Notiser 2020

                                                                                                                                                                        © Ole Tryggeson gäller för samtliga bilder på "Knipan".

Måndag den 13 januari.

Jag sitter hemma igen efter en veckolång resa till Teneriffa. Det var som vanligt lite strul inför vår vistelse  i Puerto de la Cruz. Vädret var behagligt utan sol men med lite regn. Det som saknades mest var kvällarna på balkongen med god mat och behaglig temperatur. I år blev det långkalsonger och varma tröjor som klädsel kvällstid. Dagarna ängnades åt inte alltför krävande vandringar. Kryckan fick användas mycket. Städernas arkitektur och vandringar längs kusten samt en Vingtur till Teides sluttningar och staden La Laguna.

Här kommer ett par bilder som smakprov. Det kommer säkert mer senare på annan plats.

IMG_2845-Graes-motljus-1024.jpgIMG_2822-Molnskog-1024.jpg

                              Vackert gräs i motljus, utkanten av Puerto de la Cruz.                                                               Molnskog med hänglavar i La Caldera.

   Ett par försök till humoristiska bilder.

IMG_2736-Turistinformation-1024-2.jpgIMG_2788-Klaettertraed-foer-fakirer-1-.jpg

    

                                            Turistinformation? Vi fick inte fram kartan i telefonen.                                                                  Klätterträd för fakirer.

IMG_2727-Groen-doerr-1024.jpg

Dörr som är vackert åldrad.

Lördag den 25 januari.

Ett par bilder som bara vill visa den långsträckta hösten. Det mesta av övriga fritiden ägnas åt bilderna från Teneriffa.

IMG_2721-Jungfrufallet-1024-.jpgIMG_3091-Groent-graes-23-januari-.jpgIMG_3095-Mossa-okaend-1024-.jpg

I bokskogarna ligger fjolårslöven som en brun matta över marken. På vissa ställen, framför allt på stenar och lågor, lyser det nästan fluorecerande av vackra gröna nyanser. Mossorna vilar inte när temperaturen ligger över noll grader. Då växer de till och de nya bladen ger den friskt gröna färgen. Bilden är tagen vid Jungfrufallet.

Jag passerade en gräsmatta häromdagen. Gräset lyste i motljuset och det hade växt så mycket att det var tid att ta fram klipparen. Det är något som jag inte kan minnas ha sett tidigare i januari. Gräsmattan finns på Läreda industriområde.

Den tredje bilden visar en slänt vid cykelbanan även detta på industriområdet på Läreda. Det blev en väldigt "varm" färgkombination med de gulgröna mossplantorna 

och de brunröda sporplantorna i mossans topp.

Här kommer ytterligare ett urval av bilder från Teneriffa.

IMG_2732-Ricin-1024-2.jpgIMG_2748-Kottepalm-1024-.jpgIMG_2776-Botan-Calliandra-1024.jpg

     Blommande ricin på ruderatmark.                                                    Ett bildskönt avsnitt i botaniska trädgården.                     Blommande kottepalm, Botaniska trädgården.

IMG_2802-La-Caldera-1024-.jpgIMG_2814-La-Caldera-molnskog-1024.jpgIMG_2831-La-Caldera-Kotte-.jpg

La Caldera - friluftsområdet för den bofasta befolkningen.

Uppe i molnskogen på ca 1000 m höjd trivs kanarietallen med de långa barren, 20-30 cm. Molndimman fastnar på barren och blir till droppar som faller till marken. Ett annat dominerande trädslag är trädljung som kan ses som en större släkting till vår klockljung. Trädens grenar draperas ofta av hänglavar som liknar våra skägglavar. Fast de är mycket större. Även lavarna mår väldigt gott av att vistas i molnens dimma mesta delen av dagen. Sista bilden visar en tallkotte beväxt med små skägglavar.

IMG_2847-Kuststigen-Vy-1024.jpgIMG_2857-Kuststigen-Sedum1024.jpgIMG_2852-Ruinen-1-.jpg

Kustvandring västerut.

Små byar i brant terräng, klättrande växter och den gamla fästningen. Tyvärr nedklottrad.

IMG_2865-Drakblodstraed-1024-.jpgIMG_2867-Aloe-stam-1024.jpgIMG_2871-Vy-1024.jpgIMG_2872-Euphorbia-1024.jpg

Drakblodsträd, hundraårsagave, fler fantastiska vyer och Euphorbier.

IMG_2974-Puerto-Hus-1024-.jpgIMG_2975-Puerto-La-Rochas-1024-.jpgIMG_2984-Puerto-Badstrand-1024-.jpg

Kustvandring österut.

Genom "Romanticas" slingrande branta gator, förbi "La Rochas" klippor i havet till den svarta sandens badstränder i Puerto.

IMG_2881-Tejde-1024-.jpgIMG_2897-Tejde-Eccium-1024.jpgIMG_2939-Raukar-lava-1024-.jpg

Bussresa till Teide.

Från havsnivå upp till ca 3000 m höjd. En resa som gick i serpentinslingor. Blåsten hindrade oss att komma de sista hundratalen meter upp till toppen. Istället för topptur åkte vi till en annan plats i den stora kalderan här uppe. Ett landskap med spännande formationer i aska, stelnad lava och basalt.

IMG_2914-Raukar-lava-1024-.jpgIMG_2926-Raukar-lava-1024-.jpgIMG_2934-Tejde-Raukar-1024.jpg

Till allra sist  några speciella minnen.

IMG_2878-Hotellrum-1024.jpg

Konstnärlig utsmyckning i hotellrummet.

IMG_2950-La-Laguna-Saluhall-1024-.jpgIMG_2963-Puerto-parkering-1024.JPG

                                              Läckerheter i saluhallen, La Laguna.                                                                           Compact parking.

IMG_3043-Puerto-1024-Opuntia-.jpgIMG_3047-Puerto-1024-Opuntia-.jpgIMG_3050-Puerto-1024-Taggar-.jpg

                               Tre vänner med taggarna utåt.

IMG_3087-Puerto-1024-Orotava-.jpgIMG_3088-Doerrar-Orotava-.jpgIMG_3089-Puerto-1024-Orotava-.jpg

Tre detaljer från Orotava.

Lördag den 25 januari.

IMG_9411-Haeger-.jpg

Nytt tomtkryss?

Vi har haft överflygande hägrar tidigare, men inte någon som satt sig för en stunds vila.

Efter lite närmare eftertanke var det kanske inte bara vila. Inom synhåll från hägerns sittplats finns en damm med guldfiskar. Är det kanske fisk till kvällsmat som hen är ute efter?

Söndag den 2 februari.

Vandring på Höjdarnas Höjdarled med Hässleholm Hovdala vandrarförening.

Det var 42 personer som gav sig ut på den 13 km långa slingan över Äspehöjden, vidare via Tormestorp upp på Göingeåsen. Sedan bar det utför till Nösdala och fram till Brönnestadsån. Ån följdes till Hammarmölledamm och via Broslätt tillbaka till utgångspunkten vid Hovdala porttorn. Göingeåsen bjöd på ett par branta partier, både uppför och utför. Det var riktiga pulshöjare. Höjdskillnaderna gjorde också att vi bjögs på några väldigt vackra vyer. De senaste månadernas myckna regnande gjorde att åarna var fyllda till brädden med på många ställen forsande vatten.

Här kommer ett par bilder:

IMG_3108-Vandring-20200202-.jpgIMG_3105-Vandrin-20200202-.jpgIMG_3107-Vandring-20200202-.jpg

Vy från Klinten i Tormestorp.

IMG_3109-Vandring-20200202-.jpgIMG_3110-Vandring-20200202-.jpgIMG_3113-Vandring-20200202-.jpg

IMG_3114-Vandring-20200202-.jpg

Trevarlav på en sten.

Måndag den 3 februari.

Tittade till dvärgserradellorna vid Kringelvägen i Hässleholm.

Nyfikenheten blev för stor och eftersom det inte varit någon temperaturmässig vinter så finns där friska plantor. Det hade jag sett. jag räknade eller försökte uppskatta antalet plantor mellan Trebackalånggatan och västerut till första övergångsstället. Jag tittade på båda sidor om vägen. Antalet plantor har nu reducerats till vad som mera kan betraktas som normak nivå. På vissa ställen där gräset inte återhämtat sig från torkan 2018 fanns tätt med fröplantor.  Även på vissa ställen med gräs fanns gott om små plantor, som kanske inte kommer att överleva på sikt. Det fanns gorr om små bladrosetter från andra arter, vilket medförde att man fick gå sakta fram vid räkninngen. Annars var det rotfibblans ofta rosetter som täckte stora ytor. Vid sammanräkningen fick jag antalet plantor till 1449. Jag kommer med intresse följa utvecklingen för arten på denna lokal.

IMG_3121-Rotfibbla-.jpgIMG_3120-Asp-.jpg

Det hade blivit så mörkt att dokumentation av dvärgserradella var meningslös. Här visas istället rotfibblans bladrosett och aspens vassa knopp.

Söndag den 14 februari.

Promenad på motionsslingan och genom "Dryporthygget".

Vi  tog en motrionstur på förmiddagen i väntan på att det utlovade ovädret skulle bryta loss. Det var tydlifen många som tänkte som vi för mötena på slingan var många. Ute på hygget höll ett antal personer på att klippa björkrid. Kommunen är generös och låter alla klippa till husbehov och även för försäljning. Där var ett par bilar som lastade stora knippen ris och det måste vara till försäljning någonstans. Det är ju populärt att ta in ris till påsk. Där var även blåbärsris för dem som är allergiker. Även tidigare år har det varit risskörd. Då har slyet brutits på 1-2 m höjd för att toppen skall komma i klipphöjd. Det ser bättre ut i år när slyet kapas vid marken och sedan rensas på kvistar. På tal om att se fult ut. Man kör numera med slaghacka och kapar buskar samt grenar som är på något sätt ivägen. Det ser fult ut. Det har ju avverkats granskog på många ställen. Det är för att granbarkorren angripit många av träden. Hoppas att åtgärderna får avsedd verkan.

Det utlovade ovädret slog till med full kraft framåt eftermiddagen/kvällen. Då var det skönt att sitta i skrivarlyan.

IMG_4697-Dryport-paaskris-.jpg

IMG_4698-Dryport-paaskris-.jpg

Tisdag den 16 februari.

Plankton från Finjasjön.

Jag  har en längre tid varit nyfiken på vad det är för planktonalger som lever i sjön nu när ljuset är sparsamt och temperaturen håller sig på kring 4 grader C. Jag antar att vattnet håller samma temperatur överallt. Där är ingen skiktning och en cirkulation där näringsrikare bottenvatten blandas med mindere näringsrikt ytvatten. Vid rådande temperaturer sker ingen större planktontillväxt, för ljus och temperatur ligger på låg nivå. Då hjälper det inte att där finns gott om näring i ytvattnet.

Dagens håvning skedde i Almaån, vid parkeringen till "Slingra dig". Det är ju omöjligt, på grund av det höga vattenståndet, att komma till vid Tormestorps båthamn. Där jag brukar håva. Där var inte så särskilt mycket plankton i vattnet, men vid en närmre titt sågs en del kräftdjur. Så om man skulle skämta till det så är det en utspädd kräftsoppa som lämnar sjön. Här kommer några bilder:

IMG_3129-Finjasjoen-oeversvaemmad-1920-.jpgIMG_3130-Finjasjoen-oeversvaemmad-1920-.jpg

Finjasjön är visserligen översvämmad, men det har varit mycket värre. En anledning till att sjön inte stiger mer är att det finns ingen tjäle i marken

som hindrar vattnet att sjunka undan. det är heller inte något snötäcke som smälter.

