Nivaa-2-D69-2.jpg

Spiror

Spirorna är fleråriga halvparasiter. Bladen strödda och djupt parflikiga. Kronan har en hjälmlik överläpp.

8 arter (några underarter): Ullspira, Granspira, Lappspira, Kung Karls spira, Fjällspira, Gullspira, Brandspira, Kärrspira.

Granspira

IMG_2145-Skeingesjoen-Granspira-jpg-2.jpg

Mitt första möte med granspiran var på Skanörs ljung, en betesmark på Falsterbohalvön. Jag tyckte då att det var en väldigt vacker växt. Det tycker jag fortfarande. Den betraktas som ganska sällsynt, men där den finns kan den växa i stort antal. Jag har senare sett granspira på flera kustnära betesmarker t. ex. i Bohuslän. Även i inlandet  har jag stött på den som i Kristianstadstrakten och vid Skeingesjön norr om Hässleholm.

IMG_7065-Nig-Knivsaasen-Granspira-2.jpg

Här till vänster ser du den i solsken den 22 maj 2017. Platsen är Knivsåsen utanför Lund. 

Blomningstiden är maj-juni. Fuktig torvhed verkar annars vara den biotop som föredras.

Mest utmärkande på blomman är den långsträckta ljusröda överläppen. Kronans pip sticker upp ur det ganska väl tilltagna fodret.

Granspiran är en västlig art med utbredning från Skåne, Blekinge och sedan nordväst ut till Västergötland och Bohuslän. Utbredningen fortsätter sedan längs Norges västkust.

Lappspira

IMG_2751-Lappspira.JPG

Här ser du lappspiran omgiven av dvärgbjörk. Den är en vanlig växt i fjällbjörkskogen och på hedarna i lågalpin zon. I videsnårens myller av grenar sticker hon fram. På jokkarnas stränder hittar hon ofta ett ställe att rota sig, men det är ju en halvparasit. Det betyder att det bör finnas någon annan växt att parasitera på.

IMG_8224-Storulvaan-Lappspira-1920.jpg

Om vi tar en titt på utseendet så har den en upprätt stjälk och bilden till vänster visar att stjälken är hårig på övre delen. Blomaxet är till en början tätt, men den sträcker sig efter hand. Bladen är kala med en bred mittribba. Fodret är 2-läppigt och kalt. Den blekgula kronan har en något utstickande överläpp, medan den kortare underläppen är vriden. En svag rosendoft kommer från blomman.

Lappspiran hör till de växter som har en bipolär utbredning med en förekomst i Nordnorge och Lappland. Sedan återkommer den efter ett uppehåll från Jämtland söderut till Dalarna.

Kung Karls spira.

IMG_8437-Kung-Karls-spira-1920-2.jpg

4961-Kung-Karls-spira-1024-.jpg4963-Kung-Karls-spira-copy.jpg

Jag blev nyfiken på växtens namn. Vilken kung Karl hedras med den ståtliga växtens namn. I Virtuella floran står att läsa följande: Arten upptäcktes 1695 av Olof Rudbeck d. y. under hans resa till Lappland. När reseberättelsen var klar 1701 var Karl XI död och hans son Carl XII var regent. Då blev växten dedicerad till "Carl XII och de bragdstora Carlas minne".

En bladrosett med parflikiga blad breder ut sig på marken som är våt och gärna näringsrik. Man ser den ofta på älv- och bäckstränder. På myrarnas kanter där det är lite mer sluttning ser jag den. Bilden till vänster visar en typisk växtplats där markens vegetation tar slut och älvens steniga botten tar vid. Där vid högvattenmärket står den. Jag vill minnas att bilden är tagen vid Handölan i Jämtland.

Nära kanten av en myr fann jag plantan nedan. Den saknar mycket av klorofyllets gröna färg. Den har funnit en miljö där det finns gott om växter att parasitera på och har kanske satsat på snyltande istället. Spirorna hör till gruppen snyltrotsväxter.

Den nedre bilden till höger är tagen på en myr i Småland. Det lär vara en av de sydligaste lokalerna i landet. Annars sträcker sig utbredningen från nordligaste Lappland ner till Svealand. Den trivs emellertid inte så bra i det varma klimatet söderut, så den blir mer och mer sällsynt ju längre söderut man kommer i landet.

5431-Kung-Karls-spira-copy.jpgIMG_4371-Kung-Karls-spira-800.jpg

Fjällspira

IMG_0340-Fjaellspira-Dia-1024-.jpg

Fjällspiran är en nordlig unicentrisk art (förekommer bara i fjällkedjans norra delar). De gånger jag träffat på denna spira har varit i området kring Abisko - Kebnekaise. Man får komma upp i minst mellanalpin eller hellre högalpin region, där växttäcket inte är sammanhängande, för att träffa på den. Där snölegorna ligger långt fram på sommaren och där tjälen kanske inte smälter bort, på flytjorden har den kanske hittat ett ställe att växa.

