Nivaa-2-D69-2.jpg

Lummerväxter

Lummerväxterna är uråldriga växter. De är fleråriga och skotten är antingen upprätta eller krypande. Bladen är barrlika eller fjällika. De tidigaste lummerväxterna utvecklades för ca 400 miljoner år sedan. I brist på konkurrens från andra landväxter utvecklades en del att bli stora och att växa på höjden (30 m). En del av dessa stora lummerarter dränktes under vatten och utgör nu en del i de stora kollagren som finns på jorden.

Alla våra lummerarter är fridlysta på grund av att de växer mycket långsamt. Som privatperson får man plocka för eget bruk, men man får inte plocka för försäljning. De flesta lummerarterna är ganska vanliga, med undantag för strandlummer, cypresslummer och mellanlummer.

Till lummerväxterna hör även dvärglummer och braxengräs.

Lopplummer förekommer i två underarter.

IMG_9247-Lopplummer-1080-2.jpgIMG_9261-Lopplummer-1080.jpg

Huvudarten Huperzia selago ssp. selago förekommer i hela landet. Den trivs på fuktig mark och det skall helst vara skuggigt där den växer.

Den växer tuvad med ungefär jämnlånga skott. Den är grövre än de följande arterna.  De njurlika sporgömmena bildas i den övre delen av grenarna. Senare bildas plattade groddknoppar som lossnar vid beröring. Namnet Lopplummer kommer kanske från att groddknopparna hoppar iväg likt en loppa vid beröringen. När man hittar lopplummer så växer det inte mycket av den på lokalen.

IMG_7631-Doeda-fallet-Lopplummer-1920.jpg

Groddlummer Huperzia selago ssp. arctica heter den andra underarten. Detta är en fjällväxt. Även denna vill ha fukt kring rötterna. Bladen hos groddlummern  är mera uppåtstående och färgen drar sig mer mot det gulbruna hållet. Typiskt verkar vara att den utvecklar många groddknoppar i den övre delen.

IMG_8261-Storulvaan-Groddlummer-1920.jpgIMG_1154-Groddlummer.JPGIMG_8262-Storulvaan-Groddlummer-1920.jpg

IMG_8362-Handoel-Groddlummer-1920-2.jpg

Revlummern har också en underart i fjälltrakterna

IMG_9331-Revlummer--2.jpg

Revlummern Lycopodium annotinum ssp. annotinum är den vanligaste av lumrarna. Bilden ovan är tagen på Ljungdalamossen i Hässleholm. Höstsolen ligger lågt  och här på denna utgrävda mosse växer revlummern spridd över i stort sett hela mossen. Den är vacker i motljuset. Detta är ett typiskt ställe att hitta den på. Den trivs bäst på frisk till fuktig mager mark. Gärna skall den skuggas av lite träd också. På en del ställen kan man finna stora bestånd.

IMG_3208-Revlummer-800.jpgIMG_3206-Revlummer-800.jpg

Bladen är styvt utstående-nedåtböjda, mörkgröna, fint sågade och utan hårudd. Sporaxet är oskaftat och ensamt.

IMG_9330-Revlummer--4.jpg

IMG_8286-Storulvaan-Nordlummer-1920.jpgIMG_8246-Nordlummer-1920.jpgIMG_8285-Storulvaan-Nordlummer-2.JPGNordlummern ssp. alpestre är vanlig på öppen, mager jord. Den är lik revlummern. Nordlummerns skott är tydligt ledade. Bladen är uppåtriktade, ljust brunaktigt gröna. Sporaxen är i allmänhet kortare.

Mattlummer samt underarten riplummer.

8672-Mattlummer.JPGIMG_7091-Mattlummer.JPGIMG_1316-Mattlummer.JPG

Här är en lummer, som till skillnad från de tidigare nämnda, trivs i öppnare och torrare miljöer. Man hittar den ofta i vägskärningar. Dessa på bilderna här växer vid riksväg 21 vid Finja.  Skotten på matt-lummern Lycopodium clavatum ssp. clavatum ser mer kompakta ut jämfört med övriga lumrar i södra Sverige. Färgen är ljusare grön och bladen har vita borstudd. Sporaxen sitter på ett långt skaft och där sitter  1 - 3 sporax per skaft. Mattlummern har minskat mycket i Skåne.