IMG_3135-Plankton-1920.jpgIMG_3146-Plankton-1024.jpgIMG_3154-Plankton-1024-.jpg

Några djur i planktonprovet.

IMG_3136-Microcystis-1920.jpgIMG_3137-Anabaena-spiroides-1920.jpg

Till vänster cyanobakterien Microcystis och till höger kan det vara en annan cyanobakterie, Anabaena.

IMG_3141-Fragillaria-Kiselalg-1920.jpgIMG_3143-Plankton-1920.jpgIMG_3158-Plankton-1024-.jpg

        Här är det kiselalger Till vänster Fritillaria. De i mitten och till höger har jag inget säkert namn på.

Kiselalgerna brukar vara de planktonalger som först på året sätter igång massförökning.

IMG_3139-Staurastrum-1920.jpgIMG_3157-Pediastrum-1024.jpgIMG_3149-Euglena-1024.jpg

Här är två grönalger Staurastrum till vänster och Pediastrum i mitten. Den gröna organismen till höger misstänker jag vara ett ögondjur, Euglenia.

Det var mycket rörelse i vattnet vilket i vissa fall givit oskärpa hos bilderna.

En av ganska få soliga dagar fick jag till en lägesrapport från trädgårdens blommor.

IMG_6929-Vaariris-1024-.JPGIMG_6931-Vintergaeck-1024-_edited-1.jpgIMG_6933-Snoedroppe-1024_edited-1.jpg

  Våririsen blommade rikligt i år. Lökarna har nu delat sig så mycket att det kanske kan behövas en delning av klungorna.

Vintergäcken däremot blommar inte alls så rikligt som tidigare, Det är svårt att veta varför. De blommade över utan att man lade särskilt märke till dem.

Snödropparna sprider sig och dyker upp på nya ställen i trädgården.

IMG_6935-Krokus-1024.JPGIMG_6930-Krokus-1024-.JPGIMG_6940-Krokus-1024-.JPG

  De gula krokusen har stått i en klunga minst 25 år. De kommer villigt upp i samlad tropp och blir inte uppätna av några skadegörare.

Den gulbruna krokusen ärden som blommar tidigast. I år har det inte varit någon snö. Annars brukar det vara den som först sticker upp genom snötäcket.

Den blå krokusen har blivit flertalig i en rabatt. Förr blev den ofta uppäten innan den kommit i blom.

Vecka 10  1 - 8 mars.

Skidsemester  i Sjusjön, Norge.

Tillsammans med  Emma, Oskar, flickorna och Leif hyrde vi en stuga i snösäkra Sjusjön strax öster om Lillehammer. Under resan upp var vi spända på om där fanns någon snö. Staden Hamar passerades och där var minimalt av den vita varan. När E6 lämnades och vi tog höjd så mötte vi snön. Det blev mer och mer. Uppe vid stugan på drygt 700 m höjd var vi klara på att det fanns snö så det blev över. Snövallarna vid vägarna i stugbyn nådde mestadels över 1,5 m.

De första dagarna av vistelsen var det mulet och på onsdagen kom en riktig snöstorm som spädde på snötäcket med ca 50 cm. En norrman som jag pratade med berättade att Sjusjön är ett sk. snöhål där snön kommer tidigt och smälter sent. Resten av veckan var det solsken hela tiden. Dagstemperaturen höll sig på behagliga -5 till +2 grader.

För mig och Eva blev det längdåkning på några av de 35 milen spår, medan de andra varvade med åkning i backe. Från stugan hade vi en stigning på 100-150 m men väl uppe på kalfjället var där långa spår utan branta backar. Det är sådant som vi gillar - skåningar som vi är. Vyerna framför allt i klart väder var helt bedårande.

IMG_4731-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4741-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4742-Sjusjoen-1024--2.jpgIMG_4744-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4752-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4751-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4757-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4762-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4763-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4764-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4766-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4777-Sjusjoen-1024-.jpg

Vid varje delning eller korsning fanns en karta så det var lätt att veta vägen hem.

IMG_4778-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4779-Sjusjoen-1024-.jpg

Se hur dimman ligger  i den lilla sänkan.

IMG_4781-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4782-Sjusjoen-1024-.jpg

IMG_4784-Sjusjoen-1024-.jpgIMG_4780-Sjusjoen-1024-.jpg

Onsdag den 11 mars.

Hemma igen efter en härlig vecka i det norska vinterlandskapet. Min nyfikenhet kittlades efter alla rapporter om översvämningen av Finjasjön. Cykeln som stått obrukad ett par veckor behövde nog luftas. En motionstur, som på vissa ställen var ansträngande i den rådande hårda vinden, gav frisk luft i lungorna. Våren var här, det har den förresten varit länge, gräset spirar och de första vårblommorna har kommit fram. Jag stannade till vid Björkviken och tog ett par bilder med mobilkameran. Helt osökt kom jag att tänka på en vårdikt.

   

 Vårvindar friska, leka och viska

Lunderna kring likt älskande par.

Strömmarna ila, finner ej vila

förrän i havet störtvågen far.

20200311-Bjoerkviken-3.jpg

Stormen "Laura" drog fram över Skåne under natten till torsdag. Många träd fälldes och ett flertal andra stormskador sågs kring olika typer av byggnader. Positivt för översvämningsläget är att värme, blåst och frånvaro av nederbörd påskyndar uttorkningen av den genomblöta naturen.

Sedan är det nog så att bara för att det är mycket fukt vid ytan så kan det fortfarande vara vattenbrist i de djupare liggande grundvattenreservoarerna. Det kan ta flera år av hög nederbörd höst, vinter och vår för att fylla på förråden.

Denna blogg är för mig en "kista" där jag lägger sådant som jag vill minnas och plocka fram vid senare tillfälle. De senaste veckorna har nyhetsflödet dominerats av Coronavirusets framfart i olika delar av världen samt hur man på bästa sätt skall kunna lindra skadeverkningarna dels på människors hälsa men även de politiska och ekonomiska effekterna av pandemin.

Covid -19 är ett av flera Coronavirus. Det är ett virus som inte förr smittat människan. Detta betyder att vi har ingen immunitet mot viruset. Som tur är så får drabbade i allmänhet ganska lindriga symtom av förkylningstyp, men det är alltså många som kommer att drabbas, kanske under en kort tid. Detta kan belasta sjukvård samt många andra funktioner i samhället. I några länder har epidemin slagit hårdare än på andra håll. Kina är ett  sådant land. Det är för övrrigt där som epidemin upptäcktes. Övriga hårt drabbade länder är Sydkorea, Iran och Italien. Från dessa smittkärnor har sedan människor utan vetskap spridit smittan ut över världen. Det är nämligen så att den infektion som den smittade får är av lindrig art. Människor som riskerar infektion av allvarligare art är gamla (över 80 år) med underliggande sjukdom av olika slag t.ex. luftvägssjukdom.

Nu görs allt för att hindra en snabb spridning av smittan. Olika länder går till väga på olika sätt beroende på hur stor del av befolkningen som är smittad. Flertalet av oss kommer att smittas någon gång för vi har ingen motståndskraft, men det behöver ju inte bli samtidigt. Framöver kan man kanske ta fram ett vaccin som kan ge skydd. Det är inte heller helt säkert att den som en gång haft sjukdomen har ett 100% igt skydd.

Nu arbetar olika länder på olika sätt och det åtgärderna går ut på är att vi skall träffa så få människor som möjligt för att hindra spridning av virus från människa till människa. Virusinfektionen dör ut efter ca 2 veckor och därefter skall, om jag uppfattat det rätt, den smittade inte avge några viruspartiklar. Nu får vi vänja oss vid att sluta resa, åtminstone utomlands, inte samlas i stora folksamlingar m.m. Nyhetsrapporteringen i radio och TV består för närvarande till största delen av nyheter om virussmittan.

Jag skriver inte mer om detta nu, men vill ni veta mer om pandemier så sök på internet.

Lördag den 14 mars.

Cykelutflykt till Snärjet i Lommarp.

Jag skulle egentligen varit på träff med Biofoto, men träffen blev inställd  p.g.a. Corona.

Det var högtrycksväder. Termometern visade -7 grader på morgonen, men solen sken. Det var cykelväder och målet denna morgon var Snärjet i Lommarp. Ett givet mål vid denna tid på året. Ett par besök är ett måste. Väl klädda cyklade vi och framme vid skogen möttes vi av blåsippor, de flesta väntade med att visa kalkbladens rätta sida. Det var ju säkert minusgrader. Herr skogsbingel, jag tror att det var han, hade rest sig och stod raklång. Lungörterna blommade, men väntade ett tag med sträckningen. Vid källan grönskade det som vanligt. Det 8 gradiga vattnet ser till att marken inte blir alltför kall så här vid växtsäsongens början. Här hade nässlorna kommit upp, gullpudran blommade, en gulsippa var på gång att öppna sin gula blomma och vitsippor sågs lyfta blomman mot trädens kronor. En bit ner i sluttningen hade vätterosen kommit igång med sin blomning med hjälp av stulen näring. Här och var sågs ganska smala mörkgröna blad från någon enhjärtbladig växt. Efter en närmre titt sågs vispstarrens knoppar på väg upp mot ljus och eventuella pollinatörer. Dagens behållning var emellertid Scharlakansvårskålens djupt röda skålar, så här sent på året på väg att avsluta sin uppgift för spridningen av sporer. De var väldigt vackra och eftersom en hel del almar fått kapitulera för almsjukan, så finns det gott om ställen för vårskålen att hitta rätt livsmiljö. Idag hittade vi förutom det vanliga stället tre nya växtplatser, alla rapporterade till artportalen.

IMG_3172-Snaerjet-1920-.jpgIMG_3174-Snaerjet-1920-Blaasippa-.jpgIMG_3175-Snaerjet-1920-Blaasippa-.jpg

    Skogsbingel.                                                  Blåsippor som lapar sol.                                               Blåsippor som ännu inte fått ta del av solens värmande strålar.

IMG_3179-Snaerjet-1920-Vispstarr-.jpgIMG_3194-Snaerjet-1920-Lungoert-.jpgIMG_3201-Vaarloek-.JPG

   Vispstarr.                                                                         Lungört.                                                                      Vårlök vid cykelparkeringen.

IMG_3184-Snaerjet-1920-Haalnunneoert-.jpgIMG_3192-Snaerjet-1920-Vaarskaaaetteros-.jpgIMG_3188-Snaerjet-1920-Gullpudra-naessla.jpg

   Hålnunneört.                                                                            Vätteros.                                                                                     Gullpudra och brännässla.

IMG_3186-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp.jpgIMG_3182-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp-.jpgIMG_3183-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp.jpg

Dagens huvudattraktion: Scharlakansvårskål.

IMG_3196-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp.jpgIMG_3197-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp.jpgIMG_3199-Snaerjet-1920-Vaarskaalsvamp.jpg

Torsdag den 19 mars.

Vackert väder men kyligt i luften. Förmiddagens vind avtog efterhand. Lunch, fruktpaus och middag i uterummet. Kanske även kvällskaffe? På eEftermiddagen tittade vi på natur och provade mobilfotografdering.

