Nivaa-2-D69-2.jpg

Fräkenväxter

Fleråriga växter med krypande grenade jordstammar. Stjälkar fårade och ledade, ofta ihåliga. De tandade kransarna vid noderna är ombildade blad. En del av arterna har särskilda vårskott som bildar sporer. Hos andra arter sker sporbildningen i stjälkens topp.

9 arter. Trådfräken, Smalfräken, Skavfräken, Åkerfräken, Ängsfräken, Kärrfräken, Sjöfräken, Skogsfräken, Jättefräken.

Trådfräken

IMG_7818-Vackermyren-Traadfraeken-1920-2.jpg

Trådfräken den lilla tunna fräkenväxten hör till de nordliga trakterna av landet, I Norrland och Svealand  kan man finna den, men i Götaland saknas den. Det skall vara en fuktig - våt kalkhaltig mark. Stränder, källdrag, rikkärr samt frodiga gran- och bjökskogar.

Den är vintergrön. Stjälken kryper och slingrar sig fram. Ibland uppstigande. Stjälken är 0,5 - 1 mm tjock. Det finns inte utrymme för någon hålighet. Stjälkslidorna har 3 - 4 långspetsade tänder med vit kant. Den är ganska sällsynt.

Bilden till vänster visar trådfräken på Vackermyren i Jämtland.

Smalfräken

IMG_7817-Vackermyren-Smalfraeken-1920-2.jpg

Lika som bär? Ja, vid ett hastigt påseende så är de lika. Smalfräken har dessutom en utberdning som i stort sett sammanfaller med trådfräken. Dock finns förekomster på kalköarna Öland och Gotland samt i Skåne. I Skåne är den mycket sällsynt, bara en handfull lokaler. Även smalfräken är kalkberoende och liksom trådfräken är den vintergrön. Stjälken kan vara ogrenad, men den kan också vara rikt grenad från basen. 1 - 3 mm tjock. Man kan kanske säga att det är trådfräknens "storebror". Smalfräken har stjälkslida med 6 -8 brett vitkantade tänder (jfr. trådfräken). Även denna bild har jag tagit på Vackermyren i Jämtland.

Skavfräken

IMG_1348-Skavfraeken.JPG

Här kommer jätten bland de tre fräkenarterna som saknar grenar på stjälken. Den är ganska vanlig och förekommer i hela landet. De nedre bilderna är från Danmark. Den är grov i stjälken och har i alla fall förr använts som slipmedel. Det höga kiselinnehållet gör den lämplig för detta. Liksom de förra arterna är den vintergrön. Jag såg ett bestånd på åtminstone 30 m radie en gång vid en vandring mellan Sösdala och Hässleholm. Det var märkligt att i början av januari se ett stort område med gröna stjälkar ca halvmetern höga stående helt friska och välmående.

IMG_8368-Skavfraeken-Cykelsemester-Sjaelland-1024.jpg

IMG_8377-Skavfraeken-Cykelsemester-Sjaelland-1024.jpgIMG_8379-Skavfraeken-Cykelsemester-Sjaelland-1024.jpg

Den är ganska vanlig på frisk - fuktig sand, lera. Skogar, hedar, myrar och vägkanter är vanliga biotoper där man hittar den. Stjälken är 3 - 8 mm tjock och kantig (se bild ovan). Stjälkens vitaktiga noder är typiska. Sporaxet är 8 - 15 mm med en kort spets.

Åkerfräken

IMG_1579-kopia-Aakerfraeken.jpg

En av de första växterna som visar sig i vägkanten på våren är åkerfräken. Det är vårskotten som kommer med ett sporax i toppen. De sterila skotten kommer senare. De flesta upprätta men på vissa ställen krypande. De sterila skotten är nästan släta med 8 - 15 smalt vitkantade tänder på stjälkslidorna. Grenarna är 4-kantiga med smalt hinnkantade utstående tänder. Första leden når längre än tandkransen. Den är mångformig och mycket vanlig på sand eller grus, kärr eller källområden och åkrar. Åkerfräken är vanlig i hela landet.

IMG_2603-Aakerfraeken-1024-2.jpg

Det finns en underart ssp. boreale, Krypfräken. Den är vanlig i fjälltrakter. Plantan på bilden är fotograferad på Öland, så här rör det sig om vanlig nedliggande åkerfräken.

Ängsfräken

Trots att ängsfräken är en vanlig växt i hela landet så har jag ingen bra bild på den. Ofta har jag sett ängsfräken tillsammans med åkerfräken. De fertila skotten kommer något senare än hos åkerfräken, men till skillnad mot åkerfräken blir skotten gröna och får grenar. Sterila skott är sträva, med brett hinnkantade tänder. Grenens första led lika lång som tandkransen och grenarna är trekantiga.

Kärrfräken

Kärrfräken är något mindre vanlig än de två föregående släktingarna. Den kommer igång lite senare på året, juli-augusti. Fuktigt vill den ha. Stjälkarna är gröna med 5-10 vitkantade tänder på stjälkslidorna. Grenar 5-kantiga (4 eller 6 förekommer) oftast upprätta. Grenens första led är kortare än tandkransen. Grenarnas tänder är korta svartspetsade. Grenarnas tvärsnitt 5-kantigt. Den är giftig för betesdjur.

