1024-.jpg

               Tuvsäven hade börjat blomma liksom.........                                          Vitagen.                                                Hjortronplantorna visade inga tecken på att blomma.

IMG_4460-Smaasileshaar-1024.jpgIMG_4464-Smaasileshaar-1024-.jpg

Att hitta den här lilla plantan med de små bladen nere i en höljaä kräver en viss förmåga att se det lilla. Tittar man bara på bilden så ser det enkelt ut, men nere bland vitmossan och under tuvullens strån är det som sagt inte enkelt. Det här rör sig om småsileshåret. En växt som för utom på mossar hör hemma på dyiga stränder. Den skiljer sig från rundsileshåret på att bladen är något avlånga och inte runda.

Kalhult onsdag den 3 juli.

Vi var uppe i rutan och betade av många km skogsväg ett par kärr och lite mark med skogsbete. Vädret var perfekt att röra sig i. Vi hittade ett 20-tal nya växter och så hade vi nöjet att få se hagtornsfjäril och olika blåvingar flyga. Tiden som ägnades att gå och naturligtvis äta där ute var 8 timmar. 8 timmars njutning en sommardag är inte helt fel! Stinksvamparna hade poppat upp ur jorden. Det var inget som attraherade oss, mendet fanns andra som gladdes åt denna svamp. Uppkomsten av individer med vita blommor ägnades några tankar åt.

IMG_4802Flugor-stinksvamp-social-distans-.jpgIMG_4802Flugor-stinksvamp-social-distans-_edited-1.jpgIMG_4805-Fingerborgsblomma-vit-1024.jpgIMG_4811-Brunoert-vit-1024-.jpg

Här på denna stinksvamp visades intre någon social distansering. Flugorna trängdes på området där spormassan bildats och där dofterna utgår ifrån.

Till höger Två exempel på växter där förmågan att bilda det normala färgämnet tappats. Fingerborgsblomman had en antydan till prickar inne i pipen. Brunörten hyade deäemor ingen tillstymmelse till färg i blomman.

Öland 21 till 25 juni.

Vi tog oss ett par dagar  på alltid lika trevliga Öland. Vår bas sedan tidigare år var Stenåsa camping. Vi provade vårt nyinförskaffade tält med ståhöjd innuti. På grund av Coronarestriktioner var köket stängt och disken sköttes utomhus. Inget av detta skapade några problem för oss. Där var gott om plats på tältgräsmattan. Nattunderhållningen var fixad för uggleparet hade dått fyra ungar och dessa tiggde hela natten.

Måndagen ägnades åt Stora Alvaret. Förmiddagen gick vi Bårby slinga vandringsled. Den 6 km långa slingan var rösad och lätt att följa. Leden följer höjdryggar och platåer. Längs leden träffade vi på många av alvarets naturtyper. Vi passerade torr- och fuktängar, kalkhällar med karstsprickor m.m. Fågellivet är rikt och växtsamhällena avlöser varandra under vandringen. Ett antal flyttblock påminner om att en landis släpat hit et antal flyttblock av granit och annat urberg. En kalkstensavsats bröt av och söder om denna en "svinrygg" samt ett karstområde som var värt ett besök. Sedan går leden söder- och österut en god bit innan den svänger norrut och du kommer fram till Bårby källa. Därefter fortsätter leden huvudsakligen i nordlig riktningFör den som har ögonen med sig kan man finna ytterligare nya växter. Framme vid Resmo-Stenåsavägen finns ett område som översvämmas vid riklig nederbörd och ett vattenhål som håller vatten även efter ett tags torka. Här finn sutrymme för överraskningar.

IMG_4163-Skylt-1024-.JPGIMG_4164-Brunoert-vildlin-1024-.JPG

IMG_4180-Stenros-1024-.jpgIMG_4181-Stenros-1024-.jpgIMG_4189-Blodnaeva-1024-.jpg

                                                         Stenros?                                                                                                                                           Blodnäva i en karstspricka. 

IMG_4200-Kungsljus-1024-.jpgIMG_4228-Noet-Kor-1024-.jpgIMG_4224-Grodmoeja-ev-1024-.jpg

Kalksensavsats med Ett vackert kungsljus.

Naturvårdare på rad.

Grodmöja  vid vattenhålet.

När vi skulle sötta oss för att äta Lunch så började det regna. Utan tak över huvudet var det inte kul att få regnvattnet strilande så vi återvände till campingen och vårt tält. Där var det torrt och bra plats att sitta. Efter lunch minskade regnet och snart var det uppehåll. Vi återvände till Resmo-Stenåsavägen men gick istället norrut mot Frösslunde. Det klarnade mer och mer. Vid Frösslunda var det åter blå himme. Det var ganska lättgånget vilket gjorde att kryckan kunde göra god nytta. Höften blev avlastad. Där var mycket att titta på. Både växter, fåglar och kultur. Vid Frösslunda fanns et antal gamla potatiskällarel där fann vien plats i lä där solstålarna ändå hittade fram till oss. Det smakade gott med kaffe och bulle. Vi hade haft många nya växter så strax efter Frösslunda var vi nöjda och vände åter mo bilen. Efter en stunds vila och en god middag började vinden mojna och ett besök på betesmarken vid campingplatsen besöktes.

IMG_4228-Noet-Kor-1024--2.jpgIMG_4253-Gaasoert-och-aengsringspinnare-1024-.jpgIMG_4239-T-ggar-gula-i-spetsen-Vaegtistel-2.jpg

IMG_4248-Sandloek-1024-.jpgIMG_4260-Getvaeppling-stor-1024-.jpgIMG_4263-Alvarloek-1024-.jpg

Sandlöken är på väg att tappa hölsterbladen.

Getväpplingen med en ny färgnyans.

Alvarlöken tage från en ny vinkel.

IMG_4273-Kor-1024-.jpg

IMG_7365-Graes-1024-.jpgIMG_7479-Dyveronika-1024-.jpgIMG_7472-Brudbroed-1024-.jpg

Vårbrodden glänser i kvällssolen.

Dyveronikan börjar få torrt om fötterna.

Brudbrödet - ett smycke på ängen.

IMG_7411-Blomsteraeng-.jpg

.....och alla ängens blommor.

IMG_7451-Backloek-1024-.jpgIMG_7450-Knylhavre-1024-.jpgIMG_7475-Eng-rajgraes-1024-.jpgIMG_7476-Kamaexing-1024.jpg

                               Backlök.                                      Knylhavre.                                          Rajgräs.                                        Kamäxing

IMG_7345-Vaarklynne-1024-.jpgIMG_7346-Luddlaasta-1024-.jpgIMG_7380-Kamaexing1024-.jpg

IMG_7476-Kamaexing-1024-2.jpg

Vårklynne.

Timotej med röda ståndarknappar.

Kamäxing i motljus.

Luddlåsta.

IMG_4358-Havsbad-1024-.jpg

Kvällsdoppet.

Ny dag och nya äventyr. Först körde vi till Gråborg. Själva borgen, Ölands största, är inte restaurerad så däär var det mest storleken som var imponerande. Där var emellertid en fint hävdad löväng. Den var vi imponerade av! Väldigt vacker och full med ängsblommor av olika slag. Vi sökte sedan förgäves naturreservatet Rälla tall. Istället körde vi till Odens flisor där lunchen intogs. Värmen var besvärande för mig. Vi vände österut till Gårdby. Tittade på tallskog med pyrolor och sandhed.

IMG_4312-Aeng-1024-.jpg

IMG_4290-Skogsnattviol-1024-.jpgIMG_4296-Blaaklocka-stor-1024-.jpgIMG_4302-Humleblomster-Pelagra-1024-.jpg

                                    Skogsnattviol.                                                 Stor blåklocka.                                           Pelagra hos humleblomster.

IMG_4317-Graes-1024-.jpgIMG_4317-Graes-1024--2.jpg

Sista dagen tog vi turen åt sydost. Vi besökte stenbrottet vid Albrunna. Där var mycket att titta på, men där var också mycket varmt. Rundturen var emellertid mycket vacker med många blommor och vi gick hstörre delen av tiden i en nästan bedövande doft av fläder. Vi gjorde dagens inköp i Mörbylånga. Sedan körde vi ut till vattnet vid Gåssten. Åt lunch vid stranden och sedan gick vi på strandvallen och fick se blåeld i en mängd som vi aldrig förr sett.

IMG_7491-Alvarloek-1024-.jpgIMG_7492-Myriophyllum-1024-.jpgIMG_7485-Praktbrunoert-1024-2.jpg

           Alvarlök vis stenbrottet.                                        Myriophyllum sp. ?                                                 Praktbrunört.

IMG_4339-Blaaeld-1024--2.jpg

Efter detta var det bara att äta en sista middag på campingplatsen och att förbereda för morgondagens hemfärd.

Vi hade väldigt hänsynsfulla grannar i husbilen bredvid.

När vi på grund av kyla satte oss i förtältet hörde vi:

Nu får ni vara tystare barn. För gamlingarna har gått in i tältet.

Orkidéräkning på Åraslövs mosse.

Jag höll på att glömma mig. Det var redan den 11 juni vi var där och räknade. Det plaskade rejält om oss när vi tog oss runt i det vattensjuka kärret. Räkningen gick emellertid bra för en frisk vind blåste bort alla irriterande insekter. Något som hindrade oss och som innebär en osäkerhetsfaktor i resultatet är alla avbetade vax- och ängsnycklar. Antagligen är det dovhjortarna som står för största delen av svinnet.

Årets resultat:

Vaxnycklar: 802

Ängsnycklar: 372

Majnycklar: 4

Flugblomster: 28

Annat speciellt: Loppstarr fanns på flera nya ställen och klasefibblan har ökat i antal.

Midsommaraftons kväll.

Det blev inget vanligt möte med nattviolen. Ett åskväder drog in framåt skymningen och nattviolerna har inte börjat blomma än på vår äng. Vi insåg att det inte skulle bli några bilder när solen närmar sig horisonten. Det blev istället en bild med knoppad blomma. Det har framkallats i ett par mer eller mindre omvandlade versioner.

IMG_4150-Groenvit-nattviol-midsommar-1024.jpg

IMG_4150-Groenvit-nattviol-midsommar-Comics-levels-1024_edited-2.jpgIMG_4150-Groenvit-nattviol-midsommar-Comis-1024_edited-2.jpgIMG_4150-Groenvit-nattviol-midsommar-Film-grain-1024_edited-2.jpg

Fredag den 19 juni.  Midsommarafton.

