Nivaa-2-D69-2.jpg

Veronikor

tillhör numera familjen grobladsväxter.

Veronikorna har oftast motsatta blad. De flesta är blå eller har blåstreckad blomma. De är samkronbladiga även om det inte ser ut så på flertalet. Tar man emellertid tag i ett "kronblad" och drar försiktigt, så följer hela blomman med. Typiskt för veronikorna är också de två utstickande ståndarna.

Veronikorna är ett artrikt släkte följande arter har jag ännu inte tagit in:

Strandveronika, Dikesveronika, Vårveronika, Klibbveronika, Alvarveronika, Glansveronika och Luddveronika.

                                                                                                                                                                                                  ∗  ∗  ∗

Axveronika

4174-Axveronika.JPGIMG_3104-kopia-Vickleby-alvar-Axveronika.jpgIMG_2812-Axveronika-kopia.jpg

Skall man söka axveronikan Veronica spicata så får man söka på ställen där det är kalk i marken, men där kan den vara ganska vanlig. I Hässleholm finner man den österut mot Vinslöv. Bilderna är tagna på Österlen, Öland, Gotland och Åland. Blommorna sitter som ett ax i toppen på den upprättstående stjälken. Blomningen börjar inte förrän i juli, men sedan varar den länge.

11352-Gulmaara-Axveronika-400.jpg

                                                                                                                                                                              ∗  ∗  ∗

Teveronika

IMG_5874-Teveronika.JPGIMG_5873-Teveronika.JPG

Teveronikan Veronikca chamaedrys är mycket vanlig på frisk mullrik mark. Beståndet på bilden växte på en betesmark vid Stens huvud. Ni ser att omgivningen visar tecken på goda näringsförhållanden.

Floran säger att stjälken är upprätt med två motsatta hårrader. Det är en karaktär som jag inte lagt märke till. Att blommorna sitter i klase på skaftad blomstjälk ser man tydligt.

Ståndarna sticker ut (det är väl de som givit växten det folkliga namnet mormors glasögon) och pistillens långa stift når en bra bit ut mot blommans kant. Kärt barn har många namn. De skolungdomar jag mött har sällan känt till växtens riktiga namn, men säger man mormors glasögon så är det bekant.

Veronikorna är samkronbladiga och det kan man lätt visa genom att försiktigt ta tag i det nedre kronbladet  och dra försiktigt. Då följer hela blomman med. När kronpipen trillat av  ser man foderbladen tydligt.

IMG_1013-Teveronika.JPGIMG_7657-Teveronika-400-2.jpg

                                                                                                                                                                               ∗ ∗ ∗

Skogsveronika

IMG_4116-Skogsveronika--2.jpgIMG_4118-Skogsveronika--2.jpg

Här går vi längs en bäck och räknar skogs-veronika för floraväkteriet. Bäcken förser jorden med fukt och marken är även mullrik. Vi har inte många lokaler där skogsveronikan växer. Flerårig är den och stjälken är hårig runt om. Blomman är blekt blålila.

                                                                                                       

Ärenpris

IMG_3909-Aerenpris-800-2.jpgIMG_1492-Aerenpris-1200.jpg

De föregående två arterna hör hemma på lite rikare marker. Ärenpris däremot får oftast hålla tillgodo med torr mager jord. Vägkanter som till vänster eller i mossan till höger. Den är flerårig liksom de föregående. Stjälken är krypande och rotslående. Det är något som jag erfarit när den har bekämpats i gräsmattan. Det är en på något sätt näpen liten växt när den som exempelvis sticker upp ur den torra mossan i ett skogsbryn eller ligger som en bård kring en sten i en naturbetesmark. Blommorna är mer blekblå än hos de föregående. Titta på behåringen. Stjälk och foder är tätt hårigt med både vanliga hår och glandelhår. Latinska namnet Veronica officinalis antyder att det är en gammal medicinalväxt. Den har använts som te mot sjukdomar i andnings- och matspjälkningsorganen. År 1630 skrev tysken Johann Franke en 300 sidor lång avhandling om läkeväxten ärenpris.

IMG_8121-Teveronika-1920.jpg

                                                                                                                                                                                                  ∗ ∗ ∗

Majveronika

IMG_2414-Majveronika-2-.jpgIMG_0982-Majveronika.JPG

Majveronikan Veronica serphyllifolia ssp. serphyllifolia är en liten oansenlig men mycket näpen blomma. Nästan alla bilder jag har på den kommer från trädgården. Den är ett så kallat ogräs som breder ut sig på friskare partier i gräsmattan. De torrare partierna har ärenprisplantorna ockuperat. Bägge arterna är vackra på sitt sätt, men ärenpris föredrar jag utanför trädgården.