Blåsippsbacken vid Sandåkra var till vissa delar klädd med blå blommor. Mina besök på lokalen har inte varit årliga, så jag kan inte säga så mycket om blomsterprakten. I år var det emellertid mycket vackert med tätt stående blommande plantor. Här och var kom det en klon med vitsippor, de flesta i knopp men en hel del blommande. Vitsippans mer krävande släkting, gulsippan, hade knoppar som ville vila ytterligare några dagar, men snart lyser det gult också i backen.

Obs! Om du vill göra ett besök på platsen så se upp för taggtråden som ligger på norra sluttningen.

20200319_-Blaasippsbacken-sandaakra1024-2.jpg20200319_-Blaasippoa-1024).jpg

20200319_-Blaasippa-1024).jpg20200319_-Blaasippa-2-1024).jpg

Blåsippor på blåsippebacken vid Sandåkra.

Vid Gulastorp brukar vi titta på pestskråp där man viker av på Åsvägen. I år fann vi inga plantor på södersidan. Antingen har de ätits upp av något djur eller bekämpats på något sätt. Där fanns några plantor norr om vägen, några i full blom. Det är ju så att om man tar en närmre titt på blommorna så slås man av den skönhet som de uppvisar. Pestskråpet skyltar inte direkt med vackra färger.

20200319_-Pestskraap-1024.jpg20200319_-Pestskraap-2-1024.jpg20200319_-Pestskraap-3-1024.jpg

Pestskråpet är ingen skönhet sedd på håll. Böjer man sig däremot så att man kommer nära visar sig en bukett liljelika blommor i varje korg.

Tredje stoppet för  eftermiddagen var Galgbackenområdet. Stackmyrorna hade full fart där stacken var solbelyst. Jag kan tänka att det var storstädning och reparation av den kalla årstidens skador. Vitsipporna var här i full blom och kom man  in mot skogen så blommade vårfrylet. Jag har sett bilder på backsippor nästan i blom på facebooksidor. Det var med stor nyfikenhet vi gick in till backsippornas plats på Linnéängen. Där fanns inget att se ännu, men de kommer säkert lite senare. Fågelkonserten var i full gång även på eftermiddagen med bofinkar och gärdssmyg hållande i taktpinnen. Hur var det med blåsipporna? Det var mycket nedfallet trä, så framkomligheten var ytterst begränsad. Några blåsippsblommor syntes inte, däremot fann vi en del av fjolårets blad. På vägen tillbaka stannade vi till vid alkärret. Där pågick en av årets första repetitioner. Stämmorna var inte rena. Det var inte många som hittat tempot. Men det blir väl inte premiär förrän i slutet av nästa vecka när den riktiga vårvärmen infunnit sig. Ni förstår väl att det är grodleken det gäller.

20200319_-Vitsippa-1024.jpg

1401-Stackmyra-1024-3.jpg5142-Stackmyra1024-.jpg

Vitsippor och stackmyror på Galgbacken.

Dagens sista stopp var att hälsa på blåsipporna vid Ljungdala motionsslinga. På något sätt så har den stora landisen för 10 tusen år sedan släppt av lite kalkhaltig morän på ett begränsat område. Just där växer ett par mer krävande växter. Den ena är den ganska obetydliga vispstarren och den andra är blåsippan. Tre blommor på två plantor fann vi vid besöket.

Hur var det nu med mobilfototestet?

En lätt mobiltelefon i handerna på en darrig "gubbe" är ingen lyckad kombination. Även om pixlarnna finns där så är det alldeles för svårt att hantera både telefon och reglage. Tummen ner för tillfället.

Söndag den 22 mars.

Besök på några platser kring Hovdala slott.

Tyvärr blev det inte den vandring som var tilltänkt. Höft och rygg ville inte vara med om detta. Det fick bli en lightvariant med krycka. Vädret var annars alldeles perfekt att vandra i. För oss blev det istället några "strandhugg" här och där. Först får jag säga att den största överraskningen nere på fältet var alla de människor som var ute och gick, promenerade eller vandrade. Man hörde röster överallt. Minnen från vandringar i italienska Dolomiterna kom upp till ytan. Där var det också många ute på vandringslederna.

Vi började vid Dallerödshöjden. Det är speciellt att gå i den kuperade terrängen när de högstammiga träden saknar löv. Ljuset flödar ner till marken och sikten åt sidorna sträcker sig 100 m eller mer. Man ser bergsbranterna som ofta är täckta av mossor. Vid denna tiden på året har mossorna växt till och lyser intensivt grönt. Man kunde på ställen som ligger lite mer vindskyddat se trädstammar och grenar med rik lavpåväxt. Lavarnas skönhet kommer till sin rätt på ett annat sätt när inte grönskan dominerar.

IMG_3234-Hovdala-vandring-Ek-1024.jpgIMG_3235-Hovdala-vandring-Brant-1024.jpgIMG_3238-Hovdala-vandring-Hoejdarleden-1024.jpg

Höjdarnas höjdarled vid Dallerödshöjden.

IMG_3239-Hovdala-vandring-leden-1024.jpgIMG_3240-Hovdala-vandring-Lavar-1024.jpgIMG_3243-Hovdala-vandring-Gamla-vaegen-1024.jpg

Vi hade inte sett de omskrivna vindskydden med utsikt ut över Finjasjön, Hovdalafältet och Äspehöjden. De ligger fint och skyddat men ändå med vidunderlig utsikt. Särskilt vackert blir där vid solens uppgång och nedgång. Kan undra om det är några som hyr övernattning där nu? Byggnaderna flyter väl in i omgivningen och de är vackra med de obarkade björkstammarna vars näver ger ett spännande mönster. Men hur ser där ut om ett eller två år? Beständigheten kan ifrågasättas då nävern redan börjat släppa mot veden. När man då stod där på höjden hördes röster från fältet. Här kom en grupp och där kom en annan. En tredje var på väg mot oss. Vi var nöjda med det vi såg men .......Blir intresset så stort att projektet kan på något sätt betala sig?

IMG_3247-Hovdala-vindskydd-1024.jpgIMG_3250-Hovdala-vindskydd-1024.jpgIMG_3253-Hovdala-vindskydd-1024.jpg

På väg till Hammarmölle damm såg vi att det hade skogats ner mot slottet. En liten tur bort till sluttningen väster om Broslätt bekräftade att björksly som tidigare skymt sikten ner mot slotten och Broslätt hade röjts bort. Vilken fin fikaplats där finns nu!

Sist parkerades bilen vid biblioteksruinen och vi traskade runt Hammarmölle damm. Än en gång. Antalet vandrare, med eller utan hund, har inte setts sedan vandringsfestivalen.

IMG_3255-Hovdala-vandringSlottet-1024.jpgIMG_3256-Hovdala-vandring-Slottet-1024.jpgIMG_3257-Hovdala-vandring-Slottet-1024.jpg

IMG_3259-Hovdala-vandring-Hammarmoelle-damm1024.jpgIMG_3260-Hovdala-vandring-Hammarmoelle-damm-1024.jpg

Stigen söder om Hammarmölle damm går på snedden.

Fortsättning den 22 mars.

Att vara ute i kyligt väder kräver en del energi och då vill man äta något riktigt gott när man kommer hem. Dagens mättande måltid bestod av Oskars pizza och lättöl för att återställa vätskebalansen. Fyllningen på pizzan bestär av: 

En mycket god pizzadeg, musslor, räkor, avocado, sparris, svamp, mozzarella, oregano och tomatsås. Denna pizza är så god att man gärna vill äta mer än vad magen tål.

IMG_3263-Pizza-1024-.jpg

Solskensbilder under v 13.

Tisdag den 24 mars cyklade jag ut till hjorthägnet i Lommarp. Jag hade under veckan sett bilder på backsippor från östkusten. Här inåt land var det emellertid mycket sparsamt med växtlighet ännu. Ett par backsippor hade vågat sticka upp sina lurviga huvuden. Det som blommade var nagelört och vårarv.

IMG_3265-Backsippa-1024-.jpgIMG_3266-Backsippa-1024-.jpg

  Lördag den 28 mars. Ännu en cykeltur österut målet var förutom att njuta av vackert väder, att ta en titt på vårlökarna vid Gumlösa kyrka. Förutom vanlig vårlök och ängsvårlök så fanns en smalbladig steril art som jag inte vågade artbestämma. I gräsmattan fanns lite annat också.

IMG_3269-vaarloek-1024-.jpgIMG_3270-vaarloek-1024-.jpgIMG_3276-Aengsvaarloek-1024-.jpg

Här kommer först ett fång vanliga vårlökar med plattade "basalblad" sedan kommer två bilder på ängsvårlök vars basalblad är rännformade ända till spetsen.

IMG_3271-Tusenskoena-1024-.jpg

Tusenskönorna lyste ikapp med solen denna dag.

IMG_3267-Nageloert-1024-.jpgIMG_6942-Nageloert-1024-.jpg

Den lilla nagelörten fick posera för en makrobild.

Söndag den 29 mars. När jag tittade ut vid tretiden på natten så var det vitt på marken. Stora snöflingor kastades omkring i den ganska kraftiga blåsten. Det kom inte som en överraskning, men ändå. När jag sedan kom upp på morgonen täckte ett tunt snötäcke gräsmattan. Jag tog ett par bilder i trädgården.

IMG_3281-Paasklilja-1024-.jpgIMG_3282-Paasklilja-1024-.jpgIMG_3283-Paasklilja-1024-.jpg

IMG_3285-Stor-vaarstjaerna-1024-.jpgIMG_3278-Stor-vaarstjaerna-1024-.jpg

Stor vårstjärna.

Lite nostalgi.

IMG_3287-Pussel1024-.jpgIMG_3288-Pussel-1024.jpg

Ett pussel i trä från gamla tider.

50 bitar . Kanske handsågat.

Tisdag den 31 mars.

Dagens cykeltur gick till Finjasjön vid Mölleröd och till Vankiva kyrkogård.

Termometern visade -8 grader på morgonen, men med solens hjälp hade temperaturen kommit upp på -3 grader när jag cyklade ut. Trots kylan så var det skönt att cykla till Mölleröd. Vid kungsgården tittade jag på några växter innan jag trampade den sista biten ner till parkeringen ut till Slingra dig. Där var det stopp om man inte var försedd med höga stövlar. Jag skulle ju bara håva plankton från bron och det skulle gå bra...... om jag kom ihåg att ta med mig burkar för vattnet? Burkarna fanns hemma. Det var bara att hoppa på cykeln och köra till Vankiva. Där tittade jag efter ängsvårlök. Där fanns fyra tuvor som alla var sterila. Inte en blomknopp syntes.

Det hade börjat blåsa och jag frös nu om fötter och händer. Det var bara att sätta fart hemåt. Hemma bytte jag transportmedel och tog bilen tillbaka till Finjasjön. Håvningen gav ett prov som såg lovande ut, men när vattnet kom i mikroskopet så visade det sig att den mesta grumligheten bestod av döda växtdelar.

Här kommer ett par bilder. Artbestämning, i de fall jag klarar den, kommer senare.

IMG_3289-Finjasjoen-1024-.jpgIMG_3291-Finjasjoen-1024-.jpg

Nu har jag med hjälp av en tysk sida försökt sätta namn på alger och bakterier.

IMG_3293-Plankton-200331-1024-.jpgIMG_3294-Plankton-200331-1024-.jpgIMG_3298-Plankton-200331-1024-.jpg

                    Dinobryon sp.                                                                Okänd kiselalg.                                                        Melosira sp. En mycket vanlig kiselalg.