Tiden rusar iväg i rasande fart. Vädret är ju så fint att det är mest uteaktiviteter. Knipan hinns inte riktigt med, men här kommer ett par minnen.

Så får vi väl se om vi traditionsenligt kan möta nattviolen i solnedgången.

Frukost ute varje morgon.

IMG_4063-Dukat-foer-sommarfrukost-1024-.jpg

Eva har varit flitig med nål och tråd.

IMG_4047-Sommarutstaellning-4-kudde-1024-.jpgIMG_4081-Sommarutstaellning-3-1024-.jpg

Vår sommarutställning har kommit upp.

Årets tema är två semesterminnen.

IMG_4075-Sommarutstaellning-1-1024.jpgIMG_4078-Sommarutstaellning-2-1024-.jpg

Till vänster Teneriffa och till höger Grönland.

Vi har besökt våra växtinventeringsrutor.

Ganska lite fotograferat där. Vi har ju Denningarums gård på ena rutan. Där smakar vi på lunchbuffén - långlunch.

Ett par bilder kan jag bjuda på.

IMG_4141-Bokskog-med-kaerr-1024-.jpgIMG_4133-Graes-1024-.jpgIMG_4128-Prickig-tigerspinnare-1024-.jpg

                              Härlig bokskog med små kärr.                                      Mitt i gräsens blomning. Inte bra för mig.                                       Prickig tigerspinnare.

Den här lilla flickan (ca 20 cm lång) låg på vägen och solade.

IMG_4125-Huggorm-1024-.jpg

Onsdagen den 3 juni.

Den senaste tiden har ögonen ofta varit inställda på vittåteln. Det späda gräset med den silverglänsande vippan. Den är inte svår att se, men att räkna antal kan vara svårt. Då får man gå över till att uppskatta antalet som kan vara flera tusen på en lokal.

Idag kände jag för att titta på en artrik vägkant. Det var en bit av Industrigatan i Hässleholm. Man måste konstatera att det är inte bara i rena naturen som det finns vackert att titta på. Jag har cyklat förbi hundratals gånger utan att stanna. Men så ifjol i samband med GBf´s Bioblitz så gick jag en bit av sträckan och Oj, vad mycket vackert och spännande jag hittade! Sedan har Pål Axel Olsson varit där och hittat t.ex. den sällsynta vårväxten fågelarv och mycket annat. I samband med räknandet av vittåtel som är en floraväktarväxt (en så pass sällsynt eller minskande att man vill ha koll på den) har vi hittat den bland mycket annat längs gatan och industri-järnvägsspåret. Idag tog jag kameran och gjorde ett första besök. Tyvärr tog vinden i redan tidigt på förmiddagen, vilket hämmade fotograferandet.

Här kommer några av bilderna:

Det kommer mera senare.

IMG_7057-Spenslig-Ulloert-1024.jpgIMG_7055-Bergssyra-1024-.jpgIMG_7061-Vitkloever-1024-.jpgIMG_7072-Sommargyllen-1024-.jpg

De flesta växterna är inga rariteter. De hittar sin växtplats på "skräpmark", men det förringar inte deras skönhet och värde för t.ex. insekter.

Från vänster: Ullört (troligen den spensliga) vid trottoarkanten. Där har även bergsyran hittat en spricka mellan stenarna. Den har inte börjat blomma så det går inte att se om det är kille eller tjej. Vitklöverns blomhuvud med hängande vissna blommor. Sist överblommad sommargyllen.

IMG_7062-Traadkloever-1024-.jpgIMG_7067-Jordkloever-1024-.jpgIMG_7065-Alsikekloever-.jpg

Här kommer tre klöverarter till. Varför finns det så många arter av ärtväxter på sådana ställen? Förklaringen är att här finns mest grus och sand. Mullämnena som ger plantorna kvävegödning saknas i stort sett helt. Detta har ärtväxterna löst på så sätt att de samarbetar med bakterier. Bakterierna finns i knutor på rötterna.   Växterna i denna raden är den lilla trådklövern som har en förväxlingsart i humlelusernen. Finns det frukter så är de lätta att skilja åt. I mitten sitter jordklövern. Också denna ganska liten. Med hjälp av lupp eller med bra ögon ser man att jordklöverns läpp är prydligt veckad. Den tredje, alsikeklövern, är lite större och mera upprest är de två andra. Blommorna är till en början vita men efterhand övergår åtminstone de nedre till en rosa färgton.

Presentationen av växterna vid Industrigatan i Hässleholm har flyttats till Databas 18.

Gå till Databas 18 och klicka på knappen längst till vänster Industrigatan.

Lördag den 30 maj.

IMG_3978-Soederaasen-1024-Bergek-.jpgIMG_3980-Soederaasen-1024-Bergek--3.jpg

Bergek

Jag var borta vid Skäralid i söndags. Gick en runda i Nationalparken. Bland ekarna fotograferade jag den här. På bilden till vänster ser du att bladets sidonerver går ut endast till flikspetsarna. Om du tittar närmre på bilden till höger så ser du att bladskaften är ganska långa. Detta är två av karaktärerna som skiljer bergeken, som bilderna här visar, från den mera vanliga skogseken. Nu är det inte så enkelt för de två arterna ek är nära besläktade och därför händer det ofta att det uppkommer hybrider, korsningar som då visar egenskaper en del från bergeken och andra från skogseken.

IMG_3984-Jaernek-1024-.jpgIMG_3985-Jaernek-1024-.jpg

Järnek

Jag gick en runda bort mot Kärråkra och där i en övergiven trädgård fick jag syn på de gräddvita blommorna och de klarröda bären. Ja, men bladen stämmer inte! När blicken sänktes en liten bit så såg jag bladen... och då kom jag till att tänka på farmors julservis. Järnekens blanka taggiga blad och de röda bären är ett ganska vanligt julmotiv.

IMG_3989-Vittaatel-1024-.jpgIMG_7037-Vittaatel-1024-.jpg

Vittåtel

Vittåteln är en ganska sällsynt växt. Den växer på torr och mager grus eller sand. Vägslänter och grustag kan också hysa detta till storleken lilla gräs (10-25 cm). Vippan är gles med hårfina grenar. Småaxen är silverglänsande.

Vi har räknat vittåtel i ett grustag söder om Hovdala slott. Där var så många att det var ogörligt att räkna enskilda individ. Antalet uppskattades till minst 2334 st.

Ett annat ställe är rondellen vid Björkvikens badplats. Där räknades 113 tuvor. De växer mestadels i tuvor och då räknas stråna som samma individ.

Bilden till vänster är när vi räknar längs cykelvägen från Industrigatan söderut mot järnvägen. Här uppskattades antalet individer till 1190 st.

Försommarhälsning från Osbytrakten.

IMG_4014-Knoelsmoerblomma-1024-.jpg

IMG_4028-kvaellshimmel-1024-.jpgIMG_4029-Snigelfaangst-1024-.jpg

Snigeljakt

När solen sänkt sig ner under horisonten och mörkret faller då kommer pannlampan fram och då blir det jakt på de många spanska skogssniglar som invaderat vår tomt detta år. Vi vet inte riktigt var de kommer ifrån, men många är säkert kläckta från ägg här. En daglig fångst brukar innehålla ca 200 individer av varierande storlek.

Bilden till vänster visar en särskild kvällshimmel där solen gått ner under horisonten och molnen belyses underifrån.

IMG_3992-Sommarvicker-1024-.jpgIMG_3993-Sommarvicker-1024-.jpgIMG_3994-Sommarvicker-1024-.jpg

Vi är för närvarande ute i naturen varje dag.

Ofta stöter vi på skönheten som du ser på bilderna ovan.

Sommarvickern du är så vacker och du gläder oss särskilt nu i dessa coronatider.

Sist ett par porträtt av några doldisar i vår flora.

IMG_7051-Knipparv1024--2.jpgIMG_7034-Dvaergserradella-1024-.jpgIMG_7050-Sandnarv-1024--4.jpg

                                             Knipparv                                                                        Dvärgserradella                                                                Grusnarv

Lördag den 23 maj

Det har varit en tid med sådant som vi tycker om. Det har motionerats dagligen och så har vi dessutom varit ute och tittat på växter på flera ställen. Idag har regnet hängt i luften och när vi bestämt oss för att söka gräset vittåtel på en lokal inte långt hemifrån, vad hände då? Jo när vi var som längst hemifrån kom en regnskur med tillhörande åskknallar. Vi fann lämplig biotop, men ingen vittåtel.

Väl hemma och lagom blöta gick vi ut på vår hemmaäng för en liten titt efter grönvita nattviolens blad och knopp. Vi fann, en hel del, men de såg inte riktigt friska ut. Flera var delvis uppätna av något djur. Andra såg ut att vara frostskadade. Med tanke på den senaste tidens nattfroster är det inte så konstigt.

Gör man en liten titt tillbaka i tiden så har jag cyklat en hel del. Ibland själv och ibland tillsammans med Eva. Det har varit ganska mycket blåst och det är inte så trevligt att ta sig fram i sådan väderlek, särskilt inte på cykel. Då får man hitta på något särskilt. Förra lördagen var det både blåst och regn. Då körde vi en timme i motvind. Det blev till Tyringe. Där vände vi och körde i medvid samma sträcka. Det gick på 44 minuter. Onsdagen bjöd på mycket solsken och lätta vindar. Då cyklade vi på långtur. En runda på 9 mil. I stora drag var rundan Hlm - Osby - Broby - Knislinge - Gumlösa - Hem. Lunchen avnjöts i Broby. Gästis packade beställd rätt från matsedeln och så kunde vi sätta oss i parken och avnjuta den efter omständigheterna mycket goda och rikliga måltiden.

I Skåne finns det "vita fläckar". Det är ställen som inte blivit undersökta vid de senaste växtinventeringarna. Det är rutor i de magraste trakterna inom landskapet. Där är lantbrukarna pensionerade och djurhållningen har i stort sett upphört. Många boningshus har blivit sommarstugor. Åkrar och hagar har antingen växt igen eller planterats med gran. Det mångfaldet av växtarter som var beroende av mularnas bete och slåttern på andra marker har nu minskat betydligt eller helt försvunnit. Dessa rutor har för många botanister inte varit tillräckligt attraktiva att ägna sig åt. Det är sådant vi gör och tycker om att göra. Vi har inte hållit på med denna typ av botani-serande tidigare. Trots den "botaniska enfalden" kan man hitta "pärlor". Små miljöer som trots allt uppvisar en skönhet, som kan tilltala många naturälskare.

