​

​

​

Ett, två, tre, fyr, fem, sex, sjuuu. Så kan man beskriva gulsparvens läte där den sitter i trädet och sjunger. Det är det halvöppna landskapts fågel. Den trivs i både skogslandskapet och i odlingslandskapet. Arten drabbades hårt under den period av 1900-talet då man betade utsädet med kvicksilver. När utsädesbetningen upphört återhämtade sig beståndet snabbt och är nu i ungefär samma nivå som före förgiftningen.

​

Här ser du hannen och honan mitt för varandra. Hannen har en av de gulaste fjäderdräkterna i den svenska fågelfaunan. Honan är också till övervägande del gul, men i en mera diskret ton.

Gulsparvarna är till största delen stannfåglar. De är flitiga gäster vid fågelmatningen om de får de frön de vill ha.

​

​

​

​

​