IMG_3297-Plankton-200331-1024-.jpgIMG_3299-Plankton-200331-1024-.jpgIMG_3300-Plankton-200331-1024-.jpg

 Okänd. Det är ingen mera känd viruspartikel.                  Synura sp. Guldalg i yster dans.                                 Pediastrum sp. Grönalg. Ofta vanligt förekommande.

IMG_3301-Plankton-200331-1024-.jpgIMG_3303-Plankton-200331-1024-.jpgIMG_3310-Plankton-200331-1024-.jpg

Kiselalgerna Melosira sp. och cyklotella.                       Anabaena. Cyanobakterie som kan vara mycket vanlig.      Kiselalgen Synedra sp.och guldalgen Uroglena sp.

IMG_3304-Plankton-200331-1024-.jpgIMG_3307-Plankton-200331-1024-.jpg

                           Här är det mesta cyanobakterien Aphanizomenon  Kiselalgen nere till höger är en Asterionella.

IMG_3309-Plankton-200331-Uroglena-volvox-Guldalg-1024.jpg

Sist kommer den vackra guldalgen Uroglena volvox.

Onsdag den 1 april.

Stannade till I Rövarekulans naturreservat på väg hem från Malmö,

Det var blåsigt och regnskurarna kom tätt på väg norrut från Malmö. Nere i Braåns dalgång var det emellertid uppehåll och vinden kunde inte pressa sig ner i dalgången. Här kommer några bilder:

IMG_3319-Roevarkulan-1024-_edited-2.jpg

Skifferväggen vid parkeringen.

IMG_3323-Roevarkulan-1024-Vitskraap-.jpgIMG_3324-Roevarekulan-1024-Vitskraap-.jpg

Vitskråpet nu överblommat.

IMG_3333-Roevarkulan-1024-Ramsoek-.jpgIMG_3340-Roevarkulan-1024-Ramsloek-.jpg

Ramslöken, kockarnas favorit.

IMG_3329-Roevarkulan-1024-Skugglosta-.jpgIMG_3331-Roevarkulan-1024-Skugglosta-.jpg

Gräs. Kan det vara skugglosta?

IMG_3330-Roevarkulan-1024-Vitsippa-.jpgIMG_3337-Roevarkulan-1024-Graesand-.jpgIMG_3343-Roevarkulan-1024-Bokollon-.jpg

                             Vi vill ha solsken.                                                                                                                                                  Håll mig! Släpp inte taget! Ollonen kvar på boken.

IMG_3338-Roevarkulan-1024-Alm-.jpgIMG_3339-Roevarkulan-1024-Alm-.jpgIMG_3346-Roevarkulan-1024-Armband-.jpg

            De döda almarna ger många tillfällen til fotomotiv.            Ett smycke.                                                                                        och ytterligare ett.

IMG_3345-Roevarkulan-1024-Bokskog-.jpg

Så sprack molnen upp och de värmande stålarna kom ner till marknivå.

Fundering i gryningstid.

Jag vaknar ofta tidigt, före soluppgången och då.... när solens första röda strålar träffar björkstammarna utanför sovrumsfönstret. Då uppstår en sådan blandning av ljus och färg som de flesta konstnärer vill få ner i sina verk. Det är bara en kort stund man kan "live" få njuta av konstverken sedan antar det färg och ljus som är något helt annat.

IMG_2343-Morgonsol-800-2.jpgIMG_3354.jpgIMG_3355-2.jpg

När man kommer fram mot lunchtid ger solstrålarna en helt annan färg på björkstammarna. Jag tycker att nävern är vitare på stammarna i år. Det är jämfört med vad jag kommer ihåg från tidigare. Jag räknar med att det är en synvilla, men tills vidare får jag tycka så.

Lördag den 4 april.

Motionsrunda på cykel.

Det var solsken från en klar blå himmel när vi vaknade. Planen för dagen var att ta en motionsrunda på förmiddagen, äta lunch i uterummet, pyssel och vila på eftermiddagen, middag vid kvart i sex och sedan TV-kväll med frågesport, rapport och Poirot. Vädret såg lovande ut, så vi bestämde oss för "Bjärnumsrundan" ifall det skulle blåsa upp. Där läar skogen om blåsten blir för frisk.

Det var inte ett moln på himlen när vi cyklade ut, men en frisk och kall vind blåste mot oss. Vi var väl klädda så kylan gjorde inte så mycket. Vi stannade till vid Vankiva kyrka och tittade på ängsvårlöken som i år saknar blommor och ser ut att föra en tynande tillvaro. Efter Vankiva kommer ett par långa motlut som gör att om man inte är varm innan, så blir man det där. Ett par byar med kornsnö hjälpte till att kyla av oss. Vinden var inte så störande i skogen så det gick lätt upp till Bjärnum. Efter Bjärnum var det först utför i medvind och sedan den sega backen upp till Högahult. Vinden hjälpte till här. Vid Gammalstorp hade vi valet om Ballingslöv i medvind eller Vankiva på ny asfalt. Det blev den trevliga vägen mot Ballingslöv. Det är en ganska smal väg med låg trafikintesitet. Den svänger hit och dit, upp och ner i knixiga backar. En del fina hus längs vägen och ibland vilt (tranor) att titta på. Från Ballingslöv var vi lagom uppvärmda så det blev god fart de sista kilometrarna hem. Sammanfattningsvis kan man kalla förmiddagens motionstur en för mig aningen jobbig tur i aprilväder.

De 41 kilometrarna avverkades på 2 timmar och någon minut och vi kände oss nöjda med dagens motion.

Söndag den 5 april.

En tur mot Simrishamnstrakten.

Det var utlovat solsken och stigande temperatur och såhär i efterhand kan konstateras att löftet hölls med råge. Planen för dagen var att besöka 3-4 naturområden som inte hörde till de mest bekanta. På Stens huvud kryllar det av folk nu i dessa Coronatider. "Man kan kanske riskera att bli smittad"?

Första stoppet var vid Stränte mölla och Forse mölla - ett område bestående av skog (främst bok) kuperat och genomflutet av en bäck. Det är ett ställe som vi vid vårt förra besök sade: "Hit måste vi igen". Förra gången var det försommar med en varierad flora och ett rikt insektsliv. Denna gången var det vitsippsvår i skogen. De blommande växterna var inte så många, men vad vackert ändå. En ömmande höft hindrade framfarten i backarna, men det blev en runda i makligt tempo och lite fotograferande.

IMG_3357-Straente-moella-vitsippa-.jpg

IMG_3359-Straente-moella-vitsippa-.jpgIMG_3356-Straente-moella-vitsippa-.jpg

Vitsippor vid Stränte mölla.

IMG_3375-Straente-moella-vitsippa-.jpg

IMG_3362-Straente-moella-vitsippa-.jpgIMG_3361-Straente-moella-vitsippa-.jpg

IMG_3363-Straente-moella-viloplats-.jpgIMG_3364-Straente-moella-.jpg

                                  Här behövs ingen bordsduk!                             Forsmöllan tittar fram mellan bokarna.

IMG_3371-Straente-moella-Vattenfall-.jpgIMG_3372-Straente-moella-vattenfall-.jpg

IMG_6949-Straente-moella-Roedplister-.jpgIMG_6950-Straente-moella-Nageloert-.jpgIMG_6946-Straente-moella-murgroensveronika-.jpg

                                  Några grönsaker i macroformat: Rödplister, Nagelört, Murgrönsveronika samt två okända mossor på en stenmur.

IMG_6951-Straente-moella-Mossa-.jpgIMG_6955-Straente-moella-Mossa-.jpg

Det var ganska många besökare som vandrade omkring där. Flertalet var barnfamiljer.

Nästa ställe var Bäckhalladalen. Här hade växtligheten inte kommit igång för året. Där fanns emellertid ett skönt ställe i någorlunda lä där vår enkla men välsmakande lunch avnjöts. Sedan tog vi oss runt på ett par stigar. En trevlig observation var en majbagge som kröp fram i vegetationen. Är det så att den blir lika talrik i år som den var förra året? Ett träd av ovanligare slag var en järnek 4-5 m hög.

IMG_3379-Straente-moella-majbagge-.jpg

Det sista stoppet blev naturreservatet Impan väster om Simrishamn. Det var inte helt enkelt att hitta dit, men med hjälp av Google kom vi fram till en väldigt trevlig betesmark. Det blev till att ta sig fram med kryckans hjälp. Det gick bra. Där fanns en hel del botaniskt att titta på och så var ju landskapet så skånskt - platt men ändå nivåskillnader. Jordbruksslandskap, träd/buskdungar och byar med väderkvarn och kyrkor. Berggrunden av prekambrisk sandsten gick i dagen på flera ställen. En förkastning utgjordes av ett stup på 10-15 m. Växter som fotograferades var bland annat Backsippa och Ängsvårlök.

IMG_3390-Impan-vy-.jpg

Den torra betesmarken..

IMG_3384-Impan-backsippa-.jpg

Sandsten.

IMG_3384-Impan-backsippa--2.jpgIMG_3388-Impan-Sandkrassing-.jpgIMG_6957-Impan-aengsvaarloek-.jpg

                       Backsippor.                                                                Sandkrassing.                                                           Ängsvårlök.

IMG_6964-Impan-Hagtorn-.jpgIMG_6960-Impan-Vaararv--2.jpg

                                Om en vecka eller två har kanske hagtornet slagit ut sina vita blommor.                  Från stort till smått. Här en 1 cm hög vårarv.

IMG_3391-Impan-Skaanemotiv-.jpg

Några ingredienser i det skånska landskapet (från en utsiktspunkt  i Impan.

IMG_3392-Impan-Skaanemotiv.jpg

IMG_3393-Impan-Skaanemotiv.jpg

                               Tisdag den 7 april.                                                 Onsdag den 8 april.

I kväll var det extra festligt till kvällskaffet. En minitårta för två stod på bordet garnerad med luktvioler och videpinnar (Salta pinnar, choklad och sockerbitar).

IMG_3406-Bakelse.2--3.jpgIMG_3402-Bakelse-1024-.jpg

                    Inte riktigt lika vacker , men minst lika god!
                                           Violerna var kanderade idag.

Söndag den 12 april.

Sammanfattning av några härliga vårdagar.

Idag är det söndag och jag sitter inne och skriver lite om ett och annat. Ute skiner solen från en lätt slöjad himmel. Den sydvästliga vinden är frisk, men inte vass. Dagens motion klarades av tidigare på dagen. Hustrun hade komponerat en trevlig cykelrunda på ca tre mil. Nästan enbart på  slingrande lågt trafikerade vägar. Vi var förresten ute före högmässotid så bilarna var väldigt få. Vad sägs om rundan Hässleholm - Stoby - Grantinge - Aska - Ballingslöv - Vankiva - Hässleholm.

I eftermiddag ägnar vi oss åt diverse pyssel och rekreation.

Lördag den 11 april, påskafton.

Vi hade bestämt att träffas på ett ställe i södra Kronoberg. Det blev Åsnens nationalpark vid Sunnabron som mötesplats. Vi startade på en av de markerade slingorna. Solen sken från en klar blå himmel och temperaturen klättrade efter hand upp till mycket behagliga värden. Vi hade ju haft en bra bit att köra så vid första rastplatsen ville barnen ha något att äta och dricka. Detta passade även oss andra så vi packade upp som man gör nu i dessa coronatider, var sitt bord till familjerna. Det smakade gott!

