Nivaa-2-D69-2.jpg

Björkar

                                                            I Sverige har vi 3-4 arter av björk. Lite beroende på hur man räknar. Mer om detta i texten nedan.

IMG_2463-Bjoerk.JPGDen art som man ser mest av här i södra Sverige är Vårtbjörken (Betula pendula). Den växer vanligen på torr till frisk mark. Barken är på äldre träd uppsprucken och skrovlig åtminstone i de nedre delarna. En titt på årsskotten visar att kvistarna är kala med hartsvårtor på. För artbestämning, är förutom årsskotten, bladskivornas form ett bra kännetecken. Bladskivorna är triangelformade med dubbelsågade kanter.

Det förekommer odlat ett par former med flikiga blad. Vid Linnéskolan i Hässleholm växer en Fransbjörk (B. pendula f. crispa), som har framåtriktade flikar. Ornäsbjörken (B. pendula darlecarlica) har tillbakaböjda flikar.

Dessa former är mutationer som har uppkommit spontant och som sedan förökats i plantskolor.

IMG_1993.JPGKommer man till lite fuktigare mark, så kan man träffa på en björk med äggrunda och enkelflikiga blad. Det är Glasbjörken (Betula pubescens) du har träffat på. Årskvistarna är fint håriga på glasbjörken till skillnad från vårtbjörkens kala årskvistar. Sällsynt händer det att de två björkarterna vårtbjörk och glasbjörk bildar hybrider. Då kan båda föräldraarternas egenskaper komma till uttryck.

IMG_4780.JPGIMG_9333-kopia.jpg

                                                                                                                               Glasbjörkens blad                  Vårtbjörkens blommor och blad.

                                                                                                                                                                                                                    

IMG_1655-kopia-Fjaellbjoerk.jpg

I fjälltrakterna växer en avvikande form av björk. Den förekommer kring skogsgränsen antingen som skogsbildande eller som solitärer ovanför skogsgränsen. Det är Fjällbjörken (B. pubescens ssp. czerepanovii). I den tuffa miljö där den förekommer, så är det inte konstigt att stammen blir knotig och vriden.Fjällbjörken räknas av vissa som en egen art, medan t. ex. Mossberg/Stenbergs Den nya Nordiska Floran tar upp den som en underart.

4804-Fjaellbjoerkskog-Dia-1024-.jpg

Där fjällbjörken växer i snörika sluttningar formas deras stammar av snötrycket. Man kan på björkstammarna se hur långt upp snötäcket normalt når. Lavarna trivs inte med att bli täckta av snö under vintern. Du ser att stammarnas nedre del saknar i stort sett lavar. Så långt upp går snön under vintern.

4860-Fjaellbjoerkskog-Dia-1024-copy.jpg

Här har det varit mera våldsamma krafter igång. Kallas en lavingata. Lavinen är ett snöras som rutschar ner för en fjällsluttning. Detta skedde på ett ställe där det inte fanns någon människa för tillfället.

IMG_1806-Lavar-.jpg

Vril eller masurknöl

På en del björkar och även några andra trädslag bildas utväxter som denna. Det som händer är att vedens fibrer börjar växa åt olika håll, inte parallellt som normalt. Virket blir oregelbundet ådrat och förutom att det är vackert så blir träet mera hållbart. Sådant trä kallas masur och det är mycket eftertraktat som slöjdvirke. Anledningen till att utväxten bildas är inte helt känd. Störningen av tillväxten kan bero på virus, stress eller någon mekanisk skada.

IMG_0331-Dvaergbjoerk.JPG

Sist och även minst är Dvärgbjörken (Betula nana). Den förekommer från Skåne i söder till längst upp i Lappland. Förekomsten i Skåne är dock mycket sparsam. Vanligare blir den uppe på Småländska höglandet och när man kommer norr om Mälardalen så ökar förekomsten. Det är en ofta ganska tät buske som kan bli upp till meterhög. Bladen är små (1-2 cm) och runda. Ett ganska tjockt vaxskikt ger en glänsande yta på ovansidan av de mörkgröna bladen. På hösten glänser de gula/bruna lika mycket. När man vandrar i fjällen så kan det vara ganska jobbigt att passera fjällsluttningar med mycket buskar. Förutom dvärgbjörken som kanske inte är värst, så kommer jag senare till videsnåren som är värre.

IMG_1806-Lavar-.jpg

Här är en vril

Tillbaka till:

Startsida 18 Resor Bloggen Databas 18 Veckans bild Äldre notiser Evas Hemslöjd

Utgivare: Ole Tryggeson

Kontaktuppgifter:

Tel: 0451-12479

e-post: evolt@telia.com

Alla bilder © Ole Tryggeson