Här kommer några bilder:

IMG_3938-Vita-flaeckar-inventering-1024-.JPGIMG_3940-Vita-flaeckar-inventering-1024-.jpgIMG_3939-Vita-flaeckar-inventering-1024-.jpg

När man går nu på våren så är en del på gång, svinroten.       Annat är i full blom, rödnarv.                 Slutligen de som redan blommat över, maskros.

IMG_3943-Vita-flaeckar-inventering-1024-.jpg

Kommer man till ett sådant ställe som här på bilden. Då är det bara att traska på.

IMG_3944-Vita-flaeckar-inventering-1024-.jpgIMG_3942-Vita-flaeckar-inventering-1024-apel.jpg

Där i en glänta står kanske en olvonbuske och längtar efter mera ljus.                Eller i något bryn en ensam apel.

IMG_3946-Vita-flaeckar-inventering-1024-.jpgIMG_3950-Vita-flaeckar-inventering-Skogsstjaerna-1024-.jpgIMG_3949-Vita-flaeckar-inventering-Graafibbla-1024-.jpgIMG_3953-Vita-flaeckar-inventering-Lentaatel-1024-.jpg

På friskare mark kan kanske skogsstjärnan öppna sin bländvita krona. Det finns torrare marker där gråfibblan är på väg att slå ut sina blomkorgar och lentåteln står tät vid stenmuren.

IMG_3954-Vita-flaeckar-inventering-Faarsvingel-1024-.jpgIMG_3955-Vita-flaeckar-inventering-Hare-1024-.jpgIMG_3884-Vita-flaeckar-omr-6-1024-.jpg

Backa tillbaka och jämför med den mörka planterade och ogallrade granskogen.

Här är något helt annat. Hagarna betas av hästar och traktorvägen hålls fortfarande öppen.

Vackert!

       Fårsvingeln står ensam på backens topp. Vem är det som spanar på oss?

Onsdag den 13 maj.

IMG_3822-Snoe-i-maj-1024-.jpgIMG_3826-Snoe-i-maj-1024-.jpg

Vi hade bestämt att ägna dagen åt inventeringsruta "6". När man vid frukosten tittade ut kom det en liten tanke. "Det är inte lönt att inventera växter en sådan dag. Medan vi åt och läste morgontidningen så slutade snöandet och en värmande sol kändes genom fönsterrutan. Underställ var på så att vi inte skulle frysa.

IMG_3829-Vita-flaeckar-omr-6-Vy.jpgIMG_3830-Vita-flaeckar-omr-6-Granskog-.jpg

Solen sken från en klar himmel. Lågt stående sol i granskogen ger stor kontrast och effekter som svårligen kan beskrivas med ord. Det är så vackert.

Nu är den årstid när ormbunkarna sträcker på sina inrulllade blad. här kommer några exempel.

IMG_3831-Vita-flaeckar-omr-6-Oernbraeken-.jpgIMG_3845-Vita-flaeckar-omr-6.jpgIMG_3846-Vita-flaeckar-omr-6.jpgIMG_3848-Vita-flaeckar-omr-6-Traejon-.jpgIMG_3835-Vita-flaeckar-omr-6-Stensoeta-.jpg

Som linnéor hänger den med blommorna, harsyran. När det gäller lönnen får man kalla det "utveckling pågår".

IMG_3847-Vita-flaeckar-omr-6-Harsyra-1024.jpgIMG_3861-Vita-flaeckar-omr-6-1024-Utveckling-paagaar.jpg

På kvällen åkte jag till Åraslövs mosse. Om man skall säga något om vädret så kan det sammanfattas: Kallt blåsigt och soligt. Med andra ord  inget bra fotoväder.

Det blev ett par bilder som presenteras här.

IMG_3863-Aarasloes-mosse-kvaell-.jpgIMG_3864-Aarasloevsmosse-kvaell-.jpgIMG_3865-Aarasloevsmosse-kvaell-.jpg

Tre bilder där vassen står i centrum.

Till vänster ett strå  med bakgrunden manipulerad,i mitten "Blomster så in i vassen" och så den högra bilden som kan ha skuggor son tema.

IMG_3868-Aarasloevsmosse-kvaell-.jpgIMG_3871-Aarasloevsmosse-kvaell-.jpgIMG_3870-Aarasloevsmosse-kvaell-.jpg

IMG_3872-Aarasloevsmosse-kvaell-Skogsviol-.jpg

 

Här står den alltid lika vackra sjöfräken i solskenet. Krypvidet (honan) blommar för fullt. Tittar man efter noga så syns de röda märkena utstickande från blomman. Skogsviolen den blyga kommer kanskr från Flen. De allra sista solstrålarna genomlyser blomman. Sist knippfrylet med sona oansenliga blommor som sträckt på sig ute på mossen.

Lördag den 2 maj.

Vita fläckar inventering i Kulhult.

Vi tänkte oss en fin dag uppe i rutan. Senast var vi där den 24/4. Den turen får jag berätta om senare. Vädret var för dagen strålande. Halvklart och behaglig temperatur. Det var längs ett par traktorvägar vi gick och där var så vackert. Där var ju några växter som vi inte såg under höstens besök och som vi ville se även i denna ruta. Den 24/4 hittade vi 16 nya arter och idag blev det 17 nya. Vi gick först ner mot ett kärr där vi exempelvis kryssade svalört och så fläder som missats i höstas. Det är stor skillnad på vårens ankomst här uppe i de övre delarna av Göinge jämfört med i Hässleholm. Vi njöt av det fina vårvädret och det myckna som vi fick se. Kameran var med, men den användes mest för att dokumentera. Jag hade nämligen krycka för min onda höft. Det begränsade mig något. Framemot lunchtid började det mulna på . Vi satte oss på en sten och intog  de medhavda smörgåsarna som i vanlig ordning smakade gott. Medan vi åt samlade molnen sig och vinden mojnade helt. Vi tog oss till nästa traktoväg där det rann en bäck längs med och fanns ett viltvatten längre bort. Vi fann någon ytterligare växt. Bland annat var inte en noterad i rutan. Den fick vi här. Det började regna. Först smått och sedan häftigare.Eva hade varit förutseende och tagit med paraply, vilket var något som gladde henne. En blixt lyste upp och strax däefter in knall. Det fick oss att skynda på återtåget till bilen. vi körde till utgångspunkten för nästa runda. Fikade där i väntan på bättre väder. Som inte kom, så vi körde hemåt. På hemväg mötte vi en åskskur med hagel som kom i sådan mängd att det blev vitt på vägen och på marken runtomkring.

IMG_3724-VaegKulhult-1024-.jpgIMG_3715-Traktorvaeg-1024-.jpg

                Vårsol lövsprickning gröna ängar och en coronapromenad kanske?                               Slingrande väg uppåt små åkerlappar. Våren har bara börjat här i norra Göinge.

IMG_3709-Mjoelig-brosklav-1024-.jpgIMG_3719-Odlingsroesen-1024-.jpg

                   Mjölig brosklav i mängd på trädens grenar.                                                               Odlingsrösen (?) på en kulle.

IMG_3720-Groensnabbvinge-avenbok-1024-.jpgIMG_3721-Avembok-1024.jpg

                          Grönsnabbvingen svärmar nu.                                                     Avenbokens bladnerver som dragna med linjal.

IMG_3722-Kulhult-1024-.jpg

Vid besöket den 24 /4 Var det varmt. Det var det sydöstra hörnet av rutan. Det mest bestående minnet kom från ett dike som fanns inne i en nyligen gallrad granplantering. Där kan väl inte finnas något att se säger en del. Mär i denna lugna plats med porlande vatten fanns en miljö som gjord för kryptogamer. Där fanns mossor både i vattnet och uppe på land. Fräkenväxter och ormbunksväxter. Ljuset, det vackra ljuset som kastar reflexer hit och dit, skuggor och högdagrar gör allting   mera levande. Den andra vandringen gjorde vi till en damm som besöktes tidigare. Det blev ett par nya växter, men här var naturen ganska enformig.

IMG_3642-Sjoefraeken-1024-.jpgIMG_3643-Naeckmossa-1024-.jpg

                                                                                                                                                                  Näckmossan ligger fäst i bäckens botten.

IMG_3647-Mossa-1024-.jpgIMG_3650-Mossa-1024-.jpg

Fickpellia en levermossa.

IMG_3653-Mossa-1024-.jpg

En ensam bokplanta.

IMG_3656-Spegling-1024-.jpg

Stenen speglar sig i dammens mörka vatten..

Måndag den 20 april.

Några reflektioner i solskenet.

När jag körde från Bromölla till Hässleholm via E22 var det så sent på dagen att solen var på väg mot horisonten. På fälten runt Kristianstad, både höstsådda och nysådda, sprutades vatten. Vid Fjälkinge gjorde jag en snabb räkning av antalet stora sprutor. Där var långt mer än åtta.

Var kommer vattnet ifrån?

Vattnet kan tas från åar och dammar. Jag tror inte att den typen av vatten räcker långt. Tar man därifrån så är det slut men bara tillfälligt.

Det kan också tas ifrån grundvatten. Grundvattnet delas in i två typer.

Det ytliga grundvattnet finns det inte så mycket av, men å andra sidan så ersätts ett överuttag oftast på en eller två vintersäsonger.

Det djupa grundvattnet finns i stora mängder under Kristianstadsslätten och uttag från dessa reservoarer ersätts inte på samma sätt. Det är delvis flera tusen år gammalt. För att komma åt detta vatten får man borra djupt ner i berglagren. Vad jag har kunnat utläsa av SMHI´s kartor så ersätts inte uttagen även om man har en sådan höst/vinter som i år. Kom ihåg översvämningar nästan överallt. Det kan inte vara bra att där är en sjö under Kristianstadsslätten som ser ut som Ivösjön för något år sedan. Det är bara det att det är osynligt för oss. Min undran är om man tar ut vatten från djupborrande brunnar för bevattning av grödorna. Det kan ju vara så att bristen i djupreservoaren ersätts om än lite långsammare med vatten från ytligare lager, vilket ger torka vid ytan på en annan tidpunkt. Tanken att fylla på denna djupvattenreservoar från ytligare källor har en och annan tänkt. Ta vatten från Ivösjön när där finns ett överskott. Pumpa ner vattnet i djupvattenreservoaren. Vore väl en bra idé. Tänk tanken! Under slätten finns ett vatten som är upp till 5000 år gammalt och helt rent genom mångårig filtrering i berggrunden. Så skickar man ner Ivösjöns förorenade vatten att blandas med det rena. För mig är det ingen god idé.