Sedan gick vi vidare i den högstammiga bokskogen. Där fanns ett och annat att se på och så blev farmor rastad av Nils. Framme vid utgångspunkten satt vi och fikade. Det fanns ju mer kaffe i termosarna, saffranskakan var inte uppäten och det fanns gott om godis i påskägget. Sedan körde vi åt varsitt håll. Vi körde söderut via Urshult, Lönsboda, Broby och hem.

Dagen avslutades först med påskbord: Ägg, sill, lax och "en lille en" och sedan lite TV-underhållning till kaffet.

IMG_2547-Aasnen-1024-.jpgIMG_2550-Aasnen-1024-.jpgIMG_2553-Aasnen-1024-.jpg

IMG_2553-Aasnen-1024--2.jpgIMG_2558-Aasnen-1024-.jpg

IMG_2559-Aasnen-1024-.jpgIMG_2556-Aasnen-1024-.jpgIMG_2560-Aasnen-1024-.jpg

Fredag den10 april, Långfredag.

På fredagen påbörjades det riktiga påskfirandet med tillagning av lammsteken. Den bands upp och kryddades innan den placerades i lergrytan och där fick den vara ifred i ett par timmar. Vi åt middag ganska tidigt. Det nystekta lammköttet med potatis och kvittengelé smakade gott, men inte mera. Nästa år skall vi prova en annan kryddning om vi kryddar själv.

Kvällens begivenhet var alltså att besöka "grodorna" i Barsjön, Vedema. Det är alltid lika spännande att komma dit. I år har jag ju inget teleobjektiv, så det blir väl till att bli våt om det skall bli närbilder. Parkeringen var nästan full, så vi väntade oss mycket folk vid sjön. De flesta föredrog grillplatserna vid skidbacken. Det var barnfamiljer och där var lekytorna. Framme vid sjön hördes skorrandet från amfibierna, men det var inte grodor utan paddor man såg mest av. Det var paddornas dag idag. En del väntade vilande i vattnet. Andra hade bildat nystan av kärlekskranka hannar omringande en hona. Där var det kamp vill jag säga! Av vanlig groda sågs inte mycket, men åkergrodorna var fler. Det var en hel del grodrom i vattnet så en del av grodorna var färdiglekta. Något paddrom syntes inte, men med tanke på kvällens aktivitet så dröjer det inte länge förrän man ser paddornas strängar av rom. Det blev några bilder.

IMG_3446-Grodperspektiv-1024-.jpg

Vi ser dig ur grodperspektiv.

IMG_3450-Padda-1024-.jpgIMG_3454-Padda-1024-.jpg

                                       Varför skall de alltid vara så tunga?                                                                                            Håll fast för nu flyger vi!

IMG_3414-Paddlek-1024-.jpgIMG_3417-Paddalek-1024-.jpgIMG_3435-Padda1024-.jpg

                          Gruppsex i varje hörn.                                                       Vi gömmer oss på botten.                                                   Och vi vill inte heller vara med.

IMG_3445-Grodrom1024-.jpg

Vi har lekt färdigt. Det var roligt så länge det varade.

IMG_3409-Brun-flickfjaeril-2-.jpg

En brun flickfjäril visade sig också för oss.

Onsdag den 8 april.

Onsdagens motion var cykeltur till Vinslöv. Fotoklubben har en utställning på biblioteket och den ville vi se. Det blåste en del, men inte så att vi besvärades av vinden. Fotoklubben hade utflykt till Hovdala och jag åkte dit, dels för att träffa folk och så ville jag testa min gamla kompaktkamera. Det skulle var bra om jag skulle kunna ha den med mig på sommarens cykelturer.

IMG_2530-Hovdala-1024-.jpg

IMG_2531-Hovdala-1024--2.jpgIMG_2532-Hovdala-1024-.jpgIMG_2538-Hovdala-1024-.jpg

IMG_2536-Hovdala-1024-.jpg

Måndag den 13 april, Annandag påsk.

Besök på Åraslövs mosse och i hjorthägnet Lommarp.

IMG_2574-Jordflykt-1024-.jpg

Förmiddagen bjöd på blåsigt väder med förmiddagstemperatur bara lite över nollan.

Bönderna på slätten bytte jord.

IMG_3465-Aarasloevs-mosse-1024-stig-.jpgIMG_3463-VItsippa-1024-.jpgIMG_6554-Albin-Bea-Vitsippa-2.jpg

I reservatet Åraslövs mosse blommade vitsipporna för fullt i lunden, men den var inte lika riklig som när vi besökte platsen 2016.

Då badade dockorna Albin och Bea i blomsterhavet , bilden ovan. 

Idag ville inte blommorna vara stilla!

IMG_3467-Aarasloevs-mosse-1024-stig-.jpgIMG_3468-Aarasloevs-mosse-1024-Avenbok-.jpg

I lunden dröjer det ett tag innan ek och avenbok blir lövad.

Häggen har emellertid slagit ut.

IMG_3466-Aarasloevs-mosse-1024-Haegg-.jpg

IMG_3471-Aarasloevs-mosse-1024-Birkenstock--4.jpgIMG_3478-Aarasloevs-mosse-1024-Kaerret-.jpgIMG_3475-Aarasloevs-mosse-1024-Kabbleka-.jpg

      Stammen fick mig att tänka på "Birkenstock".                    Kärret från väster. Tallarna speglar sig vackert i vattenytan.                 Kabblekans första blommor har slagit ut.

En färgklick i sumpskogen är den västliga hakmossan.

IMG_3473-Aarasloevs-mosse-1024-Hakmossa-.jpgIMG_3483-Aarasloevs-mosse-1024-Mossa-.jpgIMG_3482-Aarasloevs-mosse-1024-Mossa-.jpg

Hjorthägnet i Lommarp.

Varning!  Stättan in till stäppområdet är trasig, en stegpinne har gått av och flera andra är genomruttna och måste bytas!

Tisdag den 24 april byttes fem ruttna stegpinnar ut på stättan in till Stäppområdet.

Jag var nyfiken på backsipporna och om beståndets ökning.

Idag räknade jag 64 plantor/ tuvor där många bar enbart en blomma och måste därmed vara ganska nyetablerade.

IMG_3489-Lommarp-haegn-1024-backsippa-.jpgIMG_3491-Lommarp-haegn-1024-backsippa-.jpgIMG_3493-Lommarp-haegn-1024-backsippa-.jpg

IMG_3494-Lommarp-haegn-1024-backsippa-.jpgIMG_3496-Lommarp-haegn-1024-backsippa-_edited-1.jpg

Det händer ibland att jag blir en aning besviken när mina vänner fotografer trampar ner på ett förstörande sätt kring ett fotoobjekt. I detta fallet kan det emellertid vara till fördel för backsippan eftersom det tjocka mosslagret rivs undan och det skapas bar mark.

Sist några småttingar som börjat blomma.

IMG_3497-Lommarp-haegn-1024-Vaarfingeroert-.jpgIMG_3498-Lommarp-haegn-1024-Vaarfingeroert-.jpg

Vårfingerört.

IMG_3502-Lommarp-haegn-1024-vaararv-.jpgIMG_3503-Lommarp-haegn-1024-vaararv-.jpgIMG_3504-Lommarp-haegn-1024-vaararv-.jpg

Vad är det vita på marken? Jo, det är den lilla vårarven som finns i tusental.

IMG_3505-Lommarp-haegn-1024-vaarstarr-.jpgIMG_3509-Lommarp-haegn-1024-Knippfryle-.jpg

                              Vårstarren är inte mer än 2-3 cm hög och har börjat blomma.               ​Knippfrylet är hårigt som alla sina släktingar.

Påskpynt i rondeller och på gator i Hässleholm.

IMG_2578-Paaskpynt-1024-.jpg

IMG_2582-Paaskpynt-1024-.jpgIMG_2581-Paaskpynt-1024-.jpg

IMG_2579-Paaskpynt-1024-.jpgIMG_2580-Paaskpynt-1024-.jpg

Knipan tackar för det fina påskpyntet som mötte besökarna i sta´n. Det är det enkla i utsmyckningen som tilltalar mig. Det behöver inte vara något som köps in från "erkända" konstnärer för dyra pengar. Inte heller behöver det vara något bestående. Det viktiga i sammanhanget är att det kan göra flertalet glada.

15 april  - en blåsig dag där man fick hålla i kepsen.

Tillsammans med ett par fotovänner var jag nere vid Mölleröds kungsgård. Ja, vinden gjorde att det var inte mycket av det som stack upp mer än tre cm ovan marken som blev omruskat av de nordliga luftstötarna. Det är inte lätt att vara naturfotograf i sådant väder. Då gäller det att sadla om till konstfotograf och göra något som kanske kan vara spännande av det som finns på minneskortet.

IMG_3512Haegg1024-comic-.jpg

Söndag den 19 april.

Håvade plankton i Levrasjön och Ivösjön.

IMG_3533Plankton-Levrasjoen-1024.jpg

Vid Levrasjön använde jag badbryggan för att komma till tillräckligt djupt vatten. Redan vid strandkanten noterade jag en rödfärgning av vattnet och även slammet i vattenbrynet. Från bryggan såg vattnet relativt klart ut. Vid håvningen kom emellertid flockar av det röda. Som den amatör jag är hade jag inte sett detta, men jag antog att det var någon kanske trådformig alg.

IMG_3549-Plankton-Levrasjoen-1024-.jpgIMG_3540-Plankton-Levrasjoen-1024-.jpg

  Jag har fått hjälp med bestämningen av den röda algen. Den heter svävtråd.   Här ligger en alg av släktet Staurastrum under svävtråden.

Kiselalgerna är normalt många såhärårs, här är en.          Här har jag lyckats fånga en snabbsimmare, Keratella.         Förutom svävtrådar så kan man urskilja tre sorters kiselalger.

IMG_3546-Plankton-Levrasjoen-1024-.jpgIMG_3554-Plankton-Levrasjoen-1024-.jpgIMG_3557-Plankton-Levrasjoen-1024-.jpg

Så begav jag mig till Ivösjön och"Ångbåtsbryggan", Den hette så när jag bodde i Bromölla. Det blåste friskt och var kallt när vi håvade i Levrasjön. Här vid Ivösjön var det nästan vindstilla och skönt. Vi hittade en liten fin maskros på flera ställen. Jag undrar om det inte var en dvärgmaskros. Längre ut på piren blommade skatnäva, den lilla vårarven tillsammans med nagelört, och den cm-höga vårvickern. Men det var ju plankton vi skulle håva. Vattnet var en aning brunt. Det mest troliga är att det är humusämnen som givit färgen. Sådant är jag säker på att vi inte såg på 1950 och 60-talet. Jag tror dock inte att färgen räcker för att bli brun utan sol.

I Ivösjövattnet var det kiselalgerna som dominerade. De gör så på våren när ljuset kommer. Senare när det blir varmare blandar sig andra alggrupper in.

IMG_3589-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpgIMG_3559-Plankton-Levrasjoen-1024-.jpg

  Två bilder som visar både den mängd och mångfald av kiselalger som uppkommer under vårens "blomning".

  De två första bilderna på raden visar Alger som inte är kiselalger. Först en dinoflagellat och så Starastrum.                                    Här är kiselalgen Diatoma.

