Startsida-D69-3.jpg

För dem som är lite yngre.

Vårväxter 

Hassel

IMG_1443-2.JPGIMG_1458-Hasselblom-hanhon-3.JPGIMG_2906-Hassel-blad-2.JPG

   Hasselns hanhängen.                                                              "Mormors haka".                                       Den lilla honblomman i mitten.

Hasseln är kanske den växt som blommar först efter vintern. Pollenet från hanhängena sprids med vinden och vissa år kan det bli kraftig blomning. Honblomman som skall bli nöt ser du på högra bilden. Den är liten och vackert röd. Hasselns blad är mjukt ludna. Tar man ett blad och drar det mot kinden så känns det mjukt. Det känns precis som "mormors haka". Almens blad (se nedan) är strävt ludet. Det känns som "morfars haka".

Det är inte tillåtet att plocka hasselnötter i naturen. De innefattas inte av allemansrätten.

Blåsippa

IMG_4229-Blaasippa.JPGIMG_1514-kopia-Blaasippa.jpg

Blåsippan ute i backarna står. Niger och säger att nu är det vår.........

Såhär står det i vårvisan och det stämmer. Blåsippans blomknoppar ligger färdiga och väntar på att vårvärmen skall komma. Då sticker de upp och blommar genast. Långt senare kommer de nya bladen. De gamla bladen är läderartade och vintergröna och finns där redan från början.

I barnvisan plockades blåsipporna, men det får du inte göra. Blåsipporna är så sällsynta nu, så de är fridlysta i stora delar av Sverige.

Hästhov

IMG_1611-Haesthov.JPG

När man pratar om hästhoven använder man ofta det latinska namnet Tussilago. (Alla organismer får ett namn på latin.) I mars eller början av april lyser hästhovens blommor gula i vägkanterna. Växten är ett ogräs som är svårt att utrota. Det går bra att plocka in ett par av dem och sätta i en vas. De lyser upp så fint inomhus också.

Hästhovens blommor kommer först på våren. När blommorna är överblommade kommer bladen upp och de ser ut som hästhovar. Det är så som växten har fått sitt svenska namn. Vet du var hästhovsblommorna växer, så kan du gå dit på sommaren och titta på bladen.

Sälg (vide)

IMG_4057-kopia-3.jpgIMG_0555-kopia-saelg-hanne-2.jpgIMG_1920-Saelg-hona-2.JPG

   Videkissarna som kommer tidigt på våren.                          Sälgens hanblommor.                                              Sälgens homblommor.

Sälgen är en av flera arter av vide. Videna är buskar som är antingen hane eller hona. Det är precis som hos människan. En del av buskarna får hanblommor som är gula av pollen. Många insekter lever tidigt på våren av videnas pollen. Andra buskar får honblommor med pistiller där hanarnas pollen fastnar. Framåt sommaren bildas frön som har liksom vita fjädrar. Fjädrarna gör att fröna kan spridas långa sträckor.

Pestskråp

IMG_1544-kopia-Pestskraap.jpgPestskråp är en växt som man ofta ser utmed vägar och kanske ibland längs åar. Den blommar tidigt på våren och då är det bara blomstänglarna som kommer upp. Stänglarna är rödaktiga och saknar klorofyll. De har legat i marken och väntat på vårvärmen. När värmen kommer, så skjuter de upp och blommar under en kort period. De besöks då ofta av insekter eftersom det vid denna tid är ont om andra blommande växter. När blomningen är över kommer de gröna bladen upp. De producerar näring till årets frön och till nästa års blomning. Jämför med hästhoven.

Gullpudra

IMG_5739-Gullpudra-3.JPG

Gullpudran hör inte till de mest kända vårväxterna. Den trivs där det är fuktigt. Kanske är det därför som den är så lite känd. Det är inte alla som tycker lika mycket om att bli så våt om fötterna som gullpudran gör.

De vackert gula blommorna serveras liksom på ett fat av gulgröna högblad. Det är läckert att se den blomma.

Vårlök

IMG_5503-1024-Snaerjet-vaarloek.jpg IMG_9345-Vaarloek-20-mar-842-2.jpg

Vårlökar träffar du på i lövskogar, parker och i fuktiga hagmarker. Det finns ett par olika arter. På bilderna här ser du den vanliga vårlöken. På vissa ställen kan vårlöken bilda stora bestånd, så att hela områden ses översållade med de vackra gula blommorna. Blomningstiden är ganska kort så det gäller att njuta av vårlöken så länge den varar.