Nu har jag fört på pränt några tankar som sysselsatt mitt huvud när jag passerat landskapet med alla sprutorna.

Det är kanske så att inget vatten tas ifrån djupborrade brunnar och då är det inget större problem.

Söndag den 19 april.

Håvade plankton i Levrasjön och Ivösjön.

IMG_3533Plankton-Levrasjoen-1024.jpg

Vid Levrasjön använde jag badbryggan för att komma till tillräckligt djupt vatten. Redan vid strandkanten noterade jag en rödfärgning av vattnet och även slammet i vattenbrynet. Från bryggan såg vattnet relativt klart ut. Vid håvningen kom emellertid flockar av det röda. Som den amatör jag är hade jag inte sett detta, men jag antog att det var någon kanske trådformig alg.

IMG_3549-Plankton-Levrasjoen-1024-.jpgIMG_3540-Plankton-Levrasjoen-1024-.jpg

  Jag har fått hjälp med bestämningen av den röda algen. Den heter svävtråd.   Här ligger en alg av släktet Staurastrum under svävtråden.

Kiselalgerna är normalt många såhärårs, här är en.          Här har jag lyckats fånga en snabbsimmare, Keratella.         Förutom svävtrådar så kan man urskilja tre sorters kiselalger.

IMG_3546-Plankton-Levrasjoen-1024-.jpgIMG_3554-Plankton-Levrasjoen-1024-.jpgIMG_3557-Plankton-Levrasjoen-1024-.jpg

Så begav jag mig till Ivösjön och"Ångbåtsbryggan", Den hette så när jag bodde i Bromölla. Det blåste friskt och var kallt när vi håvade i Levrasjön. Här vid Ivösjön var det nästan vindstilla och skönt. Vi hittade en liten fin maskros på flera ställen. Jag undrar om det inte var en dvärgmaskros. Längre ut på piren blommade skatnäva, den lilla vårarven tillsammans med nagelört, och den cm-höga vårvickern. Men det var ju plankton vi skulle håva. Vattnet var en aning brunt. Det mest troliga är att det är humusämnen som givit färgen. Sådant är jag säker på att vi inte såg på 1950 och 60-talet. Jag tror dock inte att färgen räcker för att bli brun utan sol.

I Ivösjövattnet var det kiselalgerna som dominerade. De gör så på våren när ljuset kommer. Senare när det blir varmare blandar sig andra alggrupper in.

IMG_3589-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpgIMG_3559-Plankton-Levrasjoen-1024-.jpg

  Två bilder som visar både den mängd och mångfald av kiselalger som uppkommer under vårens "blomning".

  De två första bilderna på raden visar Alger som inte är kiselalger. Först en dinoflagellat och så Starastrum.                                    Här är kiselalgen Diatoma.

IMG_3566-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpgIMG_3567-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpgIMG_3568-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpg

IMG_3571-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpgIMG_3578-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpgIMG_3580-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpg

                   Tabellaria heter den här "trappstegs algen"                                                                                                    

                                                                                                                                                                                                     De två här till höger är okända.

                               En hoppkräfta                                                           och sist en musselkräfta.

IMG_3593-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpgIMG_3600-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpgIMG_3605-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpg

Här har jag visat något av det liv som finns under vattenytan i våra sjöar. Bilderna är inte av proffskvalitet, men utrustningen är tämligen enkel.

Vad det är för arter bryr jag mig inte om på samma sätt som förr när jag var undervisande biologilärare. Numera är jag en glad och nyfiken pensionär som lika mycket ser det vackra i naturen. Lite annorlunda är det med växterna. Där är intresset större med tillsyn av sällsynta växter m. m.

15 april  - en blåsig dag där man fick hålla i kepsen.

Tillsammans med ett par fotovänner var jag nere vid Mölleröds kungsgård. Ja, vinden gjorde att det var inte mycket av det som stack upp mer än tre cm ovan marken som blev omruskat av de nordliga luftstötarna. Det är inte lätt att vara naturfotograf i sådant väder. Då gäller det att sadla om till konstfotograf och göra något som kanske kan vara spännande av det som finns på minneskortet.

IMG_3512Haegg1024-comic-.jpg

Påskpynt i rondeller och på gator i Hässleholm.

IMG_2578-Paaskpynt-1024-.jpg

IMG_2582-Paaskpynt-1024-.jpgIMG_2581-Paaskpynt-1024-.jpg

IMG_2579-Paaskpynt-1024-.jpgIMG_2580-Paaskpynt-1024-.jpg

Knipan tackar för det fina påskpyntet som mötte besökarna i sta´n. Det är det enkla i utsmyckningen som tilltalar mig. Det behöver inte vara något som köps in från "erkända" konstnärer för dyra pengar. Inte heller behöver det vara något bestående. Det viktiga i sammanhanget är att det kan göra flertalet glada.

Måndag den 13 april, Annandag påsk.

Besök på Åraslövs mosse och i hjorthägnet Lommarp.

IMG_2574-Jordflykt-1024-.jpg

Förmiddagen bjöd på blåsigt väder med förmiddagstemperatur bara lite över nollan.

Bönderna på slätten bytte jord.

IMG_3465-Aarasloevs-mosse-1024-stig-.jpgIMG_3463-VItsippa-1024-.jpgIMG_6554-Albin-Bea-Vitsippa-2.jpg

I reservatet Åraslövs mosse blommade vitsipporna för fullt i lunden, men den var inte lika riklig som när vi besökte platsen 2016.

Då badade dockorna Albin och Bea i blomsterhavet , bilden ovan. 

Idag ville inte blommorna vara stilla!

IMG_3467-Aarasloevs-mosse-1024-stig-.jpgIMG_3468-Aarasloevs-mosse-1024-Avenbok-.jpg

I lunden dröjer det ett tag innan ek och avenbok blir lövad.

Häggen har emellertid slagit ut.

IMG_3466-Aarasloevs-mosse-1024-Haegg-.jpg

IMG_3471-Aarasloevs-mosse-1024-Birkenstock--4.jpgIMG_3478-Aarasloevs-mosse-1024-Kaerret-.jpgIMG_3475-Aarasloevs-mosse-1024-Kabbleka-.jpg

      Stammen fick mig att tänka på "Birkenstock".                    Kärret från väster. Tallarna speglar sig vackert i vattenytan.                 Kabblekans första blommor har slagit ut.

En färgklick i sumpskogen är den västliga hakmossan.

IMG_3473-Aarasloevs-mosse-1024-Hakmossa-.jpgIMG_3483-Aarasloevs-mosse-1024-Mossa-.jpgIMG_3482-Aarasloevs-mosse-1024-Mossa-.jpg

Hjorthägnet i Lommarp.

Varning!  Stättan in till stäppområdet är trasig, en stegpinne har gått av och flera andra är genomruttna och måste bytas!

Tisdag den 24 april byttes fem ruttna stegpinnar ut på stättan in till Stäppområdet.

Jag var nyfiken på backsipporna och om beståndets ökning.

Idag räknade jag 64 plantor/ tuvor där många bar enbart en blomma och måste därmed vara ganska nyetablerade.

IMG_3489-Lommarp-haegn-1024-backsippa-.jpgIMG_3491-Lommarp-haegn-1024-backsippa-.jpgIMG_3493-Lommarp-haegn-1024-backsippa-.jpg

IMG_3494-Lommarp-haegn-1024-backsippa-.jpgIMG_3496-Lommarp-haegn-1024-backsippa-_edited-1.jpg

Det händer ibland att jag blir en aning besviken när mina vänner fotografer trampar ner på ett förstörande sätt kring ett fotoobjekt. I detta fallet kan det emellertid vara till fördel för backsippan eftersom det tjocka mosslagret rivs undan och det skapas bar mark.

Sist några småttingar som börjat blomma.

IMG_3497-Lommarp-haegn-1024-Vaarfingeroert-.jpgIMG_3498-Lommarp-haegn-1024-Vaarfingeroert-.jpg

Vårfingerört.

IMG_3502-Lommarp-haegn-1024-vaararv-.jpgIMG_3503-Lommarp-haegn-1024-vaararv-.jpgIMG_3504-Lommarp-haegn-1024-vaararv-.jpg

Vad är det vita på marken? Jo, det är den lilla vårarven som finns i tusental.

IMG_3505-Lommarp-haegn-1024-vaarstarr-.jpgIMG_3509-Lommarp-haegn-1024-Knippfryle-.jpg

                              Vårstarren är inte mer än 2-3 cm hög och har börjat blomma.               ​Knippfrylet är hårigt som alla sina släktingar.

Söndag den 12 april.

Sammanfattning av några härliga vårdagar.

Idag är det söndag och jag sitter inne och skriver lite om ett och annat. Ute skiner solen från en lätt slöjad himmel. Den sydvästliga vinden är frisk, men inte vass. Dagens motion klarades av tidigare på dagen. Hustrun hade komponerat en trevlig cykelrunda på ca tre mil. Nästan enbart på  slingrande lågt trafikerade vägar. Vi var förresten ute före högmässotid så bilarna var väldigt få. Vad sägs om rundan Hässleholm - Stoby - Grantinge - Aska - Ballingslöv - Vankiva - Hässleholm.

I eftermiddag ägnar vi oss åt diverse pyssel och rekreation.

Lördag den 11 april, påskafton.

Vi hade bestämt att träffas på ett ställe i södra Kronoberg. Det blev Åsnens nationalpark vid Sunnabron som mötesplats. Vi startade på en av de markerade slingorna. Solen sken från en klar blå himmel och temperaturen klättrade efter hand upp till mycket behagliga värden. Vi hade ju haft en bra bit att köra så vid första rastplatsen ville barnen ha något att äta och dricka. Detta passade även oss andra så vi packade upp som man gör nu i dessa coronatider, var sitt bord till familjerna. Det smakade gott!