IMG_3566-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpgIMG_3567-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpgIMG_3568-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpg

IMG_3571-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpgIMG_3578-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpgIMG_3580-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpg

                   Tabellaria heter den här "trappstegs algen"                                                                                                    

                                                                                                                                                                                                     De två här till höger är okända.

                               En hoppkräfta                                                           och sist en musselkräfta.

IMG_3593-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpgIMG_3600-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpgIMG_3605-Plankton-Ivoesjoen-1024-.jpg

Här har jag visat något av det liv som finns under vattenytan i våra sjöar. Bilderna är inte av proffskvalitet, men utrustningen är tämligen enkel.

Vad det är för arter bryr jag mig inte om på samma sätt som förr när jag var undervisande biologilärare. Numera är jag en glad och nyfiken pensionär som lika mycket ser det vackra i naturen. Lite annorlunda är det med växterna. Där är intresset större med tillsyn av sällsynta växter m. m.

Måndag den 20 april.

Några reflektioner i solskenet.

När jag körde från Bromölla till Hässleholm via E22 var det så sent på dagen att solen var på väg mot horisonten. På fälten runt Kristianstad, både höstsådda och nysådda, sprutades vatten. Vid Fjälkinge gjorde jag en snabb räkning av antalet stora sprutor. Där var långt mer än åtta.

Var kommer vattnet ifrån?

Vattnet kan tas från åar och dammar. Jag tror inte att den typen av vatten räcker långt. Tar man därifrån så är det slut men bara tillfälligt.

Det kan också tas ifrån grundvatten. Grundvattnet delas in i två typer.

Det ytliga grundvattnet finns det inte så mycket av, men å andra sidan så ersätts ett överuttag oftast på en eller två vintersäsonger.

Det djupa grundvattnet finns i stora mängder under Kristianstadsslätten och uttag från dessa reservoarer ersätts inte på samma sätt. Det är delvis flera tusen år gammalt. För att komma åt detta vatten får man borra djupt ner i berglagren. Vad jag har kunnat utläsa av SMHI´s kartor så ersätts inte uttagen även om man har en sådan höst/vinter som i år. Kom ihåg översvämningar nästan överallt. Det kan inte vara bra att där är en sjö under Kristianstadsslätten som ser ut som Ivösjön för något år sedan. Det är bara det att det är osynligt för oss. Min undran är om man tar ut vatten från djupborrande brunnar för bevattning av grödorna. Det kan ju vara så att bristen i djupreservoaren ersätts om än lite långsammare med vatten från ytligare lager, vilket ger torka vid ytan på en annan tidpunkt. Tanken att fylla på denna djupvattenreservoar från ytligare källor har en och annan tänkt. Ta vatten från Ivösjön när där finns ett överskott. Pumpa ner vattnet i djupvattenreservoaren. Vore väl en bra idé. Tänk tanken! Under slätten finns ett vatten som är upp till 5000 år gammalt och helt rent genom mångårig filtrering i berggrunden. Så skickar man ner Ivösjöns förorenade vatten att blandas med det rena. För mig är det ingen god idé.

Nu har jag fört på pränt några tankar som sysselsatt mitt huvud när jag passerat landskapet med alla sprutorna.

Det är kanske så att inget vatten tas ifrån djupborrade brunnar och då är det inget större problem.

Lördag den 2 maj.

Vita fläckar inventering i Kulhult.

Vi tänkte oss en fin dag uppe i rutan. Senast var vi där den 24/4. Den turen får jag berätta om senare. Vädret var för dagen strålande. Halvklart och behaglig temperatur. Det var längs ett par traktorvägar vi gick och där var så vackert. Där var ju några växter som vi inte såg under höstens besök och som vi ville se även i denna ruta. Den 24/4 hittade vi 16 nya arter och idag blev det 17 nya. Vi gick först ner mot ett kärr där vi exempelvis kryssade svalört och så fläder som missats i höstas. Det är stor skillnad på vårens ankomst här uppe i de övre delarna av Göinge jämfört med i Hässleholm. Vi njöt av det fina vårvädret och det myckna som vi fick se. Kameran var med, men den användes mest för att dokumentera. Jag hade nämligen krycka för min onda höft. Det begränsade mig något. Framemot lunchtid började det mulna på . Vi satte oss på en sten och intog  de medhavda smörgåsarna som i vanlig ordning smakade gott. Medan vi åt samlade molnen sig och vinden mojnade helt. Vi tog oss till nästa traktoväg där det rann en bäck längs med och fanns ett viltvatten längre bort. Vi fann någon ytterligare växt. Bland annat var inte en noterad i rutan. Den fick vi här. Det började regna. Först smått och sedan häftigare.Eva hade varit förutseende och tagit med paraply, vilket var något som gladde henne. En blixt lyste upp och strax däefter in knall. Det fick oss att skynda på återtåget till bilen. vi körde till utgångspunkten för nästa runda. Fikade där i väntan på bättre väder. Som inte kom, så vi körde hemåt. På hemväg mötte vi en åskskur med hagel som kom i sådan mängd att det blev vitt på vägen och på marken runtomkring.

IMG_3724-VaegKulhult-1024-.jpgIMG_3715-Traktorvaeg-1024-.jpg

                Vårsol lövsprickning gröna ängar och en coronapromenad kanske?                               Slingrande väg uppåt små åkerlappar. Våren har bara börjat här i norra Göinge.

IMG_3709-Mjoelig-brosklav-1024-.jpgIMG_3719-Odlingsroesen-1024-.jpg

                   Mjölig brosklav i mängd på trädens grenar.                                                               Odlingsrösen (?) på en kulle.

IMG_3720-Groensnabbvinge-avenbok-1024-.jpgIMG_3721-Avembok-1024.jpg

                          Grönsnabbvingen svärmar nu.                                                     Avenbokens bladnerver som dragna med linjal.

IMG_3722-Kulhult-1024-.jpg

Vid besöket den 24 /4 Var det varmt. Det var det sydöstra hörnet av rutan. Det mest bestående minnet kom från ett dike som fanns inne i en nyligen gallrad granplantering. Där kan väl inte finnas något att se säger en del. Mär i denna lugna plats med porlande vatten fanns en miljö som gjord för kryptogamer. Där fanns mossor både i vattnet och uppe på land. Fräkenväxter och ormbunksväxter. Ljuset, det vackra ljuset som kastar reflexer hit och dit, skuggor och högdagrar gör allting   mera levande. Den andra vandringen gjorde vi till en damm som besöktes tidigare. Det blev ett par nya växter, men här var naturen ganska enformig.

IMG_3642-Sjoefraeken-1024-.jpgIMG_3643-Naeckmossa-1024-.jpg

                                                                                                                                                                  Näckmossan ligger fäst i bäckens botten.

IMG_3647-Mossa-1024-.jpgIMG_3650-Mossa-1024-.jpg

Fickpellia en levermossa.

IMG_3653-Mossa-1024-.jpg

En ensam bokplanta.

IMG_3656-Spegling-1024-.jpg

Stenen speglar sig i dammens mörka vatten..

Onsdag den 13 maj.

IMG_3822-Snoe-i-maj-1024-.jpgIMG_3826-Snoe-i-maj-1024-.jpg

Vi hade bestämt att ägna dagen åt inventeringsruta "6". När man vid frukosten tittade ut kom det en liten tanke. "Det är inte lönt att inventera växter en sådan dag. Medan vi åt och läste morgontidningen så slutade snöandet och en värmande sol kändes genom fönsterrutan. Underställ var på så att vi inte skulle frysa.

IMG_3829-Vita-flaeckar-omr-6-Vy.jpgIMG_3830-Vita-flaeckar-omr-6-Granskog-.jpg

Solen sken från en klar himmel. Lågt stående sol i granskogen ger stor kontrast och effekter som svårligen kan beskrivas med ord. Det är så vackert.

Nu är den årstid när ormbunkarna sträcker på sina inrulllade blad. här kommer några exempel.

IMG_3831-Vita-flaeckar-omr-6-Oernbraeken-.jpgIMG_3845-Vita-flaeckar-omr-6.jpgIMG_3846-Vita-flaeckar-omr-6.jpgIMG_3848-Vita-flaeckar-omr-6-Traejon-.jpgIMG_3835-Vita-flaeckar-omr-6-Stensoeta-.jpg

Som linnéor hänger den med blommorna, harsyran. När det gäller lönnen får man kalla det "utveckling pågår".

IMG_3847-Vita-flaeckar-omr-6-Harsyra-1024.jpgIMG_3861-Vita-flaeckar-omr-6-1024-Utveckling-paagaar.jpg

På kvällen åkte jag till Åraslövs mosse. Om man skall säga något om vädret så kan det sammanfattas: Kallt blåsigt och soligt. Med andra ord  inget bra fotoväder.

Det blev ett par bilder som presenteras här.

IMG_3863-Aarasloes-mosse-kvaell-.jpgIMG_3864-Aarasloevsmosse-kvaell-.jpgIMG_3865-Aarasloevsmosse-kvaell-.jpg

Tre bilder där vassen står i centrum.

Till vänster ett strå  med bakgrunden manipulerad,i mitten "Blomster så in i vassen" och så den högra bilden som kan ha skuggor son tema.

IMG_3868-Aarasloevsmosse-kvaell-.jpgIMG_3871-Aarasloevsmosse-kvaell-.jpgIMG_3870-Aarasloevsmosse-kvaell-.jpg

IMG_3872-Aarasloevsmosse-kvaell-Skogsviol-.jpg

 

Här står den alltid lika vackra sjöfräken i solskenet. Krypvidet (honan) blommar för fullt. Tittar man efter noga så syns de röda märkena utstickande från blomman. Skogsviolen den blyga kommer kanskr från Flen. De allra sista solstrålarna genomlyser blomman. Sist knippfrylet med sona oansenliga blommor som sträckt på sig ute på mossen.

Lördag den 23 maj

Det har varit en tid med sådant som vi tycker om. Det har motionerats dagligen och så har vi dessutom varit ute och tittat på växter på flera ställen. Idag har regnet hängt i luften och när vi bestämt oss för att söka gräset vittåtel på en lokal inte långt hemifrån, vad hände då? Jo när vi var som längst hemifrån kom en regnskur med tillhörande åskknallar. Vi fann lämplig biotop, men ingen vittåtel.

Väl hemma och lagom blöta gick vi ut på vår hemmaäng för en liten titt efter grönvita nattviolens blad och knopp. Vi fann, en hel del, men de såg inte riktigt friska ut. Flera var delvis uppätna av något djur. Andra såg ut att vara frostskadade. Med tanke på den senaste tidens nattfroster är det inte så konstigt.

Gör man en liten titt tillbaka i tiden så har jag cyklat en hel del. Ibland själv och ibland tillsammans med Eva. Det har varit ganska mycket blåst och det är inte så trevligt att ta sig fram i sådan väderlek, särskilt inte på cykel. Då får man hitta på något särskilt. Förra lördagen var det både blåst och regn. Då körde vi en timme i motvind. Det blev till Tyringe. Där vände vi och körde i medvid samma sträcka. Det gick på 44 minuter. Onsdagen bjöd på mycket solsken och lätta vindar. Då cyklade vi på långtur. En runda på 9 mil. I stora drag var rundan Hlm - Osby - Broby - Knislinge - Gumlösa - Hem. Lunchen avnjöts i Broby. Gästis packade beställd rätt från matsedeln och så kunde vi sätta oss i parken och avnjuta den efter omständigheterna mycket goda och rikliga måltiden.

