Startsida-D69-3.jpg

För dem som är lite yngre.

Vårfåglar

På denna sidan kommer du att få se flyttfåglar som kommer till oss på våren.

Sånglärka

IMG_1284-Faagelskaadningens-dag-Saanglaerka-1024.jpg

Sånglärkan kommer tidigt på våren när solstrålarna smält bort det mesta av snön. Soliga dagar hör man lärkans drillar över öppna fält och åkrar. Om vinterkylan slår till igen får lärkorna det svårt.

Sånglärkan är en fågel som minskar i antal. Det kan bero på att åkrarna brukas på annat sätt nu än tidigare.

Stare

IMG_0763-kopia.jpg

Staren kommer också tidigt i mars månad. Man ser fåglarna flyga omkring i små grupper. Stararna bor gärna i holkar. Har man en bebodd starholk i närheten så kan man på våren få höra hannens sång. Staren är duktig på att härma andra fåglars sång. Ibland hörs ormvråkens läte, men ingen ormvråk syns till. Då är det staren som luras. Han har många fågelläten på sin repertoar.

Tofsvipa

IMG_1696-Tofsvipa-2.JPG

IMG_0697-Tofsvipa.JPGSå har vi ytterligare en av de tidigaste vårfåglarna. Det är tofsviporna som kommer till sina häckningsmarker på lite fuktigare ställen. Viporna får det också svårt om vintern kommer tillbaka. De hittar inte mat om marken är frusen och det är is på vattnet.

Men det gäller ju för fåglarna att vara först på de bra boplatserna. Tofsvipan är en så pass stor fågel, så den kan vända söderut om kylan kommer tillbaka. Den flyger till Danmark eller Tyskland och inväntar de varma vårvindarna.

Storspov

IMG_0183-kopia-Storspov-2-2.jpg

Många förknippar våren med en viss känsla eller vissa läten. För mig har storspovens bubblande spel varit tecknet på att våren anlänt på riktigt. Numera hör jag den inte där jag bor. Storspoven är en fågelart som har minskat mycket. Förr var den vanlig vid fuktiga ängar och myrar, men numera anträffas bara ett fåtal.

Storspovarna stannar bara en kort tid hos oss. Redan vid midsommar börjar en del av spovarna flytta söderut till övervintringsplatserna vid Atlantkusten.

Koltrast

IMG_4079-Koltrast-Hanne-800.jpgTänk vad vackert han sjunger, koltrasten, när han sitter på TV-antennen. Även om jag vet att det inte är för mig han sjunger, för han har ju sin hona i närheten och det är ju till henne som sången är ägnad.

Mina koltrastar övervintrar i trädgården. Där går de och sprätter i höstlöven. De hittar säkert något ätbart under fröautomaterna också.

Bofink

IMG_1051-Bofink-hanne.JPG

Bofinkens sång låter ungefär som om man säger: "Jag har kommit långa vägen från Yang-tsi-kiang". Sången hörs från alla skogar och dungar på våren. Det är hannen som har hittat ett lämpligt område att bo i. Hannarna kommer först och sången betyder för honorna att här finns ett bra ställe att bo på. För andra hannar betyder sången att här är mitt område och du är inte välkommen hit.

Bofinken är en av de vanligaste fåglarna i Sverige. De flesta flyttar söderut i Europa under vintern, men en del stannar kvar. Om vintern inte är alltför kall och snörik, så överlever de och har chansen att ta de bästa områdena innan de flyttande fåglarna kommer.

Taltrast

IMG_3308-kopia-Taltrast-800.jpg

Taltrasten håller till i skogen. Under våren sitter hannen i en trädtopp och sjunger. Sången är stark och klar, så den hörs lång väg. Man känner igen taltrastens sång på det att han upprepar vissa strofer. Det är dessutom så att han härmar andra fåglars sång.

Lövsångare

IMG_1241-Loevsaangare-800.jpg

IMG_1494-Loevsaangare-800.jpgLövsångaren är Sveriges vanligaste fågel. Du finner den i skogar och buskmarker från Skåne ända upp till Lappland.

I mitten av april kommer de första lövsångarna. Plötsligt en morgon så sitter några och sjunger i träden. De har kommit under natten. Följande nätter kommer fler och fler.

Lövsångaren kommer innan träden slagit ut riktigt och då är det lättast att få se den.

