Lavar
Lavarna är dubbelorganismer. De består av en svamp som bildar ett yttre skal. Svampen saknar klorofyll och är därmed oförmögen till fotosyntes.
Inne bland svampens skyddande celler finns alger och/eller cyanobakterier med förmåga till fotosyntes.
Lavarna får det mesta av sin näring från regnvattnet. Som du kanske förstår, blir det inte mycket tillväxt. Lavarna växer väldigt långsamt. Vissa lavar, som växer på sten, utsöndrar en syra, som gör att underlaget vittrar sönder och mineralämnen frigörs.
På så sätt får laven och växter i omgivningen större tillgång till mineralämnena.
Lavarna är bra miljöindikatorer. Vissa lavar är känsliga för försurning och de saknas där regnvattnet är försurat. Andra lavar är konkurrenssvaga och konkurreras ut vid förorening från t. ex. vägar.
Man delar ibland in lavarna i tre grupper som bygger på utseende (inte släktskap). De tre grupperna är:
Skorplavar. De växer tryckta, som en beläggning, över underlaget.
Busklavar. De har en busklikt förgrenad bål.
Bladlavar. De har en bål, som är utbredd som lite bredare blad.
| Bitterlav | Blåslav 18 | Bokvårtlav | Gällav 18 | Korallav | Lunglav | Masklav | Mjölig brosklav | Navellavar 18 | Nordlig örnlav 18 | Norrlandslav | Näverlav | Praktlav | Pukstocklav | Renlavar 18 | Saltlav | Skriftlav | Slånlav | Skägglavar 18 | Säcklavar18 | Tagellavar | Torsklav | Vinterlav | Filtlavar 18 | Rosettbrosklav |
I avsnittet om lavar måste en del facktermer användas.
Här förklaras några av dem:
Apothecium, apotehecier en fruktkropp, vanligen skivlik eller skålformad, där svampkomponentens sporer bildas.
Cephaloidier samlingar av blågröna alger hos lavar som har grönalger som algkomponent.
Cilier trådlika utskott från lobernas kanter.
Cortex bark.
Epifytisk växer på växter utan att skada värdväxten.
Epilitisk växer på sten.
Fattigbark bark med lågt pH t. ex. barrträd, björk och bok.
Fertil med fruktkroppar.
Fibriller korta utskott hos t. ex. skägglavar.
Fragmentation bitar av bålen lossnar. Bitarna kan sedan växa vidare.
Hymenium det skikt i fruktkroppen där sporer bildas.
Isidier spridningskroppar som innehåller både svamp- och algkomponent.
Lob plattad del av bålen.
Märgsträng seg, trådlik bildning i märgen hos skägglavarna.
Navlad (blad)-laven är fäst i en punkt mot underlaget.
Soral förökningsorgan där soredier bildas.
Soredier vegetativa förökningskroppar. De består av ett hyfnystan som innehåller algceller men saknar bark.
 |
 |
|