I Skåne finns det "vita fläckar". Det är ställen som inte blivit undersökta vid de senaste växtinventeringarna. Det är rutor i de magraste trakterna inom landskapet. Där är lantbrukarna pensionerade och djurhållningen har i stort sett upphört. Många boningshus har blivit sommarstugor. Åkrar och hagar har antingen växt igen eller planterats med gran. Det mångfaldet av växtarter som var beroende av mularnas bete och slåttern på andra marker har nu minskat betydligt eller helt försvunnit. Dessa rutor har för många botanister inte varit tillräckligt attraktiva att ägna sig åt. Det är sådant vi gör och tycker om att göra. Vi har inte hållit på med denna typ av botani-serande tidigare. Trots den "botaniska enfalden" kan man hitta "pärlor". Små miljöer som trots allt uppvisar en skönhet, som kan tilltala många naturälskare.

Här kommer några bilder:

IMG_3938-Vita-flaeckar-inventering-1024-.JPGIMG_3940-Vita-flaeckar-inventering-1024-.jpgIMG_3939-Vita-flaeckar-inventering-1024-.jpg

När man går nu på våren så är en del på gång, svinroten.       Annat är i full blom, rödnarv.                 Slutligen de som redan blommat över, maskros.

IMG_3943-Vita-flaeckar-inventering-1024-.jpg

Kommer man till ett sådant ställe som här på bilden. Då är det bara att traska på.

IMG_3944-Vita-flaeckar-inventering-1024-.jpgIMG_3942-Vita-flaeckar-inventering-1024-apel.jpg

Där i en glänta står kanske en olvonbuske och längtar efter mera ljus.                Eller i något bryn en ensam apel.

IMG_3946-Vita-flaeckar-inventering-1024-.jpgIMG_3950-Vita-flaeckar-inventering-Skogsstjaerna-1024-.jpgIMG_3949-Vita-flaeckar-inventering-Graafibbla-1024-.jpgIMG_3953-Vita-flaeckar-inventering-Lentaatel-1024-.jpg

På friskare mark kan kanske skogsstjärnan öppna sin bländvita krona. Det finns torrare marker där gråfibblan är på väg att slå ut sina blomkorgar och lentåteln står tät vid stenmuren.

IMG_3954-Vita-flaeckar-inventering-Faarsvingel-1024-.jpgIMG_3955-Vita-flaeckar-inventering-Hare-1024-.jpgIMG_3884-Vita-flaeckar-omr-6-1024-.jpg

Backa tillbaka och jämför med den mörka planterade och ogallrade granskogen.

Här är något helt annat. Hagarna betas av hästar och traktorvägen hålls fortfarande öppen.

Vackert!

       Fårsvingeln står ensam på backens topp. Vem är det som spanar på oss?

Lördag den 30 maj.

IMG_3978-Soederaasen-1024-Bergek-.jpgIMG_3980-Soederaasen-1024-Bergek--3.jpg

Bergek

Jag var borta vid Skäralid i söndags. Gick en runda i Nationalparken. Bland ekarna fotograferade jag den här. På bilden till vänster ser du att bladets sidonerver går ut endast till flikspetsarna. Om du tittar närmre på bilden till höger så ser du att bladskaften är ganska långa. Detta är två av karaktärerna som skiljer bergeken, som bilderna här visar, från den mera vanliga skogseken. Nu är det inte så enkelt för de två arterna ek är nära besläktade och därför händer det ofta att det uppkommer hybrider, korsningar som då visar egenskaper en del från bergeken och andra från skogseken.

IMG_3984-Jaernek-1024-.jpgIMG_3985-Jaernek-1024-.jpg

Järnek

Jag gick en runda bort mot Kärråkra och där i en övergiven trädgård fick jag syn på de gräddvita blommorna och de klarröda bären. Ja, men bladen stämmer inte! När blicken sänktes en liten bit så såg jag bladen... och då kom jag till att tänka på farmors julservis. Järnekens blanka taggiga blad och de röda bären är ett ganska vanligt julmotiv.

IMG_3989-Vittaatel-1024-.jpgIMG_7037-Vittaatel-1024-.jpg

Vittåtel

Vittåteln är en ganska sällsynt växt. Den växer på torr och mager grus eller sand. Vägslänter och grustag kan också hysa detta till storleken lilla gräs (10-25 cm). Vippan är gles med hårfina grenar. Småaxen är silverglänsande.

Vi har räknat vittåtel i ett grustag söder om Hovdala slott. Där var så många att det var ogörligt att räkna enskilda individ. Antalet uppskattades till minst 2334 st.

Ett annat ställe är rondellen vid Björkvikens badplats. Där räknades 113 tuvor. De växer mestadels i tuvor och då räknas stråna som samma individ.

Bilden till vänster är när vi räknar längs cykelvägen från Industrigatan söderut mot järnvägen. Här uppskattades antalet individer till 1190 st.

Försommarhälsning från Osbytrakten.

IMG_4014-Knoelsmoerblomma-1024-.jpg

IMG_4028-kvaellshimmel-1024-.jpgIMG_4029-Snigelfaangst-1024-.jpg

Snigeljakt

När solen sänkt sig ner under horisonten och mörkret faller då kommer pannlampan fram och då blir det jakt på de många spanska skogssniglar som invaderat vår tomt detta år. Vi vet inte riktigt var de kommer ifrån, men många är säkert kläckta från ägg här. En daglig fångst brukar innehålla ca 200 individer av varierande storlek.

Bilden till vänster visar en särskild kvällshimmel där solen gått ner under horisonten och molnen belyses underifrån.

IMG_3992-Sommarvicker-1024-.jpgIMG_3993-Sommarvicker-1024-.jpgIMG_3994-Sommarvicker-1024-.jpg

Vi är för närvarande ute i naturen varje dag.

Ofta stöter vi på skönheten som du ser på bilderna ovan.

Sommarvickern du är så vacker och du gläder oss särskilt nu i dessa coronatider.

Sist ett par porträtt av några doldisar i vår flora.

IMG_7051-Knipparv1024--2.jpgIMG_7034-Dvaergserradella-1024-.jpgIMG_7050-Sandnarv-1024--4.jpg

                                             Knipparv                                                                        Dvärgserradella                                                                Grusnarv

Onsdagen den 3 juni.

Den senaste tiden har ögonen ofta varit inställda på vittåteln. Det späda gräset med den silverglänsande vippan. Den är inte svår att se, men att räkna antal kan vara svårt. Då får man gå över till att uppskatta antalet som kan vara flera tusen på en lokal.

Idag kände jag för att titta på en artrik vägkant. Det var en bit av Industrigatan i Hässleholm. Man måste konstatera att det är inte bara i rena naturen som det finns vackert att titta på. Jag har cyklat förbi hundratals gånger utan att stanna. Men så ifjol i samband med GBf´s Bioblitz så gick jag en bit av sträckan och Oj, vad mycket vackert och spännande jag hittade! Sedan har Pål Axel Olsson varit där och hittat t.ex. den sällsynta vårväxten fågelarv och mycket annat. I samband med räknandet av vittåtel som är en floraväktarväxt (en så pass sällsynt eller minskande att man vill ha koll på den) har vi hittat den bland mycket annat längs gatan och industri-järnvägsspåret. Idag tog jag kameran och gjorde ett första besök. Tyvärr tog vinden i redan tidigt på förmiddagen, vilket hämmade fotograferandet.

Här kommer några av bilderna:

Det kommer mera senare.

IMG_7057-Spenslig-Ulloert-1024.jpgIMG_7055-Bergssyra-1024-.jpgIMG_7061-Vitkloever-1024-.jpgIMG_7072-Sommargyllen-1024-.jpg

De flesta växterna är inga rariteter. De hittar sin växtplats på "skräpmark", men det förringar inte deras skönhet och värde för t.ex. insekter.

Från vänster: Ullört (troligen den spensliga) vid trottoarkanten. Där har även bergsyran hittat en spricka mellan stenarna. Den har inte börjat blomma så det går inte att se om det är kille eller tjej. Vitklöverns blomhuvud med hängande vissna blommor. Sist överblommad sommargyllen.

IMG_7062-Traadkloever-1024-.jpgIMG_7067-Jordkloever-1024-.jpgIMG_7065-Alsikekloever-.jpg

Här kommer tre klöverarter till. Varför finns det så många arter av ärtväxter på sådana ställen? Förklaringen är att här finns mest grus och sand. Mullämnena som ger plantorna kvävegödning saknas i stort sett helt. Detta har ärtväxterna löst på så sätt att de samarbetar med bakterier. Bakterierna finns i knutor på rötterna.   Växterna i denna raden är den lilla trådklövern som har en förväxlingsart i humlelusernen. Finns det frukter så är de lätta att skilja åt. I mitten sitter jordklövern. Också denna ganska liten. Med hjälp av lupp eller med bra ögon ser man att jordklöverns läpp är prydligt veckad. Den tredje, alsikeklövern, är lite större och mera upprest är de två andra. Blommorna är till en början vita men efterhand övergår åtminstone de nedre till en rosa färgton.

Presentationen av växterna vid Industrigatan i Hässleholm har flyttats till Databas 18.

Gå till Databas 18 och klicka på knappen längst till vänster Industrigatan.

Fredag den 19 juni.  Midsommarafton.

Tiden rusar iväg i rasande fart. Vädret är ju så fint att det är mest uteaktiviteter. Knipan hinns inte riktigt med, men här kommer ett par minnen.

Så får vi väl se om vi traditionsenligt kan möta nattviolen i solnedgången.

Frukost ute varje morgon.

IMG_4063-Dukat-foer-sommarfrukost-1024-.jpg

Eva har varit flitig med nål och tråd.

IMG_4047-Sommarutstaellning-4-kudde-1024-.jpgIMG_4081-Sommarutstaellning-3-1024-.jpg

Vår sommarutställning har kommit upp.

Årets tema är två semesterminnen.

IMG_4075-Sommarutstaellning-1-1024.jpgIMG_4078-Sommarutstaellning-2-1024-.jpg

Till vänster Teneriffa och till höger Grönland.

Vi har besökt våra växtinventeringsrutor.

Ganska lite fotograferat där. Vi har ju Denningarums gård på ena rutan. Där smakar vi på lunchbuffén - långlunch.

Ett par bilder kan jag bjuda på.

IMG_4141-Bokskog-med-kaerr-1024-.jpgIMG_4133-Graes-1024-.jpgIMG_4128-Prickig-tigerspinnare-1024-.jpg

                              Härlig bokskog med små kärr.                                      Mitt i gräsens blomning. Inte bra för mig.                                       Prickig tigerspinnare.

Den här lilla flickan (ca 20 cm lång) låg på vägen och solade.

IMG_4125-Huggorm-1024-.jpg

Midsommaraftons kväll.

Det blev inget vanligt möte med nattviolen. Ett åskväder drog in framåt skymningen och nattviolerna har inte börjat blomma än på vår äng. Vi insåg att det inte skulle bli några bilder när solen närmar sig horisonten. Det blev istället en bild med knoppad blomma. Det har framkallats i ett par mer eller mindre omvandlade versioner.

IMG_4150-Groenvit-nattviol-midsommar-1024.jpg

IMG_4150-Groenvit-nattviol-midsommar-Comics-levels-1024_edited-2.jpgIMG_4150-Groenvit-nattviol-midsommar-Comis-1024_edited-2.jpgIMG_4150-Groenvit-nattviol-midsommar-Film-grain-1024_edited-2.jpg

Orkidéräkning på Åraslövs mosse.