Den har smala parflikiga blad på stjälken. Stjälk och foder är hårigt. Blomman är ganska lik granspiran till formen men färgen är mycket ljusare. Den kan inte förväxlas med någon av släktingarna här i landet.

Gullspira

IMG_8215-Storulvaan-Gullspira-1920.jpg

IMG_1161-Gullspira-1024-.JPGIMG_8276-Storulvaan-Gullspira-1920.jpg

Den här spiran hör till fuktängarna på kalkrik mark. Den klarar även högre fuktighet som på myrar och kärr. Inte så sällan lyser den upp på en fjällsippehed.

Stjälken är hårig på övre delen, men den nedre delen är kal (Jfr. fjällspira). De basala bladen är stora medan stjälkbladen är mindre, med tandade flikar. Blomklasen är tät från början, men eftersom tillväxten sker längst upp så blir avståndet mellan blommorna större. Kronan är upprätt klart gul med brunspetsad överläpp.

Gullspirans svenska utbredning sträcker sig från Härjedalen upp genom Jämtland. En sådan utbredning kallas sydlig unicentrisk. Det innebär att arten bara finns i södra delen av fjällkedjan. Släktingen som har störst likheter med gullspiran heter brandspira, men brandspirans utbredning är nordlig och den finner man bara i nordliga fjäll till exempel i Padjelanta.

En fuktig sluttning på fjället Getryggen i Jämtland. Här  trivs gullspiran. Fukten kommer från de smältande snölegorna högre upp på fjällsluttningen (se bilden nedan).

'

IMG_1682-Gullspira-1024-.JPG

Brandspira

6255-Brandspira-Dia-1024.jpg

6283-Brandspira-Dia-1024-.jpg

IMG_0396-Brandspira-1024.jpgBrandspiran var en sådan önskeväxt för mig när jag började gå i fjällen. Det är ju så att den har ett ganska begränsat utbredningsområde i lapplandsfjällen. Liksom fjällspiran växer den uppe på högfjället. Jag har senare varit på Grönland och där var den ganska vanlig i fjällen innanför Discobukten. Bilderna här ovan och till höger är tagna i Padjelanta under 1990-talet. Familjen gick Padjelantaleden som förberedelse till O-ringens

5-dagarsorientering. Vissa minnen sitter fast. Det regnade så vi fick sätta upp ett yttertält att sitta i under lunchpausen. Det visade sig vara en väldigt fin växtlokal. Förutom brandspira växte här fjällklocka, den lilla blåklockan som man kan finna på lite högre höjd.

Som nämnts tidigare är brandspiran en högfjällsväxt. I en sådan miljö är det inte så stor konkurrens om platsen. Det är markkemin som är en viktig faktor för vår spira. Det skall vara kalkrik grus eller torv som hon vill sätta rötterna i. Plantorna överst är små. Bara ett par cm höga medan de nedre bilderna visar stora plantor som är kring decimetern höga. Till höger ser du att nätvidet är följeväxt.

Kärrspira

IMG_1965-Kaerrspira-1024-.jpg

IMG_4738-Norrland-Vackermyren-Kaerrspira-1024-.jpg

Kärrspiran förekommer över nästan hela landet. I övre Norrlands inland saknas den dock. Den är mer högväxt än många av släktingarna. Det är bara Kung Karls spira som uppnår samma eller högre höjd. Den vanliga kärrspiran kan nå en höjd upp till 40 cm. Den blommar i maj - juli. Kärr, våta ängar och stränder är ställen där den kan påträffas. 

Det är en variabel växt. Huvudarten ssp. palustris är rikt grenig och har talrika blad. Överläppen är kortare än underläppen och blomman är oskaftad. Bilden till höger är från Vackermyren i norra Jämtland och bilderna nedan är från Vackermyren respektive Grövelsjön.

IMG_4738-Norrland-Vackermyren-Kaerrspira-1024--2.jpg

IMG_2002-Kaerrspira-.jpg

Om man tittar på bladen och blommorna så har plantan från Vackermyren blad som kärrspira, medan plantan från Grövelsjön är mycket spensligare. Blad och blomfoder är också annorlunda. Det är i så fall Nordspira ssp. boralis. Den är kortare, bara 20 - 30 cm. Bladflikar smala rakt utspärrade. Överläppen är mörk och något längre än underläppen. Den är nordlig, men förekommer i alla fall söderut längs hela fjällkedjan. En annan underart är Höstspira ssp. opsiantha. Den är något större

30 - 80 cm. Blomning i aug - sept. Den är sydlig och ganska sällsynt. Man kan hitta den vid sjöstränder, gungfly och småvatten. Den har jag inte tittat efter.

Databas 18 Växter 18

Tillbaka till:

Startsida 18 Resor Bloggen Databas 18 Veckans bild Äldre notiser Evas Hemslöjd

Utgivare: Ole Tryggeson

Kontaktuppgifter:

Tel: 0451-12479

e-post: evolt@telia.com

Alla bilder © Ole Tryggeson