​

​

​

Strandskatan (Haemattopus ostralegus) är en vadarfågel som man kan träffa på både vid kusten och i inlandet. Jag har ett minne från min barndom i Bromölla. Där var en strandskata som sökte föda på byns fotbollsplan. Det var säkert en del insekter och maskar som blev föda åt fågeln. En gång fick den tag i en riktigt stor daggmask. Fågeln drog med full kraft, men masken tog spjärn i marken. Jag såg att masken blev längre och längre. Vad skulle hända? Jo, helt plötsligt så släppte masken från marken och fågeln, som inte var beredd på detta, satte sig på baken. Den förvånade fågeln hämtade sig snabbt, kom på benen och flög sedan bort med mask i mun.

​

Strandskatan hör kanske främst hemma vid våra havsständer där den söker föda på grunda bottnar, strandängar och intilliggande åkrar. Han kan emellertid finna sig tillrätta i andra miljöer också. I inlandet häckar strandskator på åkrar, industriområden och även på ställen där det inte finns någon mat. Det kan han göra därför att han är den enda vadare som matar sina ungar. Paret håller, när det väl är etablerat, ihop från år till år. Det är också en ortstrogen fågel som återkommer till samma plats för sin häckning. Ungarna som kläcks kan, om de klarar den första tiden, räkna med ett för fåglar långt liv. Trettio år kan en strandskata bli. Det är mycket för en fågel!

​

Det är härligt på våren, mars-april, när man hör lätet "kubik" "kubik" . Lyfter man då blicken upp mot himlen så ser man den svart/vita fågeln komma flygande. Kroppen är svart/vit, men resten, benen, näbben och ögonen, går i rött. Med början i slutet av juli och fram till oktober drar våra strandskator åt sydväst mot Atlantens stränder. Där utnyttjar de särskilt de grunda ebbstränderna på jakt efter favoritfödan musslor och maskar av olika slag.

​

Strandskatan är nationalfågel på Färöarna. Ögruppen ute i Atlanten består av ett antal ganska små öar och strandskatorna kan man träffa på överallt. Bilden ovan är tagen vid ett besök på Färöarna.

​

​

                                                                                          Ruvande strandskata invid vägen på Ölands södra udde.

​

​