Sedan gick vi vidare i den högstammiga bokskogen. Där fanns ett och annat att se på och så blev farmor rastad av Nils. Framme vid utgångspunkten satt vi och fikade. Det fanns ju mer kaffe i termosarna, saffranskakan var inte uppäten och det fanns gott om godis i påskägget. Sedan körde vi åt varsitt håll. Vi körde söderut via Urshult, Lönsboda, Broby och hem.

Dagen avslutades först med påskbord: Ägg, sill, lax och "en lille en" och sedan lite TV-underhållning till kaffet.

IMG_2547-Aasnen-1024-.jpgIMG_2550-Aasnen-1024-.jpgIMG_2553-Aasnen-1024-.jpg

IMG_2553-Aasnen-1024--2.jpgIMG_2558-Aasnen-1024-.jpg

IMG_2559-Aasnen-1024-.jpgIMG_2556-Aasnen-1024-.jpgIMG_2560-Aasnen-1024-.jpg

Fredag den10 april, Långfredag.

På fredagen påbörjades det riktiga påskfirandet med tillagning av lammsteken. Den bands upp och kryddades innan den placerades i lergrytan och där fick den vara ifred i ett par timmar. Vi åt middag ganska tidigt. Det nystekta lammköttet med potatis och kvittengelé smakade gott, men inte mera. Nästa år skall vi prova en annan kryddning om vi kryddar själv.

Kvällens begivenhet var alltså att besöka "grodorna" i Barsjön, Vedema. Det är alltid lika spännande att komma dit. I år har jag ju inget teleobjektiv, så det blir väl till att bli våt om det skall bli närbilder. Parkeringen var nästan full, så vi väntade oss mycket folk vid sjön. De flesta föredrog grillplatserna vid skidbacken. Det var barnfamiljer och där var lekytorna. Framme vid sjön hördes skorrandet från amfibierna, men det var inte grodor utan paddor man såg mest av. Det var paddornas dag idag. En del väntade vilande i vattnet. Andra hade bildat nystan av kärlekskranka hannar omringande en hona. Där var det kamp vill jag säga! Av vanlig groda sågs inte mycket, men åkergrodorna var fler. Det var en hel del grodrom i vattnet så en del av grodorna var färdiglekta. Något paddrom syntes inte, men med tanke på kvällens aktivitet så dröjer det inte länge förrän man ser paddornas strängar av rom. Det blev några bilder.

IMG_3446-Grodperspektiv-1024-.jpg

Vi ser dig ur grodperspektiv.

IMG_3450-Padda-1024-.jpgIMG_3454-Padda-1024-.jpg

                                       Varför skall de alltid vara så tunga?                                                                                            Håll fast för nu flyger vi!

IMG_3414-Paddlek-1024-.jpgIMG_3417-Paddalek-1024-.jpgIMG_3435-Padda1024-.jpg

                          Gruppsex i varje hörn.                                                       Vi gömmer oss på botten.                                                   Och vi vill inte heller vara med.

IMG_3445-Grodrom1024-.jpg

Vi har lekt färdigt. Det var roligt så länge det varade.

IMG_3409-Brun-flickfjaeril-2-.jpg

En brun flickfjäril visade sig också för oss.

Onsdag den 8 april.

Onsdagens motion var cykeltur till Vinslöv. Fotoklubben har en utställning på biblioteket och den ville vi se. Det blåste en del, men inte så att vi besvärades av vinden. Fotoklubben hade utflykt till Hovdala och jag åkte dit, dels för att träffa folk och så ville jag testa min gamla kompaktkamera. Det skulle var bra om jag skulle kunna ha den med mig på sommarens cykelturer.

IMG_2530-Hovdala-1024-.jpg

IMG_2531-Hovdala-1024--2.jpgIMG_2532-Hovdala-1024-.jpgIMG_2538-Hovdala-1024-.jpg

IMG_2536-Hovdala-1024-.jpg

                               Tisdag den 7 april.                                                 Onsdag den 8 april.

I kväll var det extra festligt till kvällskaffet. En minitårta för två stod på bordet garnerad med luktvioler och videpinnar (Salta pinnar, choklad och sockerbitar).

IMG_3406-Bakelse.2--3.jpgIMG_3402-Bakelse-1024-.jpg

                    Inte riktigt lika vacker , men minst lika god!
                                           Violerna var kanderade idag.

Söndag den 5 april.

En tur mot Simrishamnstrakten.

Det var utlovat solsken och stigande temperatur och såhär i efterhand kan konstateras att löftet hölls med råge. Planen för dagen var att besöka 3-4 naturområden som inte hörde till de mest bekanta. På Stens huvud kryllar det av folk nu i dessa Coronatider. "Man kan kanske riskera att bli smittad"?

Första stoppet var vid Stränte mölla och Forse mölla - ett område bestående av skog (främst bok) kuperat och genomflutet av en bäck. Det är ett ställe som vi vid vårt förra besök sade: "Hit måste vi igen". Förra gången var det försommar med en varierad flora och ett rikt insektsliv. Denna gången var det vitsippsvår i skogen. De blommande växterna var inte så många, men vad vackert ändå. En ömmande höft hindrade framfarten i backarna, men det blev en runda i makligt tempo och lite fotograferande.

IMG_3357-Straente-moella-vitsippa-.jpg

IMG_3359-Straente-moella-vitsippa-.jpgIMG_3356-Straente-moella-vitsippa-.jpg

Vitsippor vid Stränte mölla.

IMG_3375-Straente-moella-vitsippa-.jpg

IMG_3362-Straente-moella-vitsippa-.jpgIMG_3361-Straente-moella-vitsippa-.jpg

IMG_3363-Straente-moella-viloplats-.jpgIMG_3364-Straente-moella-.jpg

                                  Här behövs ingen bordsduk!                             Forsmöllan tittar fram mellan bokarna.

IMG_3371-Straente-moella-Vattenfall-.jpgIMG_3372-Straente-moella-vattenfall-.jpg

IMG_6949-Straente-moella-Roedplister-.jpgIMG_6950-Straente-moella-Nageloert-.jpgIMG_6946-Straente-moella-murgroensveronika-.jpg

                                  Några grönsaker i macroformat: Rödplister, Nagelört, Murgrönsveronika samt två okända mossor på en stenmur.

IMG_6951-Straente-moella-Mossa-.jpgIMG_6955-Straente-moella-Mossa-.jpg

Det var ganska många besökare som vandrade omkring där. Flertalet var barnfamiljer.

Nästa ställe var Bäckhalladalen. Här hade växtligheten inte kommit igång för året. Där fanns emellertid ett skönt ställe i någorlunda lä där vår enkla men välsmakande lunch avnjöts. Sedan tog vi oss runt på ett par stigar. En trevlig observation var en majbagge som kröp fram i vegetationen. Är det så att den blir lika talrik i år som den var förra året? Ett träd av ovanligare slag var en järnek 4-5 m hög.

IMG_3379-Straente-moella-majbagge-.jpg

Det sista stoppet blev naturreservatet Impan väster om Simrishamn. Det var inte helt enkelt att hitta dit, men med hjälp av Google kom vi fram till en väldigt trevlig betesmark. Det blev till att ta sig fram med kryckans hjälp. Det gick bra. Där fanns en hel del botaniskt att titta på och så var ju landskapet så skånskt - platt men ändå nivåskillnader. Jordbruksslandskap, träd/buskdungar och byar med väderkvarn och kyrkor. Berggrunden av prekambrisk sandsten gick i dagen på flera ställen. En förkastning utgjordes av ett stup på 10-15 m. Växter som fotograferades var bland annat Backsippa och Ängsvårlök.

IMG_3390-Impan-vy-.jpg

Den torra betesmarken..

IMG_3384-Impan-backsippa-.jpg

Sandsten.

IMG_3384-Impan-backsippa--2.jpgIMG_3388-Impan-Sandkrassing-.jpgIMG_6957-Impan-aengsvaarloek-.jpg

                       Backsippor.                                                                Sandkrassing.                                                           Ängsvårlök.

IMG_6964-Impan-Hagtorn-.jpgIMG_6960-Impan-Vaararv--2.jpg

                                Om en vecka eller två har kanske hagtornet slagit ut sina vita blommor.                  Från stort till smått. Här en 1 cm hög vårarv.

IMG_3391-Impan-Skaanemotiv-.jpg

Några ingredienser i det skånska landskapet (från en utsiktspunkt  i Impan.

IMG_3392-Impan-Skaanemotiv.jpg

IMG_3393-Impan-Skaanemotiv.jpg

Lördag den 4 april.

Motionsrunda på cykel.

Det var solsken från en klar blå himmel när vi vaknade. Planen för dagen var att ta en motionsrunda på förmiddagen, äta lunch i uterummet, pyssel och vila på eftermiddagen, middag vid kvart i sex och sedan TV-kväll med frågesport, rapport och Poirot. Vädret såg lovande ut, så vi bestämde oss för "Bjärnumsrundan" ifall det skulle blåsa upp. Där läar skogen om blåsten blir för frisk.

Det var inte ett moln på himlen när vi cyklade ut, men en frisk och kall vind blåste mot oss. Vi var väl klädda så kylan gjorde inte så mycket. Vi stannade till vid Vankiva kyrka och tittade på ängsvårlöken som i år saknar blommor och ser ut att föra en tynande tillvaro. Efter Vankiva kommer ett par långa motlut som gör att om man inte är varm innan, så blir man det där. Ett par byar med kornsnö hjälpte till att kyla av oss. Vinden var inte så störande i skogen så det gick lätt upp till Bjärnum. Efter Bjärnum var det först utför i medvind och sedan den sega backen upp till Högahult. Vinden hjälpte till här. Vid Gammalstorp hade vi valet om Ballingslöv i medvind eller Vankiva på ny asfalt. Det blev den trevliga vägen mot Ballingslöv. Det är en ganska smal väg med låg trafikintesitet. Den svänger hit och dit, upp och ner i knixiga backar. En del fina hus längs vägen och ibland vilt (tranor) att titta på. Från Ballingslöv var vi lagom uppvärmda så det blev god fart de sista kilometrarna hem. Sammanfattningsvis kan man kalla förmiddagens motionstur en för mig aningen jobbig tur i aprilväder.