IMG_7655-Kaerrfraeken-Holma-1024-2.jpg

Sjöfräken

IMG_0085-Sjoefraeken.JPG

IMG_0825-Sjoefraeken-Dyfraeken.JPGIMG_5990-Aarasloevs-mosse-Sjoefraeken.JPG

Sjöfräken eller Dyfräken som den också kallas är vanlig i hela landet. Bilderna ovan och vid sidorna är tagna i Åraslövs mosse. Där förekommer den framför allt i sumpskogen. Oftast är den 0,5 - 1 m hög men den kan bli högre. Den är ett vackert inslag i torvgravarna här. När solstålarna silas genom trädskiktet och träffar det glest bevuxna vattendränkta området då står sjöfräkenstråna där lysande gröna. Det är vackert. Stjälkarna är 3 - 9 mm tjocka, ihåliga samt med eller utan grenar. Stjälkslidorna har 10 - 30 spetsiga svarta tänder. Grenarna, om sådana finns, är även de ihåliga 4 - 6-kantiga. Sporaxet är ofta inneslutet.

Hybrider med andra arter bildas sällsynt.

Strandfräken kallas hybriden med åkerfräken.

Dynfräken kallas hybriden med kärrfräken.

IMG_8042-Lillholmsjoe-Sjoefraeken-1920.jpgIMG_8041-Lillholmsjoe-Sjoefraeken-1920-3.jpg

De här två bilderna visar dels kransen av tänder, ovan, som alltså är omvandlade blad. Till vänster sitter ett sporax i toppen på en stjälk. Sporgömmena sitter i ringar på sporaxet.

IMG_6993-Aarasloevsmosse-Sjoefraeken-18-04.jpgIMG_0590-Sjoefraeken-1024-2.jpgIMG_0589-Sjoefraeken-1024-2.jpg

Stjälkarna saknar ofta grenar, men som du ser på bilderna ovan så finns det även stjälkar med grenar. I sumpskogen (bilden till vänster) växer sjöfräken i de vattenfyllda torvgravarna. Eftersom torvgravarna upptar en stor yta så är det ett stort bestånd där.

I Vedema vid Barsjön är beståndet mindre men den kallare delen av året vissnar fräkenstjälkarna och förs av vindarna mot stranden. Där kan ligga flytande en tät matta av fräkenstjälkar. Dessa döda stjälkar kan vara väldigt vackra när klorofyllet bryts ned och "höstfärger " i varierande nyanser framträder.

Skogsfräken

IMG_8001-Taennforsen-Skogsfraeken-1920.jpg

IMG_8000-Taennforsen-Skogsfraeken-1920.jpg

IMG_3602-Skogsfraeken-2.JPGI mörka skogens skymning. Vad är det för grönt man ser där inne. Jo, förutom mossor och lavar så syns en "skog" av granliknande växter. Skogsfräken kan bli över halvmetern hög. Marken skall vara fuktig för att skogsbräken skall trivas. Barrskogar, myrkanter, ängar och diken är biotoper som hyser denna fräkenväxt. De fertila skotten (till höger) är bruna när de kommer upp, men blir snart gröna och grenade som övriga skott. De skiljer sig från de sterila skotten genom att bara ha 3 - 5 tänder på stjälkslidan. Både de sporbärande stjälkarna och de sterila har grenar i krans. Grenarnas första led är längre än stjälkens tandkrans. Grenarna är upprepat grenade vilket ger ett skirt intryck. Förekomsten sträcker sig över hela landet precis som de flesta andra fräknarna.

Jättefräken

IMG_1199-Jaettefraeken-1920-2.jpg

IMG_1200-Jaettefraeken1920-2.jpgHär kommer rariteten bland de svenska fräkenväxterna. Den kan påträffas på enbart tre lokaler i landet. Med tanke på dess sällsynthet är den fridlyst i hela landet. Jag har den på diabilder, men har inte fotograferat av dessa. Bilderna till sidan kommer från en av ravinerna på Kreta. Där nere på botten bildas ofta ekosystem med frodig växtlighet.

Jättefräken är en kraftigt byggd fräkenväxt. Om omständigheterna är särskilt gynnsamma kan den nå 150 cm höjd. Kalk, lera och källpåverkan är nödvändigt för att den skall trivas. Fertila skott är enbart 10-25 cm höga, bruna och elfenbensvita. 

Sporaxet är långt (5-10 cm).

IMG_1225-Jaettefraeken-1920-1920.jpg

Databas 18 Växter 18

Tillbaka till:

Startsida 18 Resor Bloggen Databas 18 Veckans bild Äldre notiser Evas Hemslöjd

Utgivare: Ole Tryggeson

Kontaktuppgifter:

Tel: 0451-12479

e-post: evolt@telia.com

Alla bilder © Ole Tryggeson