IMG_4004-Riplummer-.jpgIMG_8510-Flatruet-Riplummer-1920.jpg

Fjällformen av mattlummer kallas Riplummer  ssp. monostachyon. Den växer ungefär som mattlummern på ljus och öppen mark. Den har bladen mer tilltryckta än vad mattlummern har. Bladen har, som synes på bilden till höger, borstudd och sporaxet sitter ensamt på ett lite kortare skaft.

IMG_4003-Riplummer-.jpg

Bilden till höger visar hur det kan se ut på Flatruet i Härjedalen.

Strandlummer

Strandlummern Lycopodiella inundata är en sällsynt liten lummer. Man kan hitta den på våt - fuktig mager sand eller torv. Sjöstränder, gungflyn m.m. Den kryper på marken med skott som är hårt fästa vid marken. Grenarna är ensamma. Eventuella sporax i grenspetsarna.

IMG_2309-Strandlummer-1920-.jpgIMG_2314-Strandlummer-1920-.jpgIMG_2321-Strandlummer-1920-.jpg

Plattlumrarna är fyra till antalet.

De har långa krypande gaffelgrenade stjälkar. Grenarna är upprätta med fjällika blad. De är vintergröna. Sporaxens skaft utgår från grenspetsarna.

Fjällummer

IMG_1716-Fjaellummer.JPG3177-Fjaellummer.JPG

Fjällummern Diphasiastrum alpinum är mycket vanlig på fjällheden, både på torr mark och på fuktig som vid bäckkanterna. Den har oftast kompakta skott. Grenvinklarna (en användbar karaktär) är ca 30°. Sporaxet är nästan oskaftat.

IMG_4487-Norrland-FjaellummerGaasen.JPGIMG_1690-Fjaellummer-Krypljung.JPG

Plattlummer.

IMG_1771-Hamra-nationalpark-Plattlummer--2.JPGIMG_1773-Hamra-nationalpark-Plattlummer-.JPG

Vanlig plattlummer Diphasiastrum complanatum ssp. complanatum  är ganska vanlig på öppen torr - frisk mager mark. Hedtallskogar och vägrenar växer den gärna på. Den är nog ganska lätt att förbise, för det är inte på särskilt många ställen jag har noterad den. Bilderna här är tagna i Hamra nationalpark. De krypande skotten kan vara upp till metern långa.

Sporaxen sitter på ett långt skaft och de kan vara 2 - 4 på varje skaft.

Grenvinklarna är 35 - 60 °.

            Cypresslummer och Mellanlummer väntar jag på att se.

Mosslummerväxterna är små fleråriga växter. De har tunna blad och bildar två sorters sporer.

Dvärglummer.

4958-Dvaerglummer-copy.jpgIMG_7882-Dvaerglummer.JPG

Dvärglummern Selaginella selaginoides är den enda svenska arten i "mosslummerfamiljen". Den är ganska vanlig på kalkrik öppen mark. Källmyrar, fjällängar och betesängar m.m. är ställen där man kan söka den. Skotten är krypande med uppåtstående skott som kan vara fertila eller bara vegetativa.

Bilderna både till vänster och till höger visar fertila skott. Bladen är i allmänhet lite mera gulgröna än den omgivande växtligheten. Skillnaden i färgnyans underlättar när man skall hitta den.

Sporgömmen syns bäst på bilden till höger. Bilderna är tagna i juni månad, så sporgömmena är inte mogna. De övre är mikrosporgömmen och de nedre är makrosporgömmen.

IMG_8352-Handoel-Dvaerglummer-1920-2.jpg

Lumrarna är fridlysta i hela landet. Anledningen är att de växer till så långsamt. Särskilt kring städer och tätorter har plockning gjort att bestånden har minskat drastiskt.

 Några siffror gällande Skåne: 

Lopplummer minskning med 61-75%. 

Strandlummer uppgiven från närmare 100 lokaler före 1960. Numera ytterst sällsynt.

 Revlummer minskning med 16-30%.

Mattlummer minskning med mer än 75%. 

Många plockar lummer för tillverkning av julprydnader. Det är en tradition från förr när landet inte hade så stora tätorter.

Revlummer och mattlummer har ett undantag. De får plockas för enskilt bruk i alla landskap utom Blekinge.

Databas 18 Växter 18

Tillbaka till:

Startsida 18 Resor Bloggen Databas 18 Veckans bild Äldre notiser Evas Hemslöjd

Utgivare: Ole Tryggeson

Kontaktuppgifter:

Tel: 0451-12479

e-post: evolt@telia.com

Alla bilder © Ole Tryggeson