Nivaa-2-D69-2.jpg

Rubusar

Hjortron, åkerbär, stenbär, hallon, blåhallon, björnbär (ca 100 småarter).

Hjortron

IMG_2018-Hjortron-.jpgIMG_4586-Norrland-1024-Gaasen-Hjortron.jpg

Hjortron ser man främst som en norrlandsväxt, men förekomsten sträcker sig faktiskt ända ner i Skåne. Det blir emellertid inte så stor utdelning för bärplockaren här nere. Plantor finns det gott om men det blir inga frukter. Det kan vara att pollineringen är dålig i södra delarna av landet. Hjortronet är en flerårig växt och den är tvåbyggare det innebär att plantorna är antingen honor eller hanar. Om man tittar på plantorna på de skånska myrarna så Är det åtminstone fler hanar än honor. En gång för några år sedan hittade jag ett riktigt fint hjortronställe, men frukterna var inte riktigt mogna så jag lät dem stå. När jag kom till platsen igenså var där inte ett bär kvar. Det var inte roligt. De flesta hjortronen träffar man på uppe på norrlandsmyrarna. Där kan man plocka litervis av de goda frukterna.Till höger ser du den vackra hanblomman på en jämtländsk myr. Den är ganska stor och lyser i solskenet. Till vänster är en omogen frukt. I början är den röd och hård och omsluten av foderbladen. Bilden till vänster visar tydligt plantans byggnad.

IMG_2605-Hjortron1024-.jpgIMG_2610-Hjortron-1024.jpg

Skottet består av två blad  och en blomma. Hanblomman vissnar efter att pollenet har släppts (se nedan). På den pollinerade honblomman bildas frukten. Det är en åtråvärd frukt, som under mognadsprocessen gradvis växlar färg från röd via orange till gul. Frukten är en stenfrukt med ett ganska stort hölje. Frukten har en mäktig smak som mogen. Den är C-vitaminrik och är eftertraktad av både människor och djur. Frukten till höger är fotograferad i Växjötrakten där det var så att man kunde plocka till lite mylta.

Hjortronplantorna på bilden nedan visar hur de kan växa i enväldigt mager miljö. Här har plantorna inte två blad utan ett får räcka.

IMG_8054-Ansetten-1024-Hjortron.jpg

IMG_2661-Hjortron-1024.jpg

Hjortronbladen får liksom andra blad fina höstffärger i fjällmiljön,

Grövelsjön.

Åkerbär

IMG_7487-Skuleskogen-Aakerbaer-1920-2.jpg

Åkerbäret såsom det blommade vid Skuleskogen i juni 2016. Det blev faktiskt lite av en besvikelse för mig att se blommorna. Jag har minnet från Abisko 35 år tidigare. Där var de mycket klarare i färgen. Om det nu var fjälluften som tvingade fram de klara färgerna.

Det här är en planta som vill ha kalkfattig mark. Det skall vara fuktigt också. Den svenska utbredningen är nordlig och den försvinner ungefär vid norrlandsgränsen, från nedre Dalälven och inåt landet. 10 - 20 cm hög, mjukhårig ört utan utlöpare. Taggar saknas också. De trefingrade bladen är grovt sågade. Bladen på bilden ovan är rödanstrukna. Det är vanligt om de får mycket sol på sig. Blommorna är ca 2 cm rosa till färgen. Hur det är med bären som anses välsmakande vet jag inte. Jag har inte varit i Norrländska skogar under tiden då bären är mogna.

Det finns en del odlade hybrider som är kvarstående.

IMG_7488-Skuleskogen-Aakerbaer-1920.jpg

Hallon

IMG_4287-Hallon-1150-2.jpg

IMG_8286-Hallon-dryport-2.jpg

Vildhallon är något av det bästa när det gäller bär. Det går att koka saft, sylt och marmelad av dem. De vilda bären har en helt annan arom än de domesticerade sorterna. Kanske kan hösthallonen nästan mäta sig med de vilda. På de flesta hyggen kommer ett uppslag av hallonplantor ett par år efter avverkningen. Hallonplantorna gillar nämligen kväve och det frigörs mycket kväve när stubbarnas rötter dött och börjat brytas ner. De gillar också sol men det får inte bli så att marken torkar ut av solskenet.

Hallonplantan är tvåårig. Första årets skott är ogrenade med mjuka taggar. Andra året kommer skott som är grenade fintaggiga och här kommer blommorna som sedan skall bli bär framåt sommaren. Bladens undersida är filthårig, grå.

Se på bilderna ovan och till vänster. Där är riktigt mogna vildhallon. De skall vara så mogna att de lossnar från blombottnen. Då är aromen i bären bäst. Jag kommer ihåg för ett antal år sedan. Då var det ett stort hygge i närheten av bostaden. Jag kunde plocka flera liter fina hallon på en eftermiddag. Där var även ett par plantor som hade gula bär. Det var trevligt att använda de gula som dekoration på exempelvis tårtor. Smaken var inte lika aromrik som hos de röda.

IMG_8287-Hallon-1024-2.jpg

Det saftas i munnen när man ser den här bilden.

Databas 18 Växter 18

Tillbaka till:

Startsida 18 Resor Bloggen Databas 18 Veckans bild Äldre notiser Evas Hemslöjd

Utgivare: Ole Tryggeson

Kontaktuppgifter:

Tel: 0451-12479

e-post: evolt@telia.com

Alla bilder © Ole Tryggeson