De 41 kilometrarna avverkades på 2 timmar och någon minut och vi kände oss nöjda med dagens motion.

Fundering i gryningstid.

Jag vaknar ofta tidigt, före soluppgången och då.... när solens första röda strålar träffar björkstammarna utanför sovrumsfönstret. Då uppstår en sådan blandning av ljus och färg som de flesta konstnärer vill få ner i sina verk. Det är bara en kort stund man kan "live" få njuta av konstverken sedan antar det färg och ljus som är något helt annat.

IMG_2343-Morgonsol-800-2.jpgIMG_3354.jpgIMG_3355-2.jpg

När man kommer fram mot lunchtid ger solstrålarna en helt annan färg på björkstammarna. Jag tycker att nävern är vitare på stammarna i år. Det är jämfört med vad jag kommer ihåg från tidigare. Jag räknar med att det är en synvilla, men tills vidare får jag tycka så.

Onsdag den 1 april.

Stannade till I Rövarekulans naturreservat på väg hem från Malmö,

Det var blåsigt och regnskurarna kom tätt på väg norrut från Malmö. Nere i Braåns dalgång var det emellertid uppehåll och vinden kunde inte pressa sig ner i dalgången. Här kommer några bilder:

IMG_3319-Roevarkulan-1024-_edited-2.jpg

Skifferväggen vid parkeringen.

IMG_3323-Roevarkulan-1024-Vitskraap-.jpgIMG_3324-Roevarekulan-1024-Vitskraap-.jpg

Vitskråpet nu överblommat.

IMG_3333-Roevarkulan-1024-Ramsoek-.jpgIMG_3340-Roevarkulan-1024-Ramsloek-.jpg

Ramslöken, kockarnas favorit.

IMG_3329-Roevarkulan-1024-Skugglosta-.jpgIMG_3331-Roevarkulan-1024-Skugglosta-.jpg

Gräs. Kan det vara skugglosta?

IMG_3330-Roevarkulan-1024-Vitsippa-.jpgIMG_3337-Roevarkulan-1024-Graesand-.jpgIMG_3343-Roevarkulan-1024-Bokollon-.jpg

                             Vi vill ha solsken.                                                                                                                                                  Håll mig! Släpp inte taget! Ollonen kvar på boken.

IMG_3338-Roevarkulan-1024-Alm-.jpgIMG_3339-Roevarkulan-1024-Alm-.jpgIMG_3346-Roevarkulan-1024-Armband-.jpg

            De döda almarna ger många tillfällen til fotomotiv.            Ett smycke.                                                                                        och ytterligare ett.

IMG_3345-Roevarkulan-1024-Bokskog-.jpg

Så sprack molnen upp och de värmande stålarna kom ner till marknivå.

Tisdag den 31 mars.

Dagens cykeltur gick till Finjasjön vid Mölleröd och till Vankiva kyrkogård.

Termometern visade -8 grader på morgonen, men med solens hjälp hade temperaturen kommit upp på -3 grader när jag cyklade ut. Trots kylan så var det skönt att cykla till Mölleröd. Vid kungsgården tittade jag på några växter innan jag trampade den sista biten ner till parkeringen ut till Slingra dig. Där var det stopp om man inte var försedd med höga stövlar. Jag skulle ju bara håva plankton från bron och det skulle gå bra...... om jag kom ihåg att ta med mig burkar för vattnet? Burkarna fanns hemma. Det var bara att hoppa på cykeln och köra till Vankiva. Där tittade jag efter ängsvårlök. Där fanns fyra tuvor som alla var sterila. Inte en blomknopp syntes.

Det hade börjat blåsa och jag frös nu om fötter och händer. Det var bara att sätta fart hemåt. Hemma bytte jag transportmedel och tog bilen tillbaka till Finjasjön. Håvningen gav ett prov som såg lovande ut, men när vattnet kom i mikroskopet så visade det sig att den mesta grumligheten bestod av döda växtdelar.

Här kommer ett par bilder. Artbestämning, i de fall jag klarar den, kommer senare.

IMG_3289-Finjasjoen-1024-.jpgIMG_3291-Finjasjoen-1024-.jpg

Nu har jag med hjälp av en tysk sida försökt sätta namn på alger och bakterier.

IMG_3293-Plankton-200331-1024-.jpgIMG_3294-Plankton-200331-1024-.jpgIMG_3298-Plankton-200331-1024-.jpg

                    Dinobryon sp.                                                                Okänd kiselalg.                                                        Melosira sp. En mycket vanlig kiselalg.

IMG_3297-Plankton-200331-1024-.jpgIMG_3299-Plankton-200331-1024-.jpgIMG_3300-Plankton-200331-1024-.jpg

 Okänd. Det är ingen mera känd viruspartikel.                  Synura sp. Guldalg i yster dans.                                 Pediastrum sp. Grönalg. Ofta vanligt förekommande.

IMG_3301-Plankton-200331-1024-.jpgIMG_3303-Plankton-200331-1024-.jpgIMG_3310-Plankton-200331-1024-.jpg

Kiselalgerna Melosira sp. och cyklotella.                       Anabaena. Cyanobakterie som kan vara mycket vanlig.      Kiselalgen Synedra sp.och guldalgen Uroglena sp.

IMG_3304-Plankton-200331-1024-.jpgIMG_3307-Plankton-200331-1024-.jpg

                           Här är det mesta cyanobakterien Aphanizomenon  Kiselalgen nere till höger är en Asterionella.

IMG_3309-Plankton-200331-Uroglena-volvox-Guldalg-1024.jpg

Sist kommer den vackra guldalgen Uroglena volvox.

Lite nostalgi.

IMG_3287-Pussel1024-.jpgIMG_3288-Pussel-1024.jpg

Ett pussel i trä från gamla tider.

50 bitar . Kanske handsågat.

Solskensbilder under v 13.

Tisdag den 24 mars cyklade jag ut till hjorthägnet i Lommarp. Jag hade under veckan sett bilder på backsippor från östkusten. Här inåt land var det emellertid mycket sparsamt med växtlighet ännu. Ett par backsippor hade vågat sticka upp sina lurviga huvuden. Det som blommade var nagelört och vårarv.

IMG_3265-Backsippa-1024-.jpgIMG_3266-Backsippa-1024-.jpg

  Lördag den 28 mars. Ännu en cykeltur österut målet var förutom att njuta av vackert väder, att ta en titt på vårlökarna vid Gumlösa kyrka. Förutom vanlig vårlök och ängsvårlök så fanns en smalbladig steril art som jag inte vågade artbestämma. I gräsmattan fanns lite annat också.

IMG_3269-vaarloek-1024-.jpgIMG_3270-vaarloek-1024-.jpgIMG_3276-Aengsvaarloek-1024-.jpg

Här kommer först ett fång vanliga vårlökar med plattade "basalblad" sedan kommer två bilder på ängsvårlök vars basalblad är rännformade ända till spetsen.

IMG_3271-Tusenskoena-1024-.jpg

Tusenskönorna lyste ikapp med solen denna dag.

IMG_3267-Nageloert-1024-.jpgIMG_6942-Nageloert-1024-.jpg

Den lilla nagelörten fick posera för en makrobild.

Söndag den 29 mars. När jag tittade ut vid tretiden på natten så var det vitt på marken. Stora snöflingor kastades omkring i den ganska kraftiga blåsten. Det kom inte som en överraskning, men ändå. När jag sedan kom upp på morgonen täckte ett tunt snötäcke gräsmattan. Jag tog ett par bilder i trädgården.

IMG_3281-Paasklilja-1024-.jpgIMG_3282-Paasklilja-1024-.jpgIMG_3283-Paasklilja-1024-.jpg

IMG_3285-Stor-vaarstjaerna-1024-.jpgIMG_3278-Stor-vaarstjaerna-1024-.jpg

Stor vårstjärna.

Fortsättning den 22 mars.

Att vara ute i kyligt väder kräver en del energi och då vill man äta något riktigt gott när man kommer hem. Dagens mättande måltid bestod av Oskars pizza och lättöl för att återställa vätskebalansen. Fyllningen på pizzan bestär av: 

En mycket god pizzadeg, musslor, räkor, avocado, sparris, svamp, mozzarella, oregano och tomatsås. Denna pizza är så god att man gärna vill äta mer än vad magen tål.

IMG_3263-Pizza-1024-.jpg

Söndag den 22 mars.

Besök på några platser kring Hovdala slott.

Tyvärr blev det inte den vandring som var tilltänkt. Höft och rygg ville inte vara med om detta. Det fick bli en lightvariant med krycka. Vädret var annars alldeles perfekt att vandra i. För oss blev det istället några "strandhugg" här och där. Först får jag säga att den största överraskningen nere på fältet var alla de människor som var ute och gick, promenerade eller vandrade. Man hörde röster överallt. Minnen från vandringar i italienska Dolomiterna kom upp till ytan. Där var det också många ute på vandringslederna.

Vi började vid Dallerödshöjden. Det är speciellt att gå i den kuperade terrängen när de högstammiga träden saknar löv. Ljuset flödar ner till marken och sikten åt sidorna sträcker sig 100 m eller mer. Man ser bergsbranterna som ofta är täckta av mossor. Vid denna tiden på året har mossorna växt till och lyser intensivt grönt. Man kunde på ställen som ligger lite mer vindskyddat se trädstammar och grenar med rik lavpåväxt. Lavarnas skönhet kommer till sin rätt på ett annat sätt när inte grönskan dominerar.

IMG_3234-Hovdala-vandring-Ek-1024.jpgIMG_3235-Hovdala-vandring-Brant-1024.jpgIMG_3238-Hovdala-vandring-Hoejdarleden-1024.jpg

Höjdarnas höjdarled vid Dallerödshöjden.

IMG_3239-Hovdala-vandring-leden-1024.jpgIMG_3240-Hovdala-vandring-Lavar-1024.jpgIMG_3243-Hovdala-vandring-Gamla-vaegen-1024.jpg

Vi hade inte sett de omskrivna vindskydden med utsikt ut över Finjasjön, Hovdalafältet och Äspehöjden. De ligger fint och skyddat men ändå med vidunderlig utsikt. Särskilt vackert blir där vid solens uppgång och nedgång. Kan undra om det är några som hyr övernattning där nu? Byggnaderna flyter väl in i omgivningen och de är vackra med de obarkade björkstammarna vars näver ger ett spännande mönster. Men hur ser där ut om ett eller två år? Beständigheten kan ifrågasättas då nävern redan börjat släppa mot veden. När man då stod där på höjden hördes röster från fältet. Här kom en grupp och där kom en annan. En tredje var på väg mot oss. Vi var nöjda med det vi såg men .......Blir intresset så stort att projektet kan på något sätt betala sig?