Jag höll på att glömma mig. Det var redan den 11 juni vi var där och räknade. Det plaskade rejält om oss när vi tog oss runt i det vattensjuka kärret. Räkningen gick emellertid bra för en frisk vind blåste bort alla irriterande insekter. Något som hindrade oss och som innebär en osäkerhetsfaktor i resultatet är alla avbetade vax- och ängsnycklar. Antagligen är det dovhjortarna som står för största delen av svinnet.

Årets resultat:

Vaxnycklar: 802

Ängsnycklar: 372

Majnycklar: 4

Flugblomster: 28

Annat speciellt: Loppstarr fanns på flera nya ställen och klasefibblan har ökat i antal.

Lördag den 4  juli.

Idag skall jag ge mig tid att skriva lite.

Torsdag den 2 juli.

Vi gjorde vår lilla utflykt till Stora Skuddarp. Det var tänkt en lite större förflyttning till Svale mosse, så cyklar medtogs. Tanken var att vi skulle hitta större delen av de växter som kan tänkas på en sådan tallbevuxen mosse. På vägen dit gjorde vi en del stopp och när vi sedan sammanfattade så var ca 15 av de nya arterna sådana som växt på eller vid skogsvägen vi kört på. Jag hade krycka så det  blev inte så mycket fotograferat och kvaliteten på bilderna ej heller så god. Ute på mossen såg det nästan komiskt ut när jag tog mig fram mellan tuvor och höljor. Mossen var till största delen bevuxen med tall. Där var torrt även i höljorna. Vi upptäckte något som skulle kunna kallas ett dråg. Där var lite fuktigare och blev genasr mer intressant.

IMG_4445-Bladsteklar-Saagsteklar-tenthredinidae-alany-paa-klibbal-1024.jpgIMG_4446-Knaegraes-1024-.jpgIMG_4447-Knaegraes-1024-.jpg

                          Sågstekellarver på blad av klibbal.                                                            Vid en damm växte flera tuvor knägräs. Gräset med de stora axen.

IMG_4453-Mossen-1024-.jpgIMG_4455-Klockljung-1024-.jpg

                                          Mossen. Främst bevuxen med tall och björk.                                                                Den vackra klockljungen växte lite varstans.

IMG_4459-Tuvsaev-1024-.jpgIMG_4462-Vitag-1024-.jpgIMG_4465-Hjortron-1024-.jpg

               Tuvsäven hade börjat blomma liksom.........                                          Vitagen.                                                Hjortronplantorna visade inga tecken på att blomma.

IMG_4460-Smaasileshaar-1024.jpgIMG_4464-Smaasileshaar-1024-.jpg

Att hitta den här lilla plantan med de små bladen nere i en höljaä kräver en viss förmåga att se det lilla. Tittar man bara på bilden så ser det enkelt ut, men nere bland vitmossan och under tuvullens strån är det som sagt inte enkelt. Det här rör sig om småsileshåret. En växt som för utom på mossar hör hemma på dyiga stränder. Den skiljer sig från rundsileshåret på att bladen är något avlånga och inte runda.

Kalhult onsdag den 3 juli.

Vi var uppe i rutan och betade av många km skogsväg ett par kärr och lite mark med skogsbete. Vädret var perfekt att röra sig i. Vi hittade ett 20-tal nya växter och så hade vi nöjet att få se hagtornsfjäril och olika blåvingar flyga. Tiden som ägnades att gå och naturligtvis äta där ute var 8 timmar. 8 timmars njutning en sommardag är inte helt fel! Stinksvamparna hade poppat upp ur jorden. Det var inget som attraherade oss, mendet fanns andra som gladdes åt denna svamp. Uppkomsten av individer med vita blommor ägnades några tankar åt.

IMG_4802Flugor-stinksvamp-social-distans-.jpgIMG_4802Flugor-stinksvamp-social-distans-_edited-1.jpgIMG_4805-Fingerborgsblomma-vit-1024.jpgIMG_4811-Brunoert-vit-1024-.jpg

Här på denna stinksvamp visades intre någon social distansering. Flugorna trängdes på området där spormassan bildats och där dofterna utgår ifrån.

Till höger Två exempel på växter där förmågan att bilda det normala färgämnet tappats. Fingerborgsblomman had en antydan till prickar inne i pipen. Brunörten hyade deäemor ingen tillstymmelse till färg i blomman.

Öland 21 till 25 juni.

Vi tog oss ett par dagar  på alltid lika trevliga Öland. Vår bas sedan tidigare år var Stenåsa camping. Vi provade vårt nyinförskaffade tält med ståhöjd innuti. På grund av Coronarestriktioner var köket stängt och disken sköttes utomhus. Inget av detta skapade några problem för oss. Där var gott om plats på tältgräsmattan. Nattunderhållningen var fixad för uggleparet hade dått fyra ungar och dessa tiggde hela natten.

Måndagen ägnades åt Stora Alvaret. Förmiddagen gick vi Bårby slinga vandringsled. Den 6 km långa slingan var rösad och lätt att följa. Leden följer höjdryggar och platåer. Längs leden träffade vi på många av alvarets naturtyper. Vi passerade torr- och fuktängar, kalkhällar med karstsprickor m.m. Fågellivet är rikt och växtsamhällena avlöser varandra under vandringen. Ett antal flyttblock påminner om att en landis släpat hit et antal flyttblock av granit och annat urberg. En kalkstensavsats bröt av och söder om denna en "svinrygg" samt ett karstområde som var värt ett besök. Sedan går leden söder- och österut en god bit innan den svänger norrut och du kommer fram till Bårby källa. Därefter fortsätter leden huvudsakligen i nordlig riktningFör den som har ögonen med sig kan man finna ytterligare nya växter. Framme vid Resmo-Stenåsavägen finns ett område som översvämmas vid riklig nederbörd och ett vattenhål som håller vatten även efter ett tags torka. Här finn sutrymme för överraskningar.

IMG_4163-Skylt-1024-.JPGIMG_4164-Brunoert-vildlin-1024-.JPG

IMG_4180-Stenros-1024-.jpgIMG_4181-Stenros-1024-.jpgIMG_4189-Blodnaeva-1024-.jpg

                                                         Stenros?                                                                                                                                           Blodnäva i en karstspricka. 

IMG_4200-Kungsljus-1024-.jpgIMG_4228-Noet-Kor-1024-.jpgIMG_4224-Grodmoeja-ev-1024-.jpg

Kalksensavsats med Ett vackert kungsljus.

Naturvårdare på rad.

Grodmöja  vid vattenhålet.

När vi skulle sötta oss för att äta Lunch så började det regna. Utan tak över huvudet var det inte kul att få regnvattnet strilande så vi återvände till campingen och vårt tält. Där var det torrt och bra plats att sitta. Efter lunch minskade regnet och snart var det uppehåll. Vi återvände till Resmo-Stenåsavägen men gick istället norrut mot Frösslunde. Det klarnade mer och mer. Vid Frösslunda var det åter blå himme. Det var ganska lättgånget vilket gjorde att kryckan kunde göra god nytta. Höften blev avlastad. Där var mycket att titta på. Både växter, fåglar och kultur. Vid Frösslunda fanns et antal gamla potatiskällarel där fann vien plats i lä där solstålarna ändå hittade fram till oss. Det smakade gott med kaffe och bulle. Vi hade haft många nya växter så strax efter Frösslunda var vi nöjda och vände åter mo bilen. Efter en stunds vila och en god middag började vinden mojna och ett besök på betesmarken vid campingplatsen besöktes.

IMG_4228-Noet-Kor-1024--2.jpgIMG_4253-Gaasoert-och-aengsringspinnare-1024-.jpgIMG_4239-T-ggar-gula-i-spetsen-Vaegtistel-2.jpg

IMG_4248-Sandloek-1024-.jpgIMG_4260-Getvaeppling-stor-1024-.jpgIMG_4263-Alvarloek-1024-.jpg

Sandlöken är på väg att tappa hölsterbladen.

Getväpplingen med en ny färgnyans.

Alvarlöken tage från en ny vinkel.

IMG_4273-Kor-1024-.jpg

IMG_7365-Graes-1024-.jpgIMG_7479-Dyveronika-1024-.jpgIMG_7472-Brudbroed-1024-.jpg

Vårbrodden glänser i kvällssolen.

Dyveronikan börjar få torrt om fötterna.

Brudbrödet - ett smycke på ängen.

IMG_7411-Blomsteraeng-.jpg

.....och alla ängens blommor.

IMG_7451-Backloek-1024-.jpgIMG_7450-Knylhavre-1024-.jpgIMG_7475-Eng-rajgraes-1024-.jpgIMG_7476-Kamaexing-1024.jpg

                               Backlök.                                      Knylhavre.                                          Rajgräs.                                        Kamäxing

IMG_7345-Vaarklynne-1024-.jpgIMG_7346-Luddlaasta-1024-.jpgIMG_7380-Kamaexing1024-.jpg

IMG_7476-Kamaexing-1024-2.jpg

Vårklynne.

Timotej med röda ståndarknappar.

Kamäxing i motljus.

Luddlåsta.

IMG_4358-Havsbad-1024-.jpg

Kvällsdoppet.

Ny dag och nya äventyr. Först körde vi till Gråborg. Själva borgen, Ölands största, är inte restaurerad så däär var det mest storleken som var imponerande. Där var emellertid en fint hävdad löväng. Den var vi imponerade av! Väldigt vacker och full med ängsblommor av olika slag. Vi sökte sedan förgäves naturreservatet Rälla tall. Istället körde vi till Odens flisor där lunchen intogs. Värmen var besvärande för mig. Vi vände österut till Gårdby. Tittade på tallskog med pyrolor och sandhed.

IMG_4312-Aeng-1024-.jpg

IMG_4290-Skogsnattviol-1024-.jpgIMG_4296-Blaaklocka-stor-1024-.jpgIMG_4302-Humleblomster-Pelagra-1024-.jpg

                                    Skogsnattviol.                                                 Stor blåklocka.                                           Pelagra hos humleblomster.

IMG_4317-Graes-1024-.jpgIMG_4317-Graes-1024--2.jpg

Sista dagen tog vi turen åt sydost. Vi besökte stenbrottet vid Albrunna. Där var mycket att titta på, men där var också mycket varmt. Rundturen var emellertid mycket vacker med många blommor och vi gick hstörre delen av tiden i en nästan bedövande doft av fläder. Vi gjorde dagens inköp i Mörbylånga. Sedan körde vi ut till vattnet vid Gåssten. Åt lunch vid stranden och sedan gick vi på strandvallen och fick se blåeld i en mängd som vi aldrig förr sett.

IMG_7491-Alvarloek-1024-.jpgIMG_7492-Myriophyllum-1024-.jpgIMG_7485-Praktbrunoert-1024-2.jpg

           Alvarlök vis stenbrottet.                                        Myriophyllum sp. ?                                                 Praktbrunört.

IMG_4339-Blaaeld-1024--2.jpg

Efter detta var det bara att äta en sista middag på campingplatsen och att förbereda för morgondagens hemfärd.

Vi hade väldigt hänsynsfulla grannar i husbilen bredvid.

När vi på grund av kyla satte oss i förtältet hörde vi:

Nu får ni vara tystare barn. För gamlingarna har gått in i tältet.