Svartvit flugsnappare

IMG_1422-Svartvit-flugsnappare-800.jpgIMG_1419-Svartvit-flugsnappare-hona-2.JPG

Den svartvita flugsnapparen kommer ungefär samtidigt med lövsångaren. Det är en holkbyggare, så bland det första han gör är att kolla fågelholkarna i omgivningen. Om det inte är någon holk ledig, så kanske blir blåmesen eller talgoxen utkörd från sin holk. Det är inte vackert, men sådant sker i naturen ibland.

Snart är äggen lagda och färdigruvade. Då har flugsnapparen fullt upp med att fånga mat till ungarna. Den äter flugor och myggor som vi inte tycker särskilt mycket om.

Trana

IMG_2210-Pulken-Tranor-150325-1024.jpg

Tranan flyttar till Spanien på vintern. Där har den ingen snö och där kan den hitta mat. Kylan och snötäcket uppe i norr gör det omöjligt att överleva vintern här.

När tranorna kommer i slutet av mars så samlas de på särskilda ställen innan de flyger vidare till häckningsplatserna. Det mest kända stället är vid Hornborgasjön i Västergötland. Under senare år har fler och fler tranor stannat till vid Pulken SO om Kristianstad. Där kan man se flera tusen tranor.

Det är en upplevelse att komma till Pulken en tidig morgon eller en kväll strax innan solen går ned. En anledning till att de samlas just där är att de får mat här. Då slipper de äta av grödorna på böndernas fält.

Det är härligt att höra deras trumpetande läte och att se dem dansa. Vill du ta reda på när tranorna samlas vid Pulken, så kan du titta på Kristianstad vattenrikes hemsida.

Vi ses där till våren!

IMG_2085-Pulken-Tranor-150325-1024.jpg

Sädesärla

IMG_0909-Saedesaerla.JPG

Omkring den 1 april är de första sädesärlorna framme hos oss. Då har de flyttat den långa vägen från vintervistet i Afrika till oss. En del sädesärlor stannar hos oss, men andra flyttar vidare längre norrut. Kanske långt upp till Norrland. När sommaren är slut och ungarna är stora närmar sig hösten och vintern. Då är det tid att göra den långa resan tillbaka till Afrika.

Ladusvala

IMG_0527-Ladusvala-1024.jpg

"En svala gör ingen sommar". Det är ett talesätt som nästan alltid stämmer. När svalorna kommer från sitt vinterviste i Afrika så är det fortfarande vår. Ladusvalorna bor gärna i lador eller uthus. Det är ställen där de kan flyga ut och in. De jagar gärna insekter lågt över marken. Ladusvalan känns lätt igen på de långa stjärtspröten.

Hussvala

IMG_1592-Hussvala-800.jpg

Hussvalan kommer ungefär vid samma tid som ladusvalan. Den saknar ladusvalans långa stjärtspröt. Den murar sitt bo under takskägget på hus men den kan lika gärna bygga sitt bo i klippbranter. När den flyger skiljer man den lätt från ladusvalan eftersom den har en vit övergumpsfläck. Ladusvalan har inget vitt på ovansidan.

Näktergal

IMG_1310-Naektergal-800.jpg

Näktergalen kommer till oss i slutet av april eller i början av maj. Hannen sitter alltid i ett tätt buskage när han sjunger. Det innebär att det är många som inte har sett honom, men hört honom har nästan alla som bor i södra Sverige gjort.

De kraftiga tonerna hörs lång väg och han håller på att sjunga i stort sett hela natten. Det är så att en del människor som har en sjungande näktergal utanför huset får svårt att sova på nätterna.

Gök

3259-Goek-800.jpg

Göken kommer till oss kring 1 maj. Nästan alla känner till lätet ko-ko. Det är en fågel som inte bygger egna bon. Istället lägger gökhonan sina ägg i andra fåglars bon. Hon letar upp ett bo där en annan fågel ruvar. När den ruvande fågeln lämnar boet passar gökhonan på att lägga sitt ägg och kasta ut ett av de andra äggen i boet. När gökägget kläcks kastar gökungen ut de andra äggen ur boet. Sedan får fosterföräldrarna fullt upp med att mata den snabbt växande gökungen. Ganska hemskt, men också spännande. Göken på bilden är fotograferad i fjällen. Där är det troligen en ängspiplärka som får besök av göken.

För den som är lite yngre