IMG_3247-Hovdala-vindskydd-1024.jpgIMG_3250-Hovdala-vindskydd-1024.jpgIMG_3253-Hovdala-vindskydd-1024.jpg

På väg till Hammarmölle damm såg vi att det hade skogats ner mot slottet. En liten tur bort till sluttningen väster om Broslätt bekräftade att björksly som tidigare skymt sikten ner mot slotten och Broslätt hade röjts bort. Vilken fin fikaplats där finns nu!

Sist parkerades bilen vid biblioteksruinen och vi traskade runt Hammarmölle damm. Än en gång. Antalet vandrare, med eller utan hund, har inte setts sedan vandringsfestivalen.

IMG_3255-Hovdala-vandringSlottet-1024.jpgIMG_3256-Hovdala-vandring-Slottet-1024.jpgIMG_3257-Hovdala-vandring-Slottet-1024.jpg

IMG_3259-Hovdala-vandring-Hammarmoelle-damm1024.jpgIMG_3260-Hovdala-vandring-Hammarmoelle-damm-1024.jpg

Stigen söder om Hammarmölle damm går på snedden.

Torsdag den 19 mars.

Vackert väder men kyligt i luften. Förmiddagens vind avtog efterhand. Lunch, fruktpaus och middag i uterummet. Kanske även kvällskaffe? På eEftermiddagen tittade vi på natur och provade mobilfotografdering.

Blåsippsbacken vid Sandåkra var till vissa delar klädd med blå blommor. Mina besök på lokalen har inte varit årliga, så jag kan inte säga så mycket om blomsterprakten. I år var det emellertid mycket vackert med tätt stående blommande plantor. Här och var kom det en klon med vitsippor, de flesta i knopp men en hel del blommande. Vitsippans mer krävande släkting, gulsippan, hade knoppar som ville vila ytterligare några dagar, men snart lyser det gult också i backen.

Obs! Om du vill göra ett besök på platsen så se upp för taggtråden som ligger på norra sluttningen.

20200319_-Blaasippsbacken-sandaakra1024-2.jpg20200319_-Blaasippoa-1024).jpg

20200319_-Blaasippa-1024).jpg20200319_-Blaasippa-2-1024).jpg

Blåsippor på blåsippebacken vid Sandåkra.

Vid Gulastorp brukar vi titta på pestskråp där man viker av på Åsvägen. I år fann vi inga plantor på södersidan. Antingen har de ätits upp av något djur eller bekämpats på något sätt. Där fanns några plantor norr om vägen, några i full blom. Det är ju så att om man tar en närmre titt på blommorna så slås man av den skönhet som de uppvisar. Pestskråpet skyltar inte direkt med vackra färger.

20200319_-Pestskraap-1024.jpg20200319_-Pestskraap-2-1024.jpg20200319_-Pestskraap-3-1024.jpg

Pestskråpet är ingen skönhet sedd på håll. Böjer man sig däremot så att man kommer nära visar sig en bukett liljelika blommor i varje korg.

Tredje stoppet för  eftermiddagen var Galgbackenområdet. Stackmyrorna hade full fart där stacken var solbelyst. Jag kan tänka att det var storstädning och reparation av den kalla årstidens skador. Vitsipporna var här i full blom och kom man  in mot skogen så blommade vårfrylet. Jag har sett bilder på backsippor nästan i blom på facebooksidor. Det var med stor nyfikenhet vi gick in till backsippornas plats på Linnéängen. Där fanns inget att se ännu, men de kommer säkert lite senare. Fågelkonserten var i full gång även på eftermiddagen med bofinkar och gärdssmyg hållande i taktpinnen. Hur var det med blåsipporna? Det var mycket nedfallet trä, så framkomligheten var ytterst begränsad. Några blåsippsblommor syntes inte, däremot fann vi en del av fjolårets blad. På vägen tillbaka stannade vi till vid alkärret. Där pågick en av årets första repetitioner. Stämmorna var inte rena. Det var inte många som hittat tempot. Men det blir väl inte premiär förrän i slutet av nästa vecka när den riktiga vårvärmen infunnit sig. Ni förstår väl att det är grodleken det gäller.

20200319_-Vitsippa-1024.jpg

1401-Stackmyra-1024-3.jpg5142-Stackmyra1024-.jpg

Vitsippor och stackmyror på Galgbacken.

Dagens sista stopp var att hälsa på blåsipporna vid Ljungdala motionsslinga. På något sätt så har den stora landisen för 10 tusen år sedan släppt av lite kalkhaltig morän på ett begränsat område. Just där växer ett par mer krävande växter. Den ena är den ganska obetydliga vispstarren och den andra är blåsippan. Tre blommor på två plantor fann vi vid besöket.

Hur var det nu med mobilfototestet?

En lätt mobiltelefon i handerna på en darrig "gubbe" är ingen lyckad kombination. Även om pixlarnna finns där så är det alldeles för svårt att hantera både telefon och reglage. Tummen ner för tillfället.

Lördag den 14 mars.

Några samlade tankar från den senaste månaden.

Lördag den 14 mars.

Cykelutflykt till Snärjet i Lommarp.

Jag skulle egentligen varit på träff med Biofoto, men träffen blev inställd  p.g.a. Corona.

Det var högtrycksväder. Termometern visade -7 grader på morgonen, men solen sken. Det var cykelväder och målet denna morgon var Snärjet i Lommarp. Ett givet mål vid denna tid på året. Ett par besök är ett måste. Väl klädda cyklade vi och framme vid skogen möttes vi av blåsippor, de flesta väntade med att visa kalkbladens rätta sida. Det var ju säkert minusgrader. Herr skogsbingel, jag tror att det var han, hade rest sig och stod raklång. Lungörterna blommade, men väntade ett tag med sträckningen. Vid källan grönskade det som vanligt. Det 8 gradiga vattnet ser till att marken inte blir alltför kall så här vid växtsäsongens början. Här hade nässlorna kommit upp, gullpudran blommade, en gulsippa var på gång att öppna sin gula blomma och vitsippor sågs lyfta blomman mot trädens kronor. En bit ner i sluttningen hade vätterosen kommit igång med sin blomning med hjälp av stulen näring. Här och var sågs ganska smala mörkgröna blad från någon enhjärtbladig växt. Efter en närmre titt sågs vispstarrens knoppar på väg upp mot ljus och eventuella pollinatörer. Dagens behållning var emellertid Scharlakansvårskålens djupt röda skålar, så här sent på året på väg att avsluta sin uppgift för spridningen av sporer. De var väldigt vackra och eftersom en hel del almar fått kapitulera för almsjukan, så finns det gott om ställen för vårskålen att hitta rätt livsmiljö. Idag hittade vi förutom det vanliga stället tre nya växtplatser, alla rapporterade till artportalen.

IMG_3172-Snaerjet-1920-.jpgIMG_3174-Snaerjet-1920-Blaasippa-.jpgIMG_3175-Snaerjet-1920-Blaasippa-.jpg

    Skogsbingel.                                                  Blåsippor som lapar sol.                                               Blåsippor som ännu inte fått ta del av solens värmande strålar.

IMG_3179-Snaerjet-1920-Vispstarr-.jpgIMG_3194-Snaerjet-1920-Lungoert-.jpgIMG_3201-Vaarloek-.JPG

   Vispstarr.                                                                         Lungört.                                                                      Vårlök vid cykelparkeringen.

IMG_3184-Snaerjet-1920-Haalnunneoert-.jpgIMG_3192-Snaerjet-1920-Vaarskaaaetteros-.jpgIMG_3188-Snaerjet-1920-Gullpudra-naessla.jpg

   Hålnunneört.                                                                            Vätteros.                                                                                     Gullpudra och brännässla.

IMG_3186-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp.jpgIMG_3182-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp-.jpgIMG_3183-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp.jpg

Dagens huvudattraktion: Scharlakansvårskål.

IMG_3196-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp.jpgIMG_3197-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp.jpgIMG_3199-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp.jpg

Onsdag den 11 mars.

Hemma igen efter en härlig vecka i det norska vinterlandskapet. Min nyfikenhet kittlades efter alla rapporter om översvämningen av Finjasjön. Cykeln som stått obrukad ett par veckor behövde nog luftas. En motionstur, som på vissa ställen var ansträngande i den rådande hårda vinden, gav frisk luft i lungorna. Våren var här, det har den förresten varit länge, gräset spirar och de första vårblommorna har kommit fram. Jag stannade till vid Björkviken och tog ett par bilder med mobilkameran. Helt osökt kom jag att tänka på en vårdikt.

   

 Vårvindar friska, leka och viska

Lunderna kring likt älskande par.

Strömmarna ila, finner ej vila

förrän i havet störtvågen far.

20200311-Bjoerkviken-3.jpg

Stormen "Laura" drog fram över Skåne under natten till torsdag. Många träd fälldes och ett flertal andra stormskador sågs kring olika typer av byggnader. Positivt för översvämningsläget är att värme, blåst och frånvaro av nederbörd påskyndar uttorkningen av den genomblöta naturen.

Sedan är det nog så att bara för att det är mycket fukt vid ytan så kan det fortfarande vara vattenbrist i de djupare liggande grundvattenreservoarerna. Det kan ta flera år av hög nederbörd höst, vinter och vår för att fylla på förråden.

Denna blogg är för mig en "kista" där jag lägger sådant som jag vill minnas och plocka fram vid senare tillfälle. De senaste veckorna har nyhetsflödet dominerats av Coronavirusets framfart i olika delar av världen samt hur man på bästa sätt skall kunna lindra skadeverkningarna dels på människors hälsa men även de politiska och ekonomiska effekterna av pandemin.

