​

​

Sjögull är en flytbladsväxt, släkt med vår vattenklöver. Den har flytande blad som liknar näckrosblad, men mindre. Kronbladen är gula. Växten togs in från Asien i början av 1900-talet i syfte att förbättra fisket (skydd för fiskyngel) i några sjöar i Bergslagen. Så är det med många arter som flyttats och kommit hit för att bli en plåga i den miljö de introducerats i. De har blivit det vi kallar invasiva arter. De sprider sig i den nya miljön och tränger undan organismer som tidigare levt i ett balanserat ekosystem.

Numera är sjögull spridd i ett flertal sjöar och vattendrag, främst i södra Sverige. När bladen täcker vattenytan så förändras ljusklimatet vilket gör att växtplankton och mångahanda djur i det fria vattnet får en sämre miljö. Bilderna på denna sida kommer från sjön Fräjen strax söder om Lammhult i Småland. Många insekter uppehöll sig på blommor och blad. Flicksländor och trollsländor var många. Vid ett tillfälle såg jag en snok simma ute bland sjögullet. Den hade många potentiella byten på bladen.

Bladmassan är ett hinder för bad och fiske och båttrafik. Det är för övrigt olämpligt att köra in i ett sjögullbestånd med båt. Vegetativa delar lösgörs och dessa kan sedan spridas. Nya bestånd av växten kan uppstå på andra ställen.

Bekämpning av sjögull är ganska svårt. En del mer eller mindre goda försök har gjorts. Jag har sett en metod som går ut på att man täcker beståndet med svart plast och låter sjögullet dö av brist på ljus. Sådant görs i Åsnen och i Osbysjön.

​

​

​

​

​

​

​

​