​

Käringtänder

​

Käringtand

​

Den vanliga käringtanden är vanlig på torrare ofta magra marker, men den skyr inte strandängar och fuktängar heller. Stjälken är vanligen krypande eventuellt uppstigande i de yttre delarna. På Ölands alvar ligger den helt mot kalkstenshällen. Småbladen är omvänt äggrunda. Det övre saknar sidonerver. Blommorna sitter i flock om 4-7 stycken. Huvudfärgen är gul, men orange i olika nyanser kan också ingå. Den förekommer i större delen av landet med undantag för det inre av norra Norrland.

Till höger visas en blomflock i närbild. Växtens namn antyder att det skall finnas en tand någonstans och att den skall eventuellt kunna tillhöra en käring. Var ser du tanden? På den högra blomman sticker den fram och även nertill höger finns en tand. Det är blommans köl. Du kommer kanske ihåg blommans uppbyggnad med ett stort segel överst, två vingar vid sidorna och nederst en köl. Där ser du käringens tand. Den är vass vilket käringarnas tänder ansågs vara.

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

​

Stor käringtand

​

​

​

Bilden är tagen vid Belevägen i Hässleholm. I diket där finns en som synes dominerande gulblommande växt. Den är ganska hög och blommorna sitter på en rakt uppåtstigande stjälk. Vid en snabb anblick kan man tro att det är smörblommor, men stannar man till så avslöjas ärtväxtblommorna. Fotona här är tagna den 14 juli. Det dröjer ett par veckor till så kommer kommunens slaghackor och mejar ner allt. Nästa år så kommer ändå den gula mattan av blommor. Det är stor käringtand det rör sig om. Den vanliga käringtandens släkting som kräver mer av i stort sett allt.

Den vill ha fuktig och näringsrik mark för att trivas. Stjälken är upprätt-uppåtstigande. Småbladen är brett ovala med framträdande sidonerver.

​

​

​

Man får säga att den är en av dikets prydnader.

​

​

​

​

​