Covid -19 är ett av flera Coronavirus. Det är ett virus som inte förr smittat människan. Detta betyder att vi har ingen immunitet mot viruset. Som tur är så får drabbade i allmänhet ganska lindriga symtom av förkylningstyp, men det är alltså många som kommer att drabbas, kanske under en kort tid. Detta kan belasta sjukvård samt många andra funktioner i samhället. I några länder har epidemin slagit hårdare än på andra håll. Kina är ett  sådant land. Det är för övrrigt där som epidemin upptäcktes. Övriga hårt drabbade länder är Sydkorea, Iran och Italien. Från dessa smittkärnor har sedan människor utan vetskap spridit smittan ut över världen. Det är nämligen så att den infektion som den smittade får är av lindrig art. Människor som riskerar infektion av allvarligare art är gamla (över 80 år) med underliggande sjukdom av olika slag t.ex. luftvägssjukdom.

Nu görs allt för att hindra en snabb spridning av smittan. Olika länder går till väga på olika sätt beroende på hur stor del av befolkningen som är smittad. Flertalet av oss kommer att smittas någon gång för vi har ingen motståndskraft, men det behöver ju inte bli samtidigt. Framöver kan man kanske ta fram ett vaccin som kan ge skydd. Det är inte heller helt säkert att den som en gång haft sjukdomen har ett 100% igt skydd.

Nu arbetar olika länder på olika sätt och det åtgärderna går ut på är att vi skall träffa så få människor som möjligt för att hindra spridning av virus från människa till människa. Virusinfektionen dör ut efter ca 2 veckor och därefter skall, om jag uppfattat det rätt, den smittade inte avge några viruspartiklar. Nu får vi vänja oss vid att sluta resa, åtminstone utomlands, inte samlas i stora folksamlingar m.m. Nyhetsrapporteringen i radio och TV består för närvarande till största delen av nyheter om virussmittan.

Jag skriver inte mer om detta nu, men vill ni veta mer om pandemier så sök på internet.

Vecka 10  1 - 8 mars.

Skidsemester  i Sjusjön, Norge.

Tillsammans med  Emma, Oskar, flickorna och Leif hyrde vi en stuga i snösäkra Sjusjön strax öster om Lillehammer. Under resan upp var vi spända på om där fanns någon snö. Staden Hamar passerades och där var minimalt av den vita varan. När E6 lämnades och vi tog höjd så mötte vi snön. Det blev mer och mer. Uppe vid stugan på drygt 700 m höjd var vi klara på att det fanns snö så det blev över. Snövallarna vid vägarna i stugbyn nådde mestadels över 1,5 m.

De första dagarna av vistelsen var det mulet och på onsdagen kom en riktig snöstorm som spädde på snötäcket med ca 50 cm. En norrman som jag pratade med berättade att Sjusjön är ett sk. snöhål där snön kommer tidigt och smälter sent. Resten av veckan var det solsken hela tiden. Dagstemperaturen höll sig på behagliga -5 till +2 grader.

För mig och Eva blev det längdåkning på några av de 35 milen spår, medan de andra varvade med åkning i backe. Från stugan hade vi en stigning på 100-150 m men väl uppe på kalfjället var där långa spår utan branta backar. Det är sådant som vi gillar - skåningar som vi är. Vyerna framför allt i klart väder var helt bedårande.

IMG_4731-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4741-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4742-Sjusjoen-1024--2.jpgIMG_4744-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4752-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4751-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4757-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4762-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4763-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4764-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4766-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4777-Sjusjoen-1024-.jpg

Vid varje delning eller korsning fanns en karta så det var lätt att veta vägen hem.

IMG_4778-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4779-Sjusjoen-1024-.jpg

Se hur dimman ligger  i den lilla sänkan.

IMG_4781-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4782-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4784-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4780-Sjusjoen-1024-.jpg

En av ganska få soliga dagar fick jag till en lägesrapport från trädgårdens blommor.

IMG_6929-Vaariris-1024-.JPGIMG_6931-Vintergaeck-1024-_edited-1.jpgIMG_6933-Snoedroppe-1024_edited-1.jpg

  Våririsen blommade rikligt i år. Lökarna har nu delat sig så mycket att det kanske kan behövas en delning av klungorna.

Vintergäcken däremot blommar inte alls så rikligt som tidigare, Det är svårt att veta varför. De blommade över utan att man lade särskilt märke till dem.

Snödropparna sprider sig och dyker upp på nya ställen i trädgården.

IMG_6935-Krokus-1024.JPGIMG_6930-Krokus-1024-.JPGIMG_6940-Krokus-1024-.JPG

  De gula krokusen har stått i en klunga minst 25 år. De kommer villigt upp i samlad tropp och blir inte uppätna av några skadegörare.

Den gulbruna krokusen ärden som blommar tidigast. I år har det inte varit någon snö. Annars brukar det vara den som först sticker upp genom snötäcket.

Den blå krokusen har blivit flertalig i en rabatt. Förr blev den ofta uppäten innan den kommit i blom.

Tisdag den 16 februari.

Plankton från Finjasjön.

Jag  har en längre tid varit nyfiken på vad det är för planktonalger som lever i sjön nu när ljuset är sparsamt och temperaturen håller sig på kring 4 grader C. Jag antar att vattnet håller samma temperatur överallt. Där är ingen skiktning och en cirkulation där näringsrikare bottenvatten blandas med mindere näringsrikt ytvatten. Vid rådande temperaturer sker ingen större planktontillväxt, för ljus och temperatur ligger på låg nivå. Då hjälper det inte att där finns gott om näring i ytvattnet.

Dagens håvning skedde i Almaån, vid parkeringen till "Slingra dig". Det är ju omöjligt, på grund av det höga vattenståndet, att komma till vid Tormestorps båthamn. Där jag brukar håva. Där var inte så särskilt mycket plankton i vattnet, men vid en närmre titt sågs en del kräftdjur. Så om man skulle skämta till det så är det en utspädd kräftsoppa som lämnar sjön. Här kommer några bilder:

IMG_3129-Finjasjoen-oeversvaemmad-1920-.jpgIMG_3130-Finjasjoen-oeversvaemmad-1920-.jpg

Finjasjön är visserligen översvämmad, men det har varit mycket värre. En anledning till att sjön inte stiger mer är att det finns ingen tjäle i marken

som hindrar vattnet att sjunka undan. det är heller inte något snötäcke som smälter.

IMG_3135-Plankton-1920.jpgIMG_3146-Plankton-1024.jpgIMG_3154-Plankton-1024-.jpg

Några djur i planktonprovet.

IMG_3136-Microcystis-1920.jpgIMG_3137-Anabaena-spiroides-1920.jpg

Till vänster cyanobakterien Microcystis och till höger kan det vara en annan cyanobakterie, Anabaena.

IMG_3141-Fragillaria-Kiselalg-1920.jpgIMG_3143-Plankton-1920.jpgIMG_3158-Plankton-1024-.jpg

        Här är det kiselalger Till vänster Fritillaria. De i mitten och till höger har jag inget säkert namn på.

Kiselalgerna brukar vara de planktonalger som först på året sätter igång massförökning.

IMG_3139-Staurastrum-1920.jpgIMG_3157-Pediastrum-1024.jpgIMG_3149-Euglena-1024.jpg

Här är två grönalger Staurastrum till vänster och Pediastrum i mitten. Den gröna organismen till höger misstänker jag vara ett ögondjur, Euglenia.

Det var mycket rörelse i vattnet vilket i vissa fall givit oskärpa hos bilderna.

Söndag den 14 februari.

Promenad på motionsslingan och genom "Dryporthygget".

Vi  tog en motrionstur på förmiddagen i väntan på att det utlovade ovädret skulle bryta loss. Det var tydlifen många som tänkte som vi för mötena på slingan var många. Ute på hygget höll ett antal personer på att klippa björkrid. Kommunen är generös och låter alla klippa till husbehov och även för försäljning. Där var ett par bilar som lastade stora knippen ris och det måste vara till försäljning någonstans. Det är ju populärt att ta in ris till påsk. Där var även blåbärsris för dem som är allergiker. Även tidigare år har det varit risskörd. Då har slyet brutits på 1-2 m höjd för att toppen skall komma i klipphöjd. Det ser bättre ut i år när slyet kapas vid marken och sedan rensas på kvistar. På tal om att se fult ut. Man kör numera med slaghacka och kapar buskar samt grenar som är på något sätt ivägen. Det ser fult ut. Det har ju avverkats granskog på många ställen. Det är för att granbarkorren angripit många av träden. Hoppas att åtgärderna får avsedd verkan.

Det utlovade ovädret slog till med full kraft framåt eftermiddagen/kvällen. Då var det skönt att sitta i skrivarlyan.

IMG_4697-Dryport-paaskris-.jpg

IMG_4698-Dryport-paaskris-.jpg

Måndag den 3 februari.

Tittade till dvärgserradellorna vid Kringelvägen i Hässleholm.

Nyfikenheten blev för stor och eftersom det inte varit någon temperaturmässig vinter så finns där friska plantor. Det hade jag sett. jag räknade eller försökte uppskatta antalet plantor mellan Trebackalånggatan och västerut till första övergångsstället. Jag tittade på båda sidor om vägen. Antalet plantor har nu reducerats till vad som mera kan betraktas som normak nivå. På vissa ställen där gräset inte återhämtat sig från torkan 2018 fanns tätt med fröplantor.  Även på vissa ställen med gräs fanns gott om små plantor, som kanske inte kommer att överleva på sikt. Det fanns gorr om små bladrosetter från andra arter, vilket medförde att man fick gå sakta fram vid räkninngen. Annars var det rotfibblans ofta rosetter som täckte stora ytor. Vid sammanräkningen fick jag antalet plantor till 1449. Jag kommer med intresse följa utvecklingen för arten på denna lokal.

IMG_3121-Rotfibbla-.jpgIMG_3120-Asp-.jpg

Det hade blivit så mörkt att dokumentation av dvärgserradella var meningslös. Här visas istället rotfibblans bladrosett och aspens vassa knopp.

2020

                                                                                                                                                                               ∗  ∗  ∗

                                                                                                                         ∗  ∗ ∗

                                                                                                                                                                           ∗  ∗  ∗

                                                                                                                                                                                    ∗  ∗  ∗

                                                                                                                                                                                      ∗ ∗ ∗

                                                                                                                         ∗ ∗  ∗

                                                                                                                                                                                  ∗  ∗  ∗

                                                                                                                         ∗  ∗  ∗

                                                                                                                                                                                                        ∗  ∗  ∗