Annars trivs majveronikan på fuktig gärna lerig mark. Den drar sig inte för att växa på stränder, vid källdrag eller diken. Liksom släktingarna flerårig med krypande utlöpare. Stjälken är uppåtstigande. Bladen nästan helbräddade. Blomklasen är hårig men utan glandelhår som hos ärenpris. Blomman den näpna är ljus nästan vit med ådror blå - lilafärgade.

IMG_2417-Majveronika.JPG

Lappveronika  ssp. humifusa växer sällsynt på frisk - fuktig mark i fjällen.

                                                                                                                                                                                                 ∗   ∗   ∗

Fjällveronika

IMG_8227-Storulvaan-Fjaellveronika-1920-3.jpgIMG_1574-kopia-Fjaellveronika.jpgFjällveronikan Veronica alpina ssp. alpina är vanlig på fjällheden. På fuktiga ställen vid jåkkar, snölegor, fuktängar eller videsnår finns den, men är en blyg blomma som inte sticker ut. Dels är det den ringa höjden 5 - 15 cm och sedan skyltar inte blomman med någon bjärt färg. Den är flerårig med en upprätt stjälk. Bladen elliptiska och helbräddade. I floran står att blomklasen är huvudlik i början men blir med tiden, när frukterna kommer, mera utdragen. Blomman är mörkblå.  Mina vistelser i fjällen har i stort sett inskränkt sig till perioden början av juni - mitten av juli, så jag har inte fått tillfälle att se frukterna.

IMG_8073-Ansetten-Fjaellveronika.JPG

IMG_5457-7281-hoegfjaellsveronika-ev-2.jpgHögfjällsveronikan ssp. pumila har jag inte skilt ut från den vanliga fjällveronikan.

Jag har en bild som skiljer ut sig en aning och skullle eventuellt vara en

ssp. pumila.

  ∗  ∗ ∗

Klippveronika

IMG_5449-41a24-Klippveronika-.jpgIMG_5447-40b20-Klippveronika.jpg

Jag hyser ett särskilt förhållande till Klippveronikan Veronica fruticans. Det var 1983 när jag för första gången besteg fjället Njulla vid Abisko. I sluttningen vid jåkken Rihtunjira hade en lavin gått och björkskogen hade delvis följt med snömassorna. Jag följde stigen, som var där, uppåt och det var en upplevelse av stora mått. Året innan hade vi varit i Härjedalen vid Hamrafjället. där var fint och mycket att se på. Men det här var något utöver det jag tidigare sett i fjällen. Nämnas kan att bilderna som visas här är till största delen tagna med en analog kamera och så har diabilderna antingen skannats i diaskanner eller fotograferats av med macroobjektiv.

Klippveronikan är  ganska sällsynt mycket beroende på dess ståndortskrav. Den vill ha solöppen och kalkhaltig mark för att trivas. Klipphyllor och rasbranter samt dryashedar är ställen där man hittar den. Kronan är mörkt blå med en lila ring kring den vita pipen.

IMG_5460-8267-Klippveronika-.jpgIMG_5456-6922-Klippveronika-.jpgIMG_1228-Klippveronika.JPG

När jag nu tittar på blommorna så upptäcker jag att pistillens märke sitter ungefär i jämnhöjd med ståndarknapparna. På de sydsvenska veronikorna är pistillens stift längre.

                                                                                                            ∗  ∗  ∗

Bäckveronika

IMG_1426-Baeckveronika.JPGIMG_7768-Baeckveronika-1024.jpg

Bäckveronikan Veronica beccabunga är vanlig, men för den ej blomsterintresserade vandraren okänd. När jag tittar i mitt bildregister så får jag bara två träffar, bilderna här bredvid. Det kan ha att göra med att när man går på den våta marken, så är man mer koncentrerad på var man sätter fötterna än vilka växter man trampar på. Den är ju inte liten. Med en höjd över en halv meter borde den synas väl. Ibland smälter den in bland annan grönska och den skyltar inte med en stor vackert färgad blomma. Det är alltså på våta ställen man söker den. Bäckar, kärr, sumpskogar m. m.

Bäckveronikan är flerårig som en del andra  i släkten. Stjälk och blad är köttiga och kala. Blommorna är ganska små, 5-7 mm ganska blekt blå.  En anledning till att bildmaterialet är så magert för denna art är kanske att man drar sig för att lägga sig ner på marken (i vattnet) för att fotografera.