Lungört

IMG_1600-Lungoert-kopia-512-3.jpg

Lungörten är en fin liten blomma som du främst hittar i lövskogar. Som du ser på bilden så har blommorna olika färg. Det är så att färgämnet i blomman kan ändra färg beroende på hur sur omgivningen är. I knoppen och i den omogna blomman som är röd finns det syror som gör att pH-värdet är ganska lågt. När blomman slår ut riktigt och mognar, så omvandlas syrorna till andra ämnen som inte är sura. Jämför med ett äpple! Det omogna äpplet är surt. När äpplet mognar så omvandlas syrorna till socker och då försvinner mycket av den sura smaken. Äpplet smakar sött istället.

Lungörten har fått sitt namn för att bladen liknar lungornas lober. Förr försökte man använda lungörten för att bota lungsjukdomar. Det gick inte särskilt bra.

Vitsippa

IMG_0550.JPGIMG_2387-kopia-2.jpg

I april månad bildar vitsipporna vita mattor i de skånska skogarna. Vitsippan är inte kräsen när det gäller näring och sådant. Den trivs nästan överallt. Den har en jordstam som växer till lite varje år. I spetsen på jordstammen bildas en knopp som vaknar och sticker upp när vårvärmen kommer. Om du står mitt bland en hel mängd vitsippor, så ser du att alla ser inte riktigt likadana ut. Det står en klump långa här och några med stora blommor där. Varje sådan grupp är en klon. Det är egentligen samma planta som kommer från samma jordstam.

Vitsippor behöver inte alltid vara vita ibland ser man röda som på bilden till höger. Ibland, kanske mera sällsynt, finns det blå.

Gulsippa

IMG_0741-Gulsippa.JPG

Gulsippan är nära släkt med vitsippan. De är faktiskt så nära släkt så att de kan korsa sig med varandra. Resultatet blir en sippa som har likheter med båda föräldrarna.

Många växter som växer i lövskogar blommar tidigt. De samlar näring i en jordstam eller i en lök. När våren kommer så blommar de tidigt, innan trädens löv slagit ut. Bladen samlar också näring före lövsprickningen. Sedan vissnar de ovanjordiska delarna under sommaren. Kvar finns jordstam eller lök som är fylld med näring och knoppar som är klara att växa när våren kommer på nytt.

En del sådana växter blir lurade på hösten. De tror att det är vår och börjar blomma. Det är vanligt att man ser enstaka gulsippor, vitsippor och blåsippor i blom på hösten.

Nunneörter

IMG_1190-Smaanunneoert.JPG10523-Haalnunneoert-copy.jpg

Bilden till vänster visar Smånunneörten. Den är bara 7-8 cm hög. De flesta som är ute och går i skogen ser inte den lilla växten. Man får nästan lägga sig ner på knä för att lägga märke till den. Ändå är den ganska vanlig i de näringsrika skogarna där den lever.

Den andra nunneörten, Hålnunneört, visar upp sig desto mer. Den blir över 20 cm hög och visar stolt upp sina blommor. Många tror att hålnunneörten är en orkidé, men trots vissa likheter så är den inte ens nära släkt med orkidéerna.

En lite konstig sak med hålnunneörten är att den finns i två färgvarianter. Det finns dels plantor med rosa blommor och så finns det plantor som har rent vita blommor. Plantorna med rosa blommor är vanligare än de med vita.

   Smånunneört

IMG_1182-Haalnunneoert-3.JPG

                                                                                                          Hålnunneört 

Vitblommig hålnunneört

Vätteros

IMG_2322-Vaetteros-3.JPG

Vätterosen är en parasit. Den saknar klorofyll, så den få ta sin näring från andra växter. Vätterosen kopplar sina rötter till rötterna från träd och buskar. Därför hittar man den främst i skogar.

IMG_2319-2.JPG

Backsippa

873-Backsippa-kopia-3.jpgIMG_9492-Backsippa-1024.jpg

876-Backsippa-kopia.jpg

Backsippan trivs bäst på torra betesmarker. Den vill inte ha träd omkring sig. Bilden uppe till vänster är ungefär 40 år gammal. Så många backsippor ser man nästan aldrig nuförtiden. Backsippan hör till de fridlysta växterna, så dem får man bara titta på. Inte plocka.

För den som är lite yngre