Bäckveronikan förekommer enbart i södra Sverige, Götaland och södra Svealand.

                                                                                                                                                          ∗  ∗  ∗

Dyveronika

IMG_6871-Dyveronika.JPGIMG_7015-Dyveronika.JPGDyveronikan Veronika scutellata är för mig en doldis. När jag tittar i datorns bildregister så ser jag bara, liksom för bäckveronikan, två bilder. Dyveronikan förekommer i större delen av Sverige. Det är bara i området omkring och norr om polcirkeln som den saknas. Våt öppen mark är vad den vill ha. Stjälken är ganska vek ofta brun - rödaktig. Blommorna långskaftade blekt lila till färgen med lite kraftigare färgade strimmor.

                                                                                                            ∗  ∗  ∗

∗  ∗  ∗

Fältveronika

IMG_6240-Faeltveronika-.jpgIMG_6249-Faeltveronika-.jpg

Fältveronikan är vanlig på torr-frisk öppen näringsfrik sand-lerjord. Har växer de påmin gräsmatta. Växten är ettårig. Stjälken är krushårig bladen äggrunda trubbigt tandade.Blommorna kortskaftade  ljusblå. Kapseln hjärtlik ungefär lika hög som bred vanligen med glandelhårig kant. Frön plattade. Kapsel se bilden till höger.

                                                                                                              ∗  ∗  ∗

Åkerveronika

IMG_5444-3225-Aakerveronika.jpgIMG_5445-3226-Aakerveronika.jpg

Åkerveronikan Veronica agrestis  är vanlig på öppen mark. Den är 1-årig. De gulgröna bladen är naggade i kanten. Kronan är ljusblå eller som på bilden rosa med en nästan vit nedre flik.

Utbredningen sträcker sig över Götaland och stora delar av Svealand.

  

                                                                                                              ∗  ∗  ∗

Trädgårdsveronika

IMG_6930-Traedgaardsveronika.JPGIMG_6858-Traedgaardsveronika-800.jpgIMG_9576-Traedgaardsveronika-1024.jpg

Trädgårdsveronikan Veronica persica är ganska vanlig på öppen mark. Den är liksom åkerveronikan 1-årig. Bladen är äggrunda och glest håriga. Blomskaften mycket längre än sitt stödblad. Kronan är blå med vit nedre flik.

Utbredningen sträcker sig från Götaland och en bit upp i Svealand.

IMG_6956-Traedgaardsveronika.JPG

 

                                                                                                              ∗  ∗  ∗

Trådveronika

IMG_1938-Traadveronika.JPGIMG_0656-Traadveronika.JPG

Trådveronikan Veronica filiformis är ingen inhemsk art. Den är införd som trädgårdsväxt och har sin naturliga hemvist i Kaukasus. Den sätter inte frö hos oss. Spridningen sker vegetativt genom fragmentering. Den är flerårig och har en tunn krypande stjälk som är rotslående. Bladen är rundade små och naggade i kanten. Blommorna ljusblå- blekt violetta med en ljusare nedre läpp.

IMG_1943-Traadveronika-kopia.jpg

 

  ∗  ∗  ∗

Murgrönsveronika

IMG_1634-Murgroensveronika-2.JPGIMG_5464-10426-Murgroensveronika--2.jpg

Murgrönsveronikan Veronica hederifolia ssp. hederifolia växer krypande på frisk näringsrik mark. Bladen är tre-femflikiga med en något spetsig mittflik. Bladen håriga. Murgrönsveronikan växer gärna i skogsbryn. På sådana ställen är den också mycket tidig.

 Det finns en underart Skuggveronika ssp. lucorum. som jag inte haft i åtanke när jag tittat efter murgrönsveronikor. De två underarterna är ganska lika varandra. Skuggveronikan har en något större utbredning enligt Nordiska floran. En skiljande karaktär är bladets form. Murgrönsveronikan har en spets på bladets mittflik medan skuggveronikan har en trubbig mittflik.

När jag nu har tittat på arkivets bilder har jag funnit bägge bladformerna. Här till vänster murgrönsveronika och till höger skuggveronika.

IMG_6357-800-Murgroensveronika-2.jpgIMG_5954-Murgroensveronika.JPG

Tillbaka till:

Startsida 18 Resor Bloggen Databas 18 Veckans bild Äldre notiser Evas Hemslöjd

Utgivare: Ole Tryggeson

Kontaktuppgifter:

Tel: 0451-12479

e-post: evolt@telia.com

Alla bilder